Framtiden handlar om förbättringskunskap
I en värld där det mesta går allt snabbare blir förmågan att utvecklas och ständigt förbättra allt mer kritisk. Det talas mycket om att framtidens organisationer måste vara agila eller förbättringsbara för nå framgång, eller till och med för att överleva. Mycket av den förändring som vi idag ser runt om oss är exponentiell. Detta gäller exempelvis stora delar av utvecklingen gällande teknik, ekonomi, miljö, handel och människans livsföring. För att möta dessa utmaningar är en gedigen förbättringskunskap ett absolut måste. Detta gäller såväl för organisationens framgång som för den enskilda individens förutsättningar att lyckas.
Förbättringskunskap beskrivs ofta utifrån fyra kritiska dimensioner. För det första handlar det om att utveckla ett kunskapsbaserat sätt att hantera förbättring. Att grunda förbättringsarbetet på fakta, identifiera rotorsaker till problem och utmaningar samt att systematiskt utveckla evidensbaserade lösningar som man vet ger avsedda effekter är oerhört viktigt. Ett förbättringsarbete grundat på åsikter, tyckande och personliga agendor räcker inte långt, oberoende om det handlar om samhällets utveckling eller om ett företags framgång.
För det andra krävs ett välutvecklat systemtänkande. Att förstå hur saker hänger samman och samverkar i komplexa system är en svår konst, men den går definitivt att utveckla. Att tydliggöra, analysera, förstå och utveckla en verksamhets processer är en viktig del i detta. Intressant är att fackföreningen Unionen lyfte fram just processanalys som den näst viktigaste framtidskunskapen i en uppmärksammande rapport förra året (näst mjukvaruutveckling).
För det tredje krävs kunskap om statistisk dataanalys, ofta benämnd "data analytics". Att förstå variationer och samband samt att kunna tolka både stora och små datamängder är oerhört kritiskt för att nå framgång. Detta gäller än mer i en allt mer digitaliserad värld där datavolymerna snabbt ökar. Det tillämpade statistiken har dock alltid varit ryggraden i ett faktabaserat kvalitets- och förbättringsarbete så det är i sig inget nytt. Utan bra analysförmåga blir all data i det närmaste meningslös, något som även Unionen uppmärksammat och angav dataanalys som den tredje viktigaste framtidskunskapen i sin rapport.
Slutligen bygger förbättringskunskap mycket på förmågan att förstå människor. Det handlar både om de egna medarbetarna och och verksamhetens kunder. Psykologin och beteendevetenskapen är därigenom en viktig del i ett framgångsrikt förbättrande. Att simultant kunna utveckla verksamheten utifrån ett struktur- och kulturperspektiv är kritiskt.
Hur kan man då utveckla sin egen och sin organisations förbättringskunskap? Idag är detta faktiskt inte särskilt svårt. Självklart krävs det tid och fokus på lärande. Till kunskap finns det inga enkla genvägar. Grunden gällande förbättringskunskap lärs enklast och snabbast genom en Sex Sigma Black Belt-utbildning. Sedan 35 år tillbaks har detta varit den givna kunskapskällan för mängder av förbättringsprofessionella runt om i världen.
Innehållet i en sådan utbildning speglar mycket väl den kunskap som visat sig så viktig för att lyckas med förbättringsarbete. Givetvis innebär inte detta att man genom en sådan utbildning blir färdiglärd. Bättre start på sin förbättringsresa går dock inte att finna. Därefter tar det livslånga lärandet vid!
Själv startar jag upp höstens Sex Sigma Black Belt-utbildning den 17 oktober. Det finns fortfarande platser kvar. Häng på och låt mig hjälpa dig att ta steget in i den allra viktigaste framtidskunskapen! För dig som redan tagit detta steg har vi givetvis även en rad logiska fortbildningsutbildningar.
Vill du läsa mer om förbättringskunskap och systematiskt förbättringsarbete har jag tagit fram flera skrifter som utvecklar detta mer samt innehåller intervjuer med en mängd ledare och förbättringsprofessionella. Du finner dem här.