Värdeskapande                      Förbättringsmöjligheter                      resultatfokus

Allt för ofta kan man observera förbättringsarbete som inte resulterar i önskade resultat och effekter trots att man framgångsrikt lösta ett problem och tagit fram verkningsfulla åtgärder. En vanlig orsak till detta är att framtagna åtgärder inte blir fullt ut genomförda. En annan orsak är att genomförda åtgärder inte förblir stabila över tiden varigenom återfall till de ursprungliga arbetssätten uppstår, med följd att uppnådda resultat inte blir bestående. För att undvika dessa fallgropar krävs ett välplanerat genomförandearbete samt ett systematiskt uppföljande och styrande av implementerade åtgärder.

Läs hela inlägget »

Saker går allt fortare. Vi lever just nu i förändringens tidevarv. Globalisering, nya kundkrav, teknikutveckling, Internet, ny konkurrens, avregleringar, tuffare ägarkrav, politisk instabilitet och mycket annat bidrar till detta. I denna värld är det oerhört viktigt att verksamheter ständigt kan förbättras och att sökandet efter nya innovationer blir en naturlig del av allt arbete. Fokus måste ligga på att finna alla de förbättringar som krävs för att möta de förändringar som sker runt om kring verksamheten. För att nå framgång med detta krävs ett nytt ledarskap. Ett ledarskap som i mycket större utsträckning är grundat i förbättring och innovation. Traditionellt ledarskapet har sin huvudfokus på styrning och förvaltning och fungerar dåligt i en snabbt föränderlig värld. En framgångsrik verksamhet måsta vara förbättringsbar och agil.

Läs hela inlägget »

När man förbättrar något i en verksamhet så uppstår ofta förändringar för de medarbetare som påverkas av förbättringen. Detta kan exempelvis handla om att det egna arbetet ska utföras på ett annat sätt eller att den process inom vilken individerna verkar förändras. Förändringar påverkar människor. I grunden vet vi som människor vad vi har, men inte riktigt vad vi får. Detta kan lätt leda till reaktioner så som oro, stress, bristande motivation, protester och motstånd. Reaktioner som på olika sätt kan påverka förbättringsarbetets framgång negativt. Det är därför av stor vikt att man på ett professionellt sätt leder de förändringar som uppstår som del i förbättringsarbetet. Här finns mycket kunskap att hämta från kunskapsområdet förändringsledning.

Läs hela inlägget »

Framgångsrik problemlösning kräver gedigen kunskap gällande det problem som ska lösas. Många människor verkar tro att problemlösning bara handlar om enkel nedbrytning av orsaker med basverktyg så som 5 Why och Fiskbensdiagram. Användning av sådana verktyg är ett visserligen ett viktigt steg i arbetet, men samtidigt långt ifrån vad riktig rotorsaksanalys handlar om. Verkningsfull orsaksanalys krävs ett faktabaserat angreppsätt där problemen görs mätbara så att både problem, tänkbara åtgärder och den slutgiltiga lösningen kan valideras genom ett evidensbaserat och analytiskt angreppsätt. För att fullt ut lösa ett problem krävs ofta ett nyfiket och kreativt utforskande av dess orsaker kombinerat med ett systematiskt och faktabaserat experimenterande. För att lyckas krävs goda kunskap om en mängd olika förbättrings- och analysverktyg. Härigenom undviker man ett åsiktsbaserat problemlösande som lätt domineras av ”valda sanningar” och tyckanden.

Läs hela inlägget »

Indiens största företag är Tata Group med över 660 000 anställda. Företaget består av över 100 bolag och är verksamt inom en mycket stor mängd olika affärsområden så som ståltillverkning, biltillverkning, livsmedel, bankverksamhet, försäkringbolag, resebolag, förlagsverksamhet, kemisk industri, it-bolag, energibolag, hotellverksamhet och mycket annat. Tata dominerar Indiens näringsliv och har kommit att förknippas med landets industrialisering, inte minst efter landets självständighet 1947.
Sedan många år har Tata Group valt att lägga ett koncernövergripande kvalitets- och excellenceprogram som grund för hur bolaget drivs och leds. Framgången har varit enorm. Under de senaste 20 åren har företaget 20 dubblats i storlek.

Läs hela inlägget »

Just nu pågår USA:s årliga nationella kvalitetskonferens och jag är som vanligt på plats. Detta år genomförs konferensen i Seattle, vilket är en väldigt trevlig stad omgiven av en fantastiskt vacker natur. Konferensen anordnas av USA:s nationella kvalitetsorganisation, American Society for Quality (ASQ), som sedan dess grundande 1946 varit en mycket viktig aktör i världens kvalitetsarbete. Många av de verktyg och tekniker som idag används över hela världen har sitt ursprung och/eller har vuxit sig starka i ASQ:s olika forum och divisioner. Sedan många år ägs och förvaltas dessutom aktuella body of knowledge till flera av de mest använda förbättringskoncepten, så som Sex Sigma och Lean, av ASQ. Idag hade ASQ sitt årsmöte som för mig personligen var en viktig händelse då jag på detta möte blev officiellt invald i ASQ:s styrelse.

Läs hela inlägget »

Jag har skrivit en mängd artiklar och inlägg om kvalitetsutvecklingen i Kina. En utveckling som jag haft möjlighet att följa mycket nära då mitt företag varit en central del av denna i form av första västerländska utbildningsorganisation verksam inom kvalitetsområdet i Kina redan 1981. Själv är jag dessutom rådgivare till Shanghai Association for Quality. Personligen är jag mycket imponerad av det engagemang och den övertygelse som finns i många kinesiska företag gällande kvalitet och systematiskt förbättringsarbete. Förutom ledare på högsta nivå engagerar den kinesiska kvalitetsutvecklingen politiker ända upp till landets president vilka alla hehjärtat stöttar den pågående utvecklingen. Det jag idag ser i Kina påminner, eller t o m överträffar, mycket om vad som skedde i Japan en gång i tiden inom kvalitetsområdet. Med tanke på hur den japanska kvalitetsutvecklingen påverkade många västerländska branscher under 1970- och 1980-talen borde vi nog idag tänka till lite och lära från det arbete som idag pågår i Kina. Jag blev nyligen intervjuad om detta i tidningen Affärsresenären. Läs gärna artikeln som du finner nedan.

Läs hela inlägget »

Om ett problem ska lösas fullt ut behöver det lösas på orsaksnivå. Genom att finna och eliminera problemets rotorsaker kan problemet lösas för gott. Tyvärr förefaller värden vara full av symtomlösare som angriper problemens symtom utan att förstå dess bakomliggande orsaker. Detta resulterar vanligen i ett ständigt fixande där problemens symtom tillfälligt elimineras medan dess bakomliggande orsaker består och inte allt för sällan växer.  Man kan likna agerandet med att äta smärtstillande medicin om man har en blindtarmsinflammation. Det kanske lindrar symtomet en stund men löser inte problemet som med stor sannolikhet dessutom kommer att förvärras. En bra problemlösare är precis som en skicklig läkare duktig på att fastsälla symtomets orsak och sedan vidta de rätta åtgärderna för att eliminera dessa. God problemlösningsförmåga leder förutom till fina resultat i de flesta fall även till kostnadseffektiva lösningar, medan symptomlösande väldigt ofta i slutändan blir oerhört kostsamt.

Läs hela inlägget »

Avgörande för att en förbättring ska lyckas är att den som är chef, för det område inom vilken förbättringen ska genomföras, fullt ut tar ansvar förbättringsarbetet. Detta innebär denne chef skapar de förutsättningar som krävs för att arbetet ska kunna genomföras framgångsrikt.  Därför måste förbättringsansvaret fullt ut vila på den chef som har mandat att frigöra tid och andra nödvändiga resurser, och inte på någon annan. I detta sammanhang talar man ofta om ett sponsorskap. Något som enligt min erfarenhet påtagligt behöver utvecklas i de flesta verksamheter eftersom det vanligaste skälet till att många förbättringar misslyckas är att detta chef-/sponsorstöd brister. Viktigt är därför att alltid vara mycket tydlig med att vi kvalitetsprofessionella har en stödjande roll samtidigt som det verkliga förbättringsansvaret alltid ligger på den resultatansvariga chefen!

Läs hela inlägget »

Idag är det exakt 20 år sedan jag disputerade med min doktorsavhandling Poor Quality Costing på KTH den 20 mars 1998. Under fyra år hade jag då arbetat med kvalitetsbristkostnadsanalyser inom framför allt Volvo, Scania, Ericsson, ABB, SAS och SSAB. Stora pengar som slösades bort hittades och vi lärde mer om hur kvalitetsbristkostnader ska identifieras, mätas och reduceras. Under arbetet fick jag ett stort stöd från min mentor Lennart Sandholm  men även från Joseph Juran, Frank Gryna och Bill Golomski samt en mängd andra hjälpsamma personer. Disputationen var välbesökt och kvällen avslutades med ett partaj på Kastellet i Stockholms hamninlopp som jag hade lyckats få låna. Opponent vid disputationen var Blan Godfrey som senare har kommit att bli en god vän.

Läs hela inlägget »

Om MIG

Jag är VD för Sandholm Associates, docent vid Kungliga Tekniska Högskolan samt vice president för International Academy for Quality. Dessutom är jag författare till ett större antal böcker om kvalitet och verksamhetsutveckling, aktiv forskare samt har en roll inom ett antal olika styrelser och organisationer. Läs mer om Lars

Tanken med denna sida

Denna sida är mitt forum för att, oberoende av de roller jag har i andra organisationer, dela egna erfarenheter, tankar, nyheter och reflektioner gällande kundorienterad verksamhetsutveckling, ledar- och medarbetarskap för ständiga förbättringar samt värdeskapande processutveckling.



Senaste nyheter