Avsnitt 5 - Kortsiktigheten och kvartalsekonomien som körde över förnuftet
 

Samhället och våra företag har de senaste 30-40 åren dramatiskt utvecklats mot allt kortsiktigare sätt att fatta beslut och styra verksamheter. Vi har gått från ett långsiktigt sätt att äga till en kvartalsekonomi styrd av day-traders.  Detta har skapat allvarliga problem då en sund utveckling tar lång tid då den både kräver strategiskt förankrade strukturella förbättringar och utveckling av människor och kultur. Istället har vi fått en kortsiktig utveckling baserad på prioriteringar som förväntas ge snabba effekter och resultat. Fokusen ligger mer på omorganisationer, kostnadsreduceringar, fusioner av bolag och sökande efter genombrott än på en sund kontinuerlig förbättring som sker steg för steg på ett systematiskt och målmedvetet sätt.

Förr i tiden dominerade en långsiktighet i tänkandet. Dåtidens ägare var ofta välbärgade familjer vars ägande primärt handlade om att förvalta kapital på ett sådant sätt att nästa generation i familjen skulle kunna leva gott. Även politiskt fanns en långsiktighet som i Sverige baserades på en över lång tid socialdemokratisk dominans. Visst fanns det även många baksidor i dessa system. Vissa företagare blev farblinda i skapandet av personlig rikedom och kom att felaktigt utnyttjade sina anställda och samhället för egen vinnings skull. Politiker blev emellanåt maktfullkomliga och glömde samhällets bästa för partiprogram och de ”rätta” ideologierna. Men trots detta rådde en långsiktighet i både företag och samhälle. En långsiktighet som skapade utveckling, tillväxt och god ekonomi.

Den traditionella långsiktigheten bröts dock sönder. Delvis var detta säkert en ofrånkomlig effekt av avreglering och globalisering, men delvis också en följd av olyckliga politiska beslut. Löntagarfonder, folkaktier och pensionsfonder spädde ut det långsiktiga traditionella ägandet med ett okunnigt och störningskänsligt ägande. Psykologi och spekulation kom allt mer att styra våra börser. Det blev lättare att tjäna pengar på att investera pengar än att bygga långsiktigt företagande och skapa kundvärde. I detta sammanhang torde utvecklingen av vårt skattesystem spelat en påtaglig roll. Även det traditionella ägandet utsattes för allt tuffare krav att leverera kortsiktiga resultat. Riskkapitalister förstod dessutom inte skillnaden mellan att driva innovativa tillväxtföretag i nya branscher och att leda stabila industriella verksamheter på mogna marknader. Allt drogs över samma kam och skulle ge höga vinster snabbt. Vi gick allt mer in i en kortsiktig värld.

Kontinuitet är den avgörande faktorn gällande utveckling och förbättring. Goda resultat uppstår ofta som en följd av en systematiskt och långsiktigt strävan mot viktiga mål. Framgångsrikt förbättringsarbete bygger på inkrementella förbättringar där utvecklingen sker steg för steg i en välgenomtänkt förbättringsprocess. Utveckling av organisationen, kultur och människor är en viktig del förbättringsarbetet. Sådan utveckling tar lång tid. Särskilt i stora verksamheter. Att leda förändring och förbättring kräver långsiktighet. Ett kortsiktigt verksamhetsklimat motverka därför långsiktig framgång.

Inom många områden förefaller omvärlden idag ta allt kortsiktigare sikte. Just nu befinner vi oss dessutom i ett läge av osäkerhet. Konjunkturläget är svårt att definiera. Å ena sidan tjänar företag bra med pengar men å andra sidan är orosmolnen många. Situationen i Europa är turbulent. Ett antal nationer har allvarliga ekonomiska problem. Storbritannien har beslutat att lämna den europeiska unionen. Flyktingsströmmar påverkar nationernas finansiella situation och slukar enorma resurser. Många länder lider av instabila politiska situationer där gamla politiska grupperingar ställs mot nya samhällsutmaningar. Den globala utvecklingen går snabbt och nya länder som Kina och Indien håller på att ta över mer och mer. Mängder av arbetstillfällen håller på att försvinna som följd av automatisering och digitalisering. Effekter av klimatomställningar och miljöaspekter kryper allt närmare. Allt detta förstärker kortsiktigheten i ett läge där behovet av kraftsamling, kontinuitet och långsiktighet torde vara större än någonsin.

Personligen ser jag ett stort behov av att påverka denna utveckling. För att bevara välfärd och ekonomi måste vi vända åter till ett mer långsiktigt sätt att agera och prioritera. Vi behöver en hållbar samhällsutveckling. Inte bra ekologiskt utan även ekonomiskt och socialt så som redan Bruntlandrapporten konstaterade 1987. Detta handlar delvis om hur politiken utvecklas framöver. Det torde dock handla mer om politik utifrån ett globalt perspektiv än utifrån ett nationellt. Länder, i synnerhet små länder som Sverige, kan inte påverka denna utveckling ensamma utan det krävs gemensamma internationella krafttag. Men det handlar även om företagens sätt att agera. Vi måste lära oss att förstå och bättre agera utifrån kortsiktaga ägarperspektiv. Ett kontinuerligt förbättringsarbete ger inte bara goda långsiktiga resultat utan levererar dessutom resultat steg för steg. Resultat som kan följas upp och kommuniceras på avsevärt tydligare sätt än de flesta gör idag. Kvalitetsbristkostnader kan följas upp och användas för att påvisa möjliga vinster. Vi måste lära oss att tala ägarnas finansiella språk!

Intressant nog är just detta också vad de ledande företagen och organisationerna gör. I den stora undersökningen, Global State of Quality, som ASQ (American Society for Quality) nyligen publicerat visade det sig att den grupp verksamheter som klassas som ”världsklass” (endast 3 % av det totalt ca 1700 deltagande organisationerna) i stor utsträckning knyter samman kvalitetsarbetet med verksamhetens finansiella resultat och utveckling. Mer om denna undersökning kan du läsa i tidigare inlägg på denna sida. En annan intressant aspekt är att många av världens mest framgångsrika företag, så som t ex Toyota, IKEA, H&M och TetraPak, fortfarande är starkt kontrollerade av familjer som utgör naturliga garanter för långsiktighet och kontinuitet.