Värdeskapande                      Förbättringsmöjligheter                      resultatfokus

Jag har skrivit en mängd artiklar och inlägg om kvalitetsutvecklingen i Kina. En utveckling som jag haft möjlighet att följa mycket nära då mitt företag varit en central del av denna i form av första västerländska utbildningsorganisation verksam inom kvalitetsområdet i Kina redan 1981. Själv är jag dessutom rådgivare till Shanghai Association for Quality. Personligen är jag mycket imponerad av det engagemang och den övertygelse som finns i många kinesiska företag gällande kvalitet och systematiskt förbättringsarbete. Förutom ledare på högsta nivå engagerar den kinesiska kvalitetsutvecklingen politiker ända upp till landets president vilka alla hehjärtat stöttar den pågående utvecklingen. Det jag idag ser i Kina påminner, eller t o m överträffar, mycket om vad som skedde i Japan en gång i tiden inom kvalitetsområdet. Med tanke på hur den japanska kvalitetsutvecklingen påverkade många västerländska branscher under 1970- och 1980-talen borde vi nog idag tänka till lite och lära från det arbete som idag pågår i Kina. Jag blev nyligen intervjuad om detta i tidningen Affärsresenären. Läs gärna artikeln som du finner nedan.

Läs hela inlägget »

Om ett problem ska lösas fullt ut behöver det lösas på orsaksnivå. Genom att finna och eliminera problemets rotorsaker kan problemet lösas för gott. Tyvärr förefaller värden vara full av symtomlösare som angriper problemens symtom utan att förstå dess bakomliggande orsaker. Detta resulterar vanligen i ett ständigt fixande där problemens symtom tillfälligt elimineras medan dess bakomliggande orsaker består och inte allt för sällan växer.  Man kan likna agerandet med att äta smärtstillande medicin om man har en blindtarmsinflammation. Det kanske lindrar symtomet en stund men löser inte problemet som med stor sannolikhet dessutom kommer att förvärras. En bra problemlösare är precis som en skicklig läkare duktig på att fastsälla symtomets orsak och sedan vidta de rätta åtgärderna för att eliminera dessa. God problemlösningsförmåga leder förutom till fina resultat i de flesta fall även till kostnadseffektiva lösningar, medan symptomlösande väldigt ofta i slutändan blir oerhört kostsamt.

Läs hela inlägget »

Avgörande för att en förbättring ska lyckas är att den som är chef, för det område inom vilken förbättringen ska genomföras, fullt ut tar ansvar förbättringsarbetet. Detta innebär denne chef skapar de förutsättningar som krävs för att arbetet ska kunna genomföras framgångsrikt.  Därför måste förbättringsansvaret fullt ut vila på den chef som har mandat att frigöra tid och andra nödvändiga resurser, och inte på någon annan. I detta sammanhang talar man ofta om ett sponsorskap. Något som enligt min erfarenhet påtagligt behöver utvecklas i de flesta verksamheter eftersom det vanligaste skälet till att många förbättringar misslyckas är att detta chef-/sponsorstöd brister. Viktigt är därför att alltid vara mycket tydlig med att vi kvalitetsprofessionella har en stödjande roll samtidigt som det verkliga förbättringsansvaret alltid ligger på den resultatansvariga chefen!

Läs hela inlägget »

Idag är det exakt 20 år sedan jag disputerade med min doktorsavhandling Poor Quality Costing på KTH den 20 mars 1998. Under fyra år hade jag då arbetat med kvalitetsbristkostnadsanalyser inom framför allt Volvo, Scania, Ericsson, ABB, SAS och SSAB. Stora pengar som slösades bort hittades och vi lärde mer om hur kvalitetsbristkostnader ska identifieras, mätas och reduceras. Under arbetet fick jag ett stort stöd från min mentor Lennart Sandholm  men även från Joseph Juran, Frank Gryna och Bill Golomski samt en mängd andra hjälpsamma personer. Disputationen var välbesökt och kvällen avslutades med ett partaj på Kastellet i Stockholms hamninlopp som jag hade lyckats få låna. Opponent vid disputationen var Blan Godfrey som senare har kommit att bli en god vän.

Läs hela inlägget »

Allt för ofta har jag mött företag och organisationer som driver ett intensivt förbättringsarbete i verksamheten men som inte kan se och mäta effekterna av detta i verksamhetens centrala resultatmått. Ofta redovisat en stor mängd genomförda förbättringar men de mätbara resultaten lyser med sin frånvaro. En mycket vanlig orsak till detta är att man misslyckats med är att säkerställa att man faktiskt gör rätt förbättringar, dvs förbättringar som påverkar för verksamheten strategiskt viktiga områden och mål. Ingen lär dock bli glad av att vara jättebra på fel saker…

Läs hela inlägget »

Efter att i över 25 års tid arbetet med lära ut, utveckla metodik för och forska om systematiskt förbättringsarbete i olika former har jag sett ett antal brister och fel som ofta begås och som är huvudorsaker till att förbättringsinitiativ som startas inte leder till förväntade resultat och effekter. Jag har över åren arbetat med en stor mängd företag och organisationer från länder spridda över jordklotet och ironiskt nog insett att det i stor utsträckning handlar om några få misstag som ständigt upprepas. Saker som emellanåt får mig att ställa mig frågan varför folk aldrig lär sig att göra rätt? Hur svårt kan det vara?

Läs hela inlägget »

I dagligt tal hör man ofta människor säga att man inte ska vara problemfokuserad utan istället vara lösningsfokuserad. Självklart finns det en god tanke bakom detta, som handlar om att försöka se positivt på saker och ting. Men utifrån ett problemlösningsperspektiv kan inget vara mer fel. Det viktigaste när man ska lösa ett problem är nämligen att lära sig formulera problem och hålla isär vad som är symtom, orsaker och lösningar. Något som folk ofta inte klarar av med följd att problemlösningsarbetet blir mindre lyckat och dessutom i många fall onödigt kostsamt. För att bli en bra problemlösare och nå framgång med förbättringsarbete måste man alltså lära sig förstå problem.

Läs hela inlägget »

Det klagas ganska ofta på många ledningars bristande engagemang i kvalitets- och förbättringsrelaterade frågor. Något som jag fullt ut kan instämma i. Behovet av ökat engagemang, personligt deltagande och bättre kunskaper är stort, inte bara på högsta ledningsnivå utan på alla chefsnivåer, i de flesta organisationer. Detta är något jag skriver mycket och ofta om. Viktigt är dock att även tillåta en hög grad av självrannsakan och ställa oss själva frågan hur vi arbetar inom kvalitetsprofessionen. Kan det kanske vara så att vi delvis arbetar med fel frågor, på fel sätt och saknar viktiga kunskaper? Kan detta i så fall vara ett av skälen till att det är svårt att attrahera, engagera och involvera ledare och chefer i kvalitetsarbetet? Man brukar ju säga att ett problem sällan bara är den ense fel då man arbetar tillsammans. Själv tror jag så är fallet och jag har blivit än mer styrkt i denna uppfattning genom ett forskningsprojekt som vi nyligen genomfört via vår svenska forskningsplattform SQMA (läs gärna mer om SQMA under fliken ”Om mig själv” ovan).

Läs hela inlägget »

De flesta verksamheter har ett stort behov av att bli mer processorienterade. Arbetet bedrivs vanligen i starka funktioner mellan vilka gränssnitt uppstår där oklarheter, missförstånd, målkonflikter och motsättningar ofta uppstår. Effekten blir i många fall att verksamhetens förmåga att ledas utifrån ett helhetsperspektiv försämras, effektiviteten brister och att organisationens fokus på de kunder den finns till för blir lidande. Vid analyser av en verksamhets totala förbättringsmöjligheter visar det sig nästan alltid att de största förbättringsmöjligheterna återfinns i de gränssnitt som uppstår mellan organisationens funktioner, enheter och avdelningar. För att åtgärda dessa problem krävs ett tvärfunktionellt och processrelaterat förbättringsarbete.

Läs hela inlägget »

Med anledning av den pågående debatten i riksdagen om kvalitet i välfärden, där man emellanåt förefaller ifrågasätta möjligheterna att mäta kvalitet och därigenom systematiskt förbättra kvaliteten i skola, sjukvård och omsorg, tycker jag att det är mycket intressant att lyfta fram goda exempel på fint kvalitetsarbete i denna sektor. Senast ut är LBS Kreativa Gymnasiet Halmstad som nyligen tilldelades Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola för sitt föredömliga sätt att arbeta systematiskt med kvalitet. SIQ delade även ut två Erkännanden för Framgångsrik Verksamhetsutveckling utifrån samma modell, ett till Berga förskola i Eskilstuna och ett till Hudikskolan i Hudiksvall. Då jag själv sitter i domarkommittén för denna utmärkelse fick jag en god inblick i dessa verksamheters sätt att leda och arbete med kvalitet och är imponerad av vad de gör!

Läs hela inlägget »

Om MIG

Jag är VD för Sandholm Associates, docent vid Kungliga Tekniska Högskolan samt vice president för International Academy for Quality. Dessutom är jag författare till ett större antal böcker om kvalitet och verksamhetsutveckling, aktiv forskare samt har en roll inom ett antal olika styrelser och organisationer. Läs mer om Lars

Tanken med denna sida

Denna sida är mitt forum för att, oberoende av de roller jag har i andra organisationer, dela egna erfarenheter, tankar, nyheter och reflektioner gällande kundorienterad verksamhetsutveckling, ledar- och medarbetarskap för ständiga förbättringar samt värdeskapande processutveckling.



Senaste nyheter