Mina fokusområden

  • Ledarskap för ständiga förbättringar
  • Medarbetarskap och förbättringskultur
  • Kvalitet och kundfokus
  • Kundorienterad verksamhetsutveckling
  • Problemlösning, riskhantering och förbättringsarbete
  • Innovation och kreativitet
  • Processledning och processutveckling
  • Hållbarhet och kontinuitet
  • Leverantörskvalitet och verkningsfull upphandling
  • Ökad internationell kvalitetskonkurrens

Ledarskap för ständiga förbättringar
Ett engagerat, kompetent och drivande ledarskap är grunden för ett välfungerande förbättringsarbete. Verksamhetens chefer ska uppmuntra och skapa förutsättningar för ständiga förbättringar. Ledare behöver personligen agera på det sätt som de vill att medarbetarna ska göra. Som ledare utgör man en viktig förebild för hur arbetet ska drivas. Varje chef har dessutom ett ansvar att systematiskt identifiera förbättringsmöjligheter i den egna verksamheten, välja ut och initiera de strategiskt mest viktiga förbättringarna för dessa att bli framgångsrika, skapa förutsättningar, följa upp och efterfråga resultat för de förbättringar som drivs samt hantera attityder och eventuellt förändringsmotstånd som kan komma att uppstå i organisationen.

För att utveckla ledningens roll och engagemang krävs ökad kunskap bland ledarna, tid för reflektion och övertygelse som endast kan uppnås genom lyckat förbättringsarbete som visar på möjligheter och resultat. Viktigt är att skapa en resa för verksamhetens ledningsgrupp och på lite längre sikt alla andra chefer i verksamheten. Själv har jag i många år arbetat som mentor, utbildare och rådgivare i detta arbete. Ledningar behöver ofta ett stöd från en extern person som kan stödja dem och deras utveckling inom kvalitets och förbättringsarbetet. Vanligen ingår då aktiviteter som ledningsseminarier, workshops, diskussioner, coachning och personligt mentorskap, gemensamma studiebesök och studieresor samt utveckling av verksamhetens ledningsprocesser.

 
Medarbetarskap och förbättringskultur
Att framgångsrikt arbeta med ständiga förbättringar, strukturerad problemlösning och systematiskt processutvecklingsarbete handlar mycket om att skapa en stark förbättringskultur i hela organisationen. Medarbetarnas delaktighet är av central betydelse. Arbetet kännetecknas av engagemang, samverkan och teamwork. Ansvarstagande, hög motivation, kreativitet, respekt för andra medarbetare, lojalitet mot den egna verksamheten och medvetenhet är nyckelord i det medarbetarskap som utvecklas. Av stor vikt för att nå framgång är kontinuitet, tillit, lärande, välmående och bemyndigande.

Medarbetarskap och kultur börjar i ledarskapet. En positiv människosyn och ett välutvecklat ledarskap är förutsättningar för ett gott medarbetarskap. Av stor vikt är att definiera vad verksamhetens medarbetarskap står för samt de värderingar som ligger som grund för arbetets utförande. Jag jobbar personligen ofta med att hjälpa organisationer att skapa bästa förutsättningar för utveckling av en förbättringskultur och etablerandet av ett gott medarbetarskap. I detta arbete handlar det mycket om att skapa förståelse hos verksamhetens ledning och chefer, kompetensutveckla både chefer och medarbetare samt stödja den pågående utvecklingen. För att nå hela vägen ut till medarbetarna arbetar jag ofta via train-the-trainerupplägg där medarbetarnas egna chefer står för stora delar av de faktiska utbildningsaktiviteterna. Idag finns även intressanta möjligheter via e-learningbaserade tillvägagångssätt.

 
Kvalitet och kundfokus
Kvalitet handlar om att möta kunders behov och förväntningar. Kvalitet kan och bör specificeras samt mätas, men till syvende och sist är det ändå i stor utsträckning kundens bedömning och upplevelse som avgör om saker är rätt eller fel. För att förstå vad som är rätt kvalitet krävs därför en stark kundfokus. Bristande kvalitet kostar dessutom mycket pengar. När man studerar en verksamhets kvalitetsbristkostnader kan man ofta uppmäta belopp i storleksordningen 20-30 % av den totala omsättningen. Detta trots att många faktorer, så som kundmissnöje och badwill, vilka med säkerhet är mycket kostsamma i de flesta fall inte är möjliga att prissätta. Genom att fokusera på kvalitet i alla led och att göra rätt från början kan en organisation därigenom uppnå en ekonomiskt mycket gynnsamt situation.

För att kunna arbeta med kvalitet måste förståelse skapas i organisationen gällande den kvalitet som verksamheten levererar. Genom att identifiera de egenskaper eller kvalitetsparametrar, som kunden värdesätter hos en vara eller tjänst, skapas förutsättningar att kvantifiera kvalitetsnivån. Jag arbetar ofta med att hjälpa organisationer att förstå kvalitetsbegreppet och de möjligheter som finns i detta. Av vikt är att analysera kundernas behov och förväntningar samt att utveckla en ökad förståelse för kunderna i verksamhetens ledning så väl som i hela organisationen. En del i detta är dessutom att inrätta ett effektivt ledningssystem som stöttar kvalitetsarbetet och säkerställer att de bästa arbetssätten tillämpas. Ledningsseminarier, workshops och coachning är vanliga tillvägagångssätt. En kartläggning av verksamhetens kvalitetsbristkostnader kan ofta bidra till att skapa nyfikenhet och intresse.
 

Kundorienterad verksamhetsutveckling
För att nå framgång måste en verksamhet ständigt utvecklas och förbättras. Totalt avgörande är dessutom att man förbättras inom just de områden som är viktiga och avgörande för verksamhetens resultat och långsiktiga framgång. Att bli bra på fel saker leder inte framåt. Av stor viktigt är därför att driva ett kundorienterat verksamhetsutvecklingsarbete som är inriktat mot att systematiskt förbättra och utveckla verksamhetens förmåga att leverera det värde som är viktigt för de kunder denna finns till för. Därigenom ökar möjligheterna att göra rätt saker, vilket är totalt avgörande för långsiktig framgång.

Att framgångsrikt driva verksamhetsutveckling handlar mycket om det ledarskap som utövas i organisationen och det engagemang som verksamhetens ledare har för detta arbete. Jag arbetar därför ofta med att utveckla chefers och ledningsgruppers förståelse, kunskaper och intresse för verksamhetsutvecklingsfrågor. Vanliga aktiviteter är då ledningsseminarier, mentorskap, rådgivning och utbildning. Det är dessutom viktigt ha en kompetent kvalitetschef som leder detta arbete i ledningsgruppen. I många fall behöver denne både utbildning och mentorstöd. Utöver detta är det av central vikt att införa och kompetensutveckla personer som operativt kan stödja pågående förbättringsaktiviteter. Det handlar om olika former av förbättringsspecialister, förbättringsledare och/eller förbättringssamordnare. Ofta lutar jag mig mot koncept som Sex Sigma och Lean i detta sammanhang och utbildar Master Black Belt, Black Belt, Green Belt, Leanledare, Leansamordnare etc. Slutligen krävs även ett välfungerande medarbetarskap med förankring i ständiga förbättringar. Något som också kräver insatser enligt ovan.

För att dessa frågor verkligen ska få den rätta digniteten i våra verksamheter ser jag nödvändigheten i att de måste lyftas till en än högre nivå. Det räcker inte längre att de drivs av den verkställande ledningen. Huvudmän som styrelser, ägare och politiskt folkvalda måste i framtiden påtagligt engagera sig. Särskilt som den kanske mest betydelsefulla frågan för att skapa framgång genom kundorienterad verksamhetsutveckling är långsiktighet och kontinuitet. Jag strävar därför att allt mer nå fram även till dessa målgrupper i mitt arbete.

 
Problemlösning, riskhantering och förbättringsarbete
Att ständigt arbeta med förbättringar samt lösa de problem som hindrar verksamheten och dess processer att nå aktuella mål, är grunden i allt verksamhetsutvecklingsarbete. Viktigt är att styra detta arbete proaktivt så att risker och möjligheter systematiskt tas till vara och hanteras. Framgångsrikt förbättringsarbete handlar om ledarskap, organisation och metodik. Grunden utgörs av ett aktivt, engagerat och drivande ledarskap på alla nivåer i organisationen som prioriterar förbättringsarbete på både strategisk och operativ nivå. I verksamheten bör en infrastruktur för förbättringsverksamhet inrättas baserad på tydliga roller med väldefinierade ansvar och befogenheter. Samtliga roller ges nödvändig kompetens avseende relevanta metoder och problemlösningsverktyg. Detta utgör basen för en enhetlig och strukturerad förbättringsprocess som bör utgöra en prioriterad del av verksamhetens ledningssystem. Metodik ska finns för att driva både lokala och tvärfunktionella förbättringar av olika komplexitet och svårighetsgrad.

Som rådgivare, konsult och utbildare arbetar jag både med att hjälpa organisationer att utforma förbättringsprogram och att realisera dessa. Som grund för ett effektivt problemlösningsarbete använder jag mig ofta av metodik och verktyg från Sex Sigma.
 

Innovation och kreativitet
På senare tid har innovationsbegreppet fått stor spridning och popularitet. Innovation och kreativitet ses som viktigt inför framtiden. För att uppnå goda resultat i sådant arbete krävs det att man skapar rätt förutsättningar, men också att man för in relevanta metoder och tekniker som kan bidra. För att så ska kunna ske måste området brytas ned till olika typer av innovation, så som produkt-, process- och kulturell innovation. Härigenom kan man enklare knyta befintliga metoder och verktyg till olika innovationsvarianter. Idag är situationen tyvärr dock annorlunda. Man talar mycket om innovation men systematiken och metodiken lyser med sin frånvaro.

Jag ser härigenom ett stort behov av att skapa större förståelse och kunskap för vad innovation verkligen innebär. Därför engagerar jag mig medvetet i debatt och diskussion gällande detta. Risken är annars betydande att ännu ett modernt och trendigt begrepp seglar upp och förblir mycket innehållslöst och därigenom mestadels förbrukar tid och resurser utan att bidra med resultat och utveckling av våra organisationer. Som forskare har jag dessutom engagerat mig i mycket i produktutveckling. Vid KTH har jag initierat flera forskningsprojekt inom detta område och handleder flera doktorander som fokuserar på att finna nya möjligheter via koncept som Design for Six Sigma (DFSS) och Lean Product Developement (LPD). Genom att utveckla våra verksamheters befintliga produktutvecklingsprocesser gällande både förmågan att leverera kvalitet och att snabba upp utvecklingsflödet ser jag därigenom mycket spännande möjligheter.
 

Processledning och processutveckling
Att leda och utveckla verksamhetens processer skapar förutsättningar att samordna arbetet och nå framgång utifrån ett helhetsperspektiv. Dagens organisationer påverkas ofta negativt av ensidiga funktionella mål och stark budgetstyrning samtidigt som det värdeskapande arbetet ska bedrivas tvärfunktionellt i de processer som utgör vägen mellan kundbehov och en nöjd kund. Det är därför av vikt att utveckla organisationen mot en tydligare processorientering. Viktiga moment i detta arbete är att definiera och kartlägga verksamhetens processer, införa ett kompetent processägarskap, upprätta mål och mått i processerna, analysera processerna med avsikt att finna förbättringsmöjligheter samt att ständigt förbättra och utveckla processen genom processtransformation och problemlösning. Ett välfungerande processarbete innehåller följaktligen många möjliga komponenter. Viktigt är därför att prioritera och göra vad som är mest betydelsefullt för arbetet. Av den anledningen hjälper jag ofta, som rådgivare, organisationer att finna den rätta planen för sitt processarbete. Då processens flöde ska utvecklas finns mycket kunskap och metodik dessutom att lära från Lean-konceptet.
 

Hållbarhet och kontinuitet
En hållbar utveckling är på olika sätt av stor betydelse för vår framtid och därigenom även för en verksamhet. Hållbarhet kan beröra olika områden. Ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med jordens resurser. Social hållbarhet berör hur samhället utvecklas på ett för människan bra sätt där välbefinnande, rättvisa, rättigheter och individens behov är i fokus. Ekonomisk hållbarhet handlar om att ett företag och organisationer långsiktigt utvecklas på ett sådant sätt att den ekologiska och sociala hållbarheten inte påverkas negativt.

Att fokusera på kvalitet och driva ett kundorienterat verksamhetsutvecklingsarbete har en avgörande betydelse utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Varor och tjänster som håller rätt kvalitet leder till ett minskat resursslöseri samtidigt som behov och förväntningar tillfredsställs. Processer som utvecklas och förbättras medför att det krävs mindre resurser för att möta aktuella behov. Hållbarhetsfrågan tenderar att få allt större uppmärksamhet i dagens samhälle och då kraven på hållbarhetsredovisning skärps 2017 torde den bli ännu viktigare. Frågan förefaller dessutom än mer bli en avgörande konkurrensfaktor i framtiden. Själv verkar jag kraftfullt för att skapa en större förståelse för kopplingen mellan hålbarhet, kvalitet och förbättring bl a genom mitt engagemang och min roll i den FN-anknutna organisationen IAQ. Jag agerar dessutom rådgivare till organisationer som utvecklas inom hållbarhetsområdet.
 

Leverantörsutveckling och verkningsfull upphandling
En betydande andel av det totala värde som skapas av en verksamhet tenderar idag komma från dess leverantörsled. Denna andel har i de flesta branscher kraftfullt ökat de senaste 20-30 åren. Delar av verksamheten outsourcas, bemanningspersonal använts rikligt i den egna processen, allt fler konsulter används, arbete läggs ut på underleverantörer etc. Idag är det dessutom inte bara enkla varor som köps in utan i allt större utsträckning hela funktioner och system samt högkvalificerad expertkunskap. Denna utveckling gör det mycket betydelsefullt att arbete med kvalitet och förbättringar i hela värdekedjan. Detta till trots drivs dock allt för ofta leverantörsarbetet utifrån en fokus att primärt sänka inköpspriser.

Personligen har jag länge strävat efter att få verksamheter att inse betydelsen av att driva kvalitets och förbättringsfrågor mycket kraftfullare i leverantörsrelationen. Jag arbetar därigenom mot verksamhetsledning, inköpsfunktioner samt direkt mot verksamheters leverantörer utifrån detta perspektiv. Genom Sandholm Associates globala engagemang har jag även varit involverad i att utveckla leverantörer i lågkostnadsländer så som Kina.
 

Ökad internationell kvalitetskonkurrens
Idag pågår en spännande och mycket ambitiös kvalitetsutveckling i länder som tidigare inte förknippats med kvalitet. Det handlar om Kina och Indien. 2011 antog den Kinesiska regeringen en 10-årsplan för kvalitetsutveckling med mycket ambitiösa mål. Satsningen är långsiktig och avsikten är att år 2025 vara i nivå med västerländska länders förmåga att leverera kvalitet och att landet år 2050 ska vara överlägset kvalitetsmässigt. I Indien pågår en motsvarande utveckling med den skillnaden att den där istället drivs utifrån stora företagsgrupper med Tata Group i täten.

Studerar man denna utveckling och de satsningar som sker finner man lätt en stor likhet med vad som skedde i Japan under 50- och 60-talet. Vi den tiden var det få i väst som gav japanskt kvalitetsarbete någon större uppmärksamhet. Först under 70- och 80-talet då Japansk industri kommit ikapp och t o m inom vissa branscher passerat vår egen kvalitetsnivå, vaknade västerländska företagsledare. Detta ledde till en mycket omfattande kris i väst. Om man utifrån detta betänker den storlek, ekonomi och kraft som Kina och Indien har jämfört med vad Japan hade efter andra världskriget inser man hur dramatiska kvalitetsrelaterade framgångar skulle kunna påverka oss. Särskilt som vi själva i väst allt mer är lamslagna av interna problem gällande EU, kortsiktig ekonomi, folkomflyttningar och instabil politik.

Jag engagerar mig därför mycket för att i debatten lyfta fram frågan om snabbt ökande kvalitetskonkurrens och verka för att göra beslutsfattare, så som politiker, bolagsstyrelser och verksamhetsledningar, mer medvetna. Detta för att jag är påtagligt oroligt för att vi utifall att vi fortsätter att underprioritera kvalitet och förbättringsarbetet riskerar att äventyra hela den konkurrensfördel och förmåga som utgör grunden för vår välfärd.