Varför kvalitet är grunden för gott ledarskap!
Att ett engagerat ledarskap är en grundförutsättning för att kvalitetsarbetet ska lyckas är inget nytt. Författare och forskare inom kvalitetsområdet har berört detta i snart 100 år. Jag vill dock i detta inlägg trycka på den omvända relationen i detta sammanhang, dvs att kvalitet också är grunden för ett gott ledarskap. Givetvis gäller det första sambandet också. Ska en kvalitetssatsning bli framgångsrik är behovet av ett engagerat och drivande ledarskap påtagligt. Allt för ofta upplever jag dock att detta på ett felaktigt sätts ställs på sin spets. Då det engagerade ledarskapet blir en förutsättning som behöver uppnås för att lyckas utveckla kvaliteten så kommer mycket av de kvalitetsprofessionellas tid att ägnas åt att försöka engagera verksamhetens ledare i kvalitetsfrågor. De personer som utgör en stödjande roll kvalitetsmässigt börjar därigenom ägna sig åt att jaga på de som egentligen har ansvaret och egentligen borde be de kvalitetsprofessionella om hjälp. Situationen har i mina ögon då blivit felvänd. Därför vill jag här närma mig detta samband från andra hållet och belysa att kvalitet och kundorienterat verksamhetsutvecklingsarbete faktiskt är grunden för ett gott ledarskap. En slutsats som i mina ögon innebär att de personer som inte behärska och engagerar sig i verksamhetens förbättringsarbete är olämpliga som chefer.
Det har över åren skrivits oerhört mycket om betydelsen av ledningens engagemang och personliga deltagande i kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete. I princip alla studier och all forskning har visat på vikten av ett starkt ledningsengagemang om olika program för verksamhetsutveckling och kvalitet ska bli framgångsrika. Populära kvalitets- och förbättringsmodeller så som TQM, SIQ-modellen, ISO 9000, Sex Sigma och Lean sätter alla mycket stor fokus på ledningens roll och ett ledarskap för kvalitet. På motsvarande sätt vet vi att den absolut vanligaste orsaken till att olika kvalitetssatsningar misslyckats är just bristande engagemang och förståelse för kvalitet hos verksamhetens ledning. På detta sätt är vi inom kvalitetsrörelsen helt överens om att ledningsengagemang gällande kvalitet är grunden för framgång och att det är på denna front som det så ofta brister.
Trots denna kunskap har problemet med bristande ledningsengagemang fortgått år efter år. Givetvis finns det stora variationer om man jämför olika verksamheter. Det finns ett litet fåtal ledare som fullt ut förstått och verkar för kundorienterad verksamhetsutveckling. Historiskt har vi i Sverige sett goda ledare så som Hans Werthén, Mauritz Sahlin, Leif Östling och Tom Johnston vilka alla utgjort lysande exempel som undantagen som bekräftar regeln att det genomsnittliga ledarskapet i våra verksamheter brister. På samma sätt ser vi idag ett antal mycket kunniga ledare i svenskt näringsliv som fullt ut förefaller förstå och målmedvetet driver kvalitets- och förbättringsfrågorna. Jag vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram Martin Lundstedt, Håkan Samuelsson och Henrik Henriksson. Det är sådana ledare som våra verksamheter behöver både nu och i framtiden. Intressant nog har samtliga tre sina rötter i just Scanias och indirekt Toyotas ledarskapstänkande…
Hur ska vi dock få till en förändring? Som jag tidigare skrivit om i en mängd inlägg (läs dem gärna) ser jag en utveckling i omvärlden vilken gör att kvalitetsfrågans betydelse utvecklas till att bli allt mer avgörande för våra verksamheters framtid. Den snabba kvalitetsutvecklingen i Kina och Indien, hållbarhetsutvecklingen i världen, digitaliseringens inverkan samt en mängd andra faktorer medför att kvalitet går mot att bli en ren överlevnadsfråga för verksamheter. För att kunna hantera denna situation krävs ett nytt rakt igenom kvalitetsgrundat ledarskap. Det är därför viktigt att inse att det faktiskt är kvalitet som är grunden för framgångsrikt ledarskap och inte tvärt om.
För att förstå innebörden i detta är det viktigt att reflektera över vad ledarskap egentligen är och syftar till. Om vi börjar med själva ordet ”leda” så innebär det att man är på väg någon stans. I Svenska Akademins Ordbok definieras ordet leda som att ”bringa någon eller något att röra sig (gå) i viss riktning”. Man leder alltså inte genom att stå still. Att leda har dessutom en bestämd riktning. Ett mål man vill nå. Mål handlar självklart om att man vill uppnå ett läge som är bättre än där man är. Avsikten med att leda är alltså att förbättra. Sedan kan dessa mål som man leder mot vara av olika slag och karaktär, men det yttersta syftet med att leda är att förbättra situationen.
Utifrån detta resonemang borde det, enligt min uppfattning, vara självklart att ett gott ledarskap i grunden handlar om förmågan att kunna verka för att den verksamhet som man är chef för och leder ständigt utvecklas och förbättras på ett sådant sätt att satta mål uppfylls. En naturlig grund då ledare utbildas och tränas borde därför vara att lära metodik gällande systematiskt förbättringsarbete i form av faktabaserad problemlösning på orsaksnivå, flödesbaserad processutveckling samt innovativ utvecklingsmetodik. Detta är dock mycket sällsynt idag. För några år sedan gjorde jag och några av mina forskarkollegor på KTH en övergripande inventering av ett drygt 10-tal kända ledarskapsutvecklingsprogram som finns att tillgå på den svenska utbildningsmarknaden. Dessa innehöll samtliga ytterst lite, om ens något, om just dessa färdigheter. Att sända chefer på sådana ledarskapsprogram torde därför i mina ögon vara mycket tveksamt. I alla fall om man har förväntningar att dessa chefers ledarskap därefter ska bidra till verksamhetens utveckling, framgång och resultat.
Kanske kan det till och med få negativa konsekvenser så som Stefan Einhorn sammanfattar sin forskning i detta föredrag. https://www.youtube.com/watch?v=6xyopSjy-lE Den slutsats han drar är att dagens ledarskapsutbildningar inte bara riskerar att vara bortkastad tid och peng utan i värsta fall kan leda till att de chefer som utbildas på detta sätt i slutändan försämras. Personligen kan jag tänka mig att ett viktigt skäl till detta är att chefer som inte erhåller gedigen förståelse för förbättringsledning lätt luras in på helt fel vägar och istället anammar omorganisationer, kostnadsnedskärningar, struktur- och teknikinvesteringar, övertro på trendiga metoder samt dyra managementkonsulter som grund för vägen mot bättre resultat.
Intressant är att då man studerar hur företag och organisationer, som bevisligen lyckats mycket väl med sin utveckling och förbättring, arbetar så finner man att dessa på ett helt annat sätt grundar sitt ledarskap i just förbättringsarbete. Mycket har över åren skrivits om Toyotas ledarskap som är ett lysande exempel på just detta. Själv har jag haft förmånen att få en bra inblick i deras sätt att tänka via mitt internationella engagemang. På nära håll finns dock ett annat bra exempel i form av Scania. Att de tre ledare som jag ovan väljer att lyfta fram som aktuella förebilder för detta förbättringsgrundande ledarskap alla har sitt ursprung från Scania är definitivt inte en slump. Skälet är uppenbart. Scania har sedan många år tränat sina chefer att leda genom ständig förbättring och fokus kvalitet.
Förbättring är alltså en grund för ett bra ledarskap. Följdfrågan blir då vad en förbättring är. Det räcker givetvis inte att bara genomföra förändringar. Det avgörande är att rätt förbättringar utförs, dvs förändringar som verkligen är förbättringar i en för verksamhetens framgång relevant riktning. Ytterst handlar en verksamhets framgång om dess förmåga att möta behov och förväntningar hos de individer eller organisationer verksamheten finns till för, dvs dess kunder. Förmågan att möta kundernas behov och förväntningar definieras som att leverera kvalitet. Det huvudsakliga målet med en verksamhets förbättringsarbete bestäms följaktligen av vad som är viktigt för kunden. Visst finns det även annat som är av betydelse att förbättra, men missar man att utveckla verksamheten på ett sådant sätt kundernas behov möts lär de fina resultaten knappast uppstå och bli hållbara. Ett sunt förbättringsarbete behöver därför vara gediget förankrat i en stark kund- och kvalitetsfokus.
Sammanfattningsvis handlar gott ledarskap om att leda på ett sådant sätt att verksamheten uppnår hållbar framgång. För att hållbar framgång ska kunna uppnås krävs både en stark fokus på kvalitet och förmåga att kunna driva ett förbättringsarbete som ständigt utvecklar verksamhetens förmåga att kunna möta kundernas behov och förväntningar. Den allra viktigaste grunden för ett gott ledarskap är följaktligen ledarens kompetens gällande kvalitet och systematiskt förbättringsarbetet. Vilket också är skälet till att hållbart framgångsrika organisationer som Toyota, Tata och Scania valt att betona just detta i sitt ledarskap….