Sveriges bästa skolor - Del 2
Behovet av att utveckla landets skolor är stort. Svensk skola håller tyvärr på att tappa mark internationellt. Något som bland annat PISA-undersökningen visat. Förmodligen finns det andra dimensioner i skolan, som en sådan studie missar, där svensk skola ligger bättre till. Uppenbart är dock att det finns allvarliga problem i vår skola och att en hel del behöver förbättras. I ett annat inlägg belyste jag här om dagen att skillnaderna mellan olika skolor är stora och att de bästa svenska skolorna arbetar med kvalitet på ett mycket professionellt sätt, samtidigt som genomsnittet släpar efter. Jag konstaterade då även att en betydande orsak är ledarskapet. I detta inlägg tänkte jag gå vidare och reflektera om vad som behöver göras för att verkligen få den kvalitetsutveckling och de förbättringar som behövs att inträffa.
För att god kvalitet ska kunna levereras krävs gedigen kunskap om kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitet är inget som bara uppnås av sig själv. Att ha goda kunskaper inom de olika sakområden som en organisation verkar inom är nödvändigt, men inte tillräckligt för att uppnå god kvalitet. Här är det många som felaktigt tror att bara för att vi har duktiga lärare så kommer god kvalitet att uppnås. Vad som krävs utöver sakkunskap, är kunskap om kvalitet och systematiskt förbättringsarbete. Detta är ett kunskapsområde som varit känt i och utforskats under närmare hundra år. Det handlar om den kunskap som krävs för att säkerställa och ständigt utveckla organisationens förmåga att leverera kvalitet.
För att vår svenska skola ska kunna lyfta och återta en tätposition krävs en genuin förmåga att arbeta med kvalitet på både strategisk och operativ nivå. På strategisk nivå sammanfattas de nödvändiga komponenterna väl av SIQ Managementmodell, som ligger som grund för Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola. Forskning har visat att verksamheter som värderas högt på denna modell också levererar god kvalitet.
Framgång handlar dock inte om att föra in en modell, utan om att behärska den kunskap som finns bakom denna modell. Allt för ofta underskattas behovet av denna kunskap grovt, med följd att många startade kvalitetsinitiativ inte alls uppnår vad som är möjligt. För att lyckas krävs kvalitetsprofessionella med gedigna kunskaper om kvalitet, kundorienterad verksamhetsutveckling och strategisk förbättringsledning. Centralt i en verksamhet, i skolans värld förmodligen placerad på kommunens utbildningsförvaltning, bör därför en välutbildad och erfaren kvalitetschef finnas. Utöver detta krävs att skolledare och andra chefer inom skolan ges en god utbildning avseende strategisk förbättringsledning.
Förutom förmåga att strategiskt leda kvalitetsarbete måste även operativ kvalitetsutvecklings- och förbättringskunskap finnas i verksamheten. Denna kunskap finns att inhämta från helt andra modeller. Sedan mitten av 1980-talet har mycket av denna kunskap tillgängliggjorts via Sex Sigma och Lean. Operativ förbättringskunskap innefattar alla de metoder och verktyg som krävs för att operativt driva förbättringar, identifiera och lösa problem, analysera och utveckla processer samt hantera människor utifrån de förändringar som förbättringsarbetet medför. Förmågan att arbeta fakta- och evidensbaserat är avgörande. Utan en grund av ett välutvecklat operativt förbättringsarbete uppnås inte önskade resultat, oberoende av hur mycket man arbetar med relevanta strategiska modeller. Det är ju på operativ nivå som skillnad görs ”på riktigt” och kvalitet skapas.
Studerar man framgångsrika verksamheter finner man vanlige en nivåindelad kunskap, vilket innebär att baskunskap utvecklas hos samtlig personal, vilka i sin tur stöds av förbättringsledare och förbättringssamordnare med djupare kunskap inom området. Ett möjligt upplägg i skolvärlden skulle kunna vara att alla anställda ges grundutbildning avseende förbättringsarbete samtidigt som det införs förbättringssamordnare centralt på varje skola med mer omfattande kunskap, vilka kan stödja medarbetarna i förbättringsarbete. Från utbildningsförvaltningen skulle ett sådant upplägg i sin tur behöva stödjas av kompetenta förbättringsledare.
Vad som förvånar mig är att dessa nödvändiga kunskapsrelaterade förutsättningar för kvalitet och förbättringsarbete ofta saknas i skolan. Även om en satsning på kvalitet kräver tid och vissa finansiella insatser, torde dessa vara relativt marginella jämfört med vad kvalitetsbrister i skolan kostar samhället och vår välfärd både på lång och kort sikt!
Vill du veta mer om strategisk kvalitetsledning och systematiskt förbättringsarbete rekommenderar jag att du laddar ner och läser dessa skrifter.