Värdeskapande Förbättringsmöjligheter resultatfokus
2016
Jag har gått och väntat ett tag på att få berätta om årets mottagare av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola som SIQ delar ut. Eftersom jag är domare för utmärkelsen får jag givetvis inte berätta om utfallet förrän det blir offentligt. Och det blev det nyss! Mottagaren till utmärkelsen blev Falu Frigymnasium som visade på ett oerhört ambitiöst och välfungerande kvalitetsarbete med mycket fina resultat. Jag var mycket imponerad då vi analyserade deras arbete i domarkommittén och är väldigt glad över att vi mitt i all debatt om brister i den svenska skolan kan visa upp ett så lysande exempel! Fantastiskt roligt!
Jag slås ofta av hur mycket gemensamt det finns i olika framgångsrika förbättringssatsningar. Då man arbetar med eller studerar organisationer som håller hög nivå på sitt förbättrings- och processutvecklingsarbete finner man många saker som alltid finns där. Olika upplägg och modeller handlar till syvende och sist i stor utsträckning om samma saker. Detta oberoende av vilken bransch man befinner sig is. Efter att ha arbetat närmare 25 år med förbättringsarbete i ett stort antal företag och organisationer i många olika länder känner jag mer och mer att det finns många ”minsta gemensamma nämnare” hos de framgångsrika förbättringsuppläggen. Något som jag ser som viktigt att skapa medvetenhet om då väldigt många organisationer som inte nått så långt, ägnar mycket tid till att argumentera om hur unika och annorlunda de är. Effekten av detta blir ofta att man slösar bort massor av tid på att söka sin egna totalt unika lösning istället för att snabbt och enkelt lägga energi på att komma igång med befintliga och beprövade metoder så som Sex Sigma och Lean.
Efter att i ett antal inlägg ha diskuterat det framtida accelererande behovet av att leverera rätt kvalitet i allt arbete som utförs, är det relevant att fråga sig hur dagens kvalitets- och förbättringsarbete fungerar. Att få ett enhetligt svar på den frågan går inte då skillnaderna är stora mellan olika verksamheter. Faktiskt förvånansvärt stora. Man kan i Sverige finna verksamheter som i många år tagit kvalitets- och förbättringsarbetet på högsta allvar och lyckats göra detta till en naturlig del av både ledarskap och vardag. Scania är ett mycket bra exempel på detta, där man trots ett antal Vd-skiften fortsätter att prioritera ständiga förbättringar med samma naturliga glöd och iver. Detta visar på en hög mognadsgrad och ett välintegrerat förbättringsarbete. Volvo Cars är i mina ögon ett annat kul exempel. Ett företag som genom duktiga medarbetare samt en drivande och kompetent Vd är på väga att nå en hög nivå.
Jag har tidigare skrivit en hel del om framtiden och mer lär komma då jag tycker att det är oerhört viktigt att se och satsa framåt. Just nu är jag i Shanghai och har varit key note talare på deras årliga kvalitetskongress. Mitt tal handlade om just framtiden och kvalitet. Mina tankar blev mottagna med stort intresse och jag har just tillbringat kvällen med att diskutera detta med författaren till Kinas nationella 10-årsplan för kvalitetsutveckling. Jag tänkte därför dela lite av mina framtidsreflektioner från detta föredrag här och nu..
Idag har jag bl a besökt och haft möte med ledningen för Kinas Customer Evaluation Center som ansvarar för att mäta och följa upp tillfredställelsen bland landets kunder/medborgare. Årligen genomför man över 10 miljoner telefonintervjuer samt en mängd andra studier inom 11 prioriterade områden (se bild). Resultaten sammanställs och rapporteras till regeringen som använder dessa som underlag för att prioritera var resurser ska sättas in och var förbättringar behöver genomföras. I mina ögon känns det som ett modernt och faktabaserat sätt att förbättra och utveckla ett samhälle.
Idag blev jag rejält överraskad här i Shanghai där man förberett en ceremoni vid vilken man gjorde mig till officiell rådgivare till Shanghai Association for Quality. Känner mig mycket hedrad och det ska bli väldigt intressant att hjälpa dem att ta fram nya program för kvalitetsutveckling. Min roll i Kinas kvalitetsarbete lär nog komma att handla ganska mycket om ledarskap och medarbetarskap för kvalitet och ständiga förbättringar.
Den senaste tiden har det skrivits mycket om krisen inom Ericssonkoncernen. I media har stora personalnedskärningar aviserats. Vissa bedömare hävdar att problemen kanske är större än så. En viktig bakomliggande orsak är att konkurrensen blivit mycket tuffare. Och den konkurrent det allt mer talas om i telekombranschen är det kinesiska företaget Huawei. Ett företag som idag lyckas väl och växer snabbt. Det är följaktligen inte Ericsson som blivit sämre utan Huawei som på kort tid blivit betydligt bättre. Personligen är jag övertygad om att detta är en indikation på något som är betydligt större än bara denna enskilda situation. Det handlar nämligen om att Kinas ambitiösa satsning på kvalitet och förbättringsarbetet nu börjar ta ut sin rätt!
Förändringar gällande jordens befolkning har redan börjat påverka oss människor påtagligt. Ytterst handlar det om att befolkningen fortsätter att växa snabbt. Enligt FN:s beräkningar kommer jordens folkmängd att ha ökat från dagens dryga 7 miljarder människor till närmare 10 miljarder år 2050. Ett antal av jordens fattigaste länder i Afrika beräknas dessutom femdubbla sina befolkningar fram till 2100. Den stora frågan är givetvis hur vi ska lyckas föda alla dessa människor och vilka effekter ökad trångboddhet kommer att få. En grundförutsättning för att lyckas med detta torde vara att effektiviteten i resursanvändandet dramatiskt ökar så att största möjliga värde skapas utifrån de resurser som faktiskt utnyttjas. Därför ser jag detta som en fråga vilken i allra högsta grad berör hur vi arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling, effektivisering och ständiga förbättringar.
Jag har skrivit en hel del om kopplingen mellan hållbarhet och kvalitet, och lär komma att skriva än mer om det framöver då jag anser att detta är väldigt viktigt. Idag pågår ett omfattande arbete inom bl a IAQ där vi verkar för att knyta dessa områden närmare varandra och finna vägar att förtydliga dessa kopplingar. Just nu vill ag dela en artikel där jag utvecklade lite tankar om detta i en intervju. Artikeln finns att ladda ner här.
För att nå framgång måste man kunna lösa problem. Begreppet problem kan definieras som de hinder som finns mellan det aktuella nuläget och det framtida önskade läget som man vill att verksamheten, dess processer och/eller ett specifikt arbetsförfarande ska befinna sig i. Problem innebär alltså möjliga förbättringar. Bra problemlösning kännetecknas av systematik, ett faktabaserat och analytiskt tillvägagångssätt samt av hög kompetens gällande tillgängliga förbättringsverktyg.
Så var det dags för den femte av mina framtidsfunderingar och denna handlar om att kundernas makt och medvetenhet över tiden har ökat, och förefaller fortsätter öka, i de flesta kundleverantörsrelationer. En gång i tiden var kunderna glada om de fick möjlighet att köpa det som de ville ha. Henry Ford lär ha sagt att kunden kunde få köpa sin T-Ford i vilken färg denne ville så länge den var svart. Vi levde i säljarens marknad. Det samma gällde i de flesta situationer. Folk neg och bockade då de besökte en läkare. Ortens bank hade stor makt. Handelsmannen var en dominerande person i samhället. Nu är läget totalt annorlunda.
Nu har jag kommit till den fjärde faktorn som jag bedömer kan komma att påverka vår framtid mycket. Denna handlar om en pågående förändring av den globala konkurrenssituationen. Sedan ett antal år pågår en målmedveten satsning på kvalitet och kundorienterad verksamhetsutveckling i länder som Kina och Indien. Länder som i många år primärt konkurrerat med låga kostnader och billig arbetskraft samtidigt som den genomsnittliga levererade kvalitetsnivån legat under den som västerländska företag normalt klarat av att hålla. Idag ser jag dock tydligt hur vi närmar oss en förändring. Jag har under en längre tid genom debattartiklar, seminarier och andra inlägg flaggat för denna utveckling och varnat för dess konsekvenser om vi inte själva skärper oss gällande vårt i jämförelse bristfälliga engagemang för kvalitets- och förbättringsfrågor.
Här kommer lite tankar om den tredje faktorn som jag bedömer kan komma att få stor inverkan på våra verksamheter och vårt samhälles framtida utveckling. Sådana faktorer som jag i denna artikelserie tidigare benämnt ”quality of future”. Indirekt påverkar dessa faktorer givetvis även det kvalitets- och förbättringsarbete som bedrivs vilket jag kommer att återkomma mer specifikt till senare. Den aktuella faktorn handlar om automatiseringens inverkan på vår framtid och då främst gällande de effekter som denna har på arbetsmarknaden och på tillgången till arbete. Ett område som jag personligen anser att det talas på tok för lite om i dagens debatt. Detta trots att ett antal ledande ekonomer utfärdat tydliga varningar. Nobelpristagaren Robert Shiller, som tidigare lyckats förutsäga både It- och fastighetskriserna innan de inträffat, har t ex sagt att han bedömer automatiseringens effekter på vår framtid överstiga effekterna av miljö- och klimataspekter!
Jag har tidigare skrivit om att begreppet verksamhetsutveckling är ganska otydligt och används i skilda sammanhang med olika betydelse. Följaktligen är det viktigt att förtydliga begreppets innebörd. Jag har reflekterat en del gällande hur vi tillämpar och ser på verksamhetsutveckling i olika samanhang och funnit några olika huvudinriktningar. Nyligen intervjuades jag av tidningen Gate Report om detta. Här kan du ladda ner och läsa denna artikel.
Den 21 oktober ordnar Kungliga Tekniska Högskolan, SIQ och Sandholm Associates för 8:de gången KTH:s förbättringskonferens. Temat är Hållbarhet, Innovation och Ständiga förbättringar. Flera viktiga och oerhört aktuella frågor kommer att belysas. Greg Watson som leder EOQ:s arbete med att ta fram Europas nya förbättringsstandard kommer att berätta om denna. Avsikten med standarden är att sammanfatta allt som tidigare, i ganska oklara strukturer, tillämpats under varumärken som Sex Sigma, Lean, TQM, Kaizen etc. Ett i mina ögon mycket spännande och viktigt initiativ som kan komma och få stor påverkan på förbättringsarbetets position och förståelse i våra verksamheter. Något som även uppmärksammats av Kinas, Japans och USA:s kvalitetsorganisationer som allt mer involverar sig i arbetet med att skapa en enda generisk modell som allt mer ska ersätta alla konkurrerande koncept som så ofta försvårar för utomstående att förstå vad vår bransch egentligen sysslar med.
Jag skrev nyligen ett inlägga om kortsiktigheten i ägandet som del i min sommarföljetång om effektiviteten som vi effektiviserade bort. Jag tänker därför inte gå in i några detaljer i detta inlägg utan hänvisar till de tankar som finns att läsa i detta inlägg. Som världen utvecklas och ser ut idag känner jag dock en oro för att kortsiktig finansiell fokus är något som vi kan komma att få leva med länge framöver. Något som påtagligt påverkar möjligheterna att arbeta seriöst med kvalitet, förbättringsarbete och kundorienterad verksamhetsutveckling då ett framgångsrikt sådant arbete i grunden bygger på långsiktighet och kontinuitet. Utifrån ett framtidsperspektiv ser jag därför två möjliga sätt att hantera dennas situation.
Idag blev det offentligt att Mats Deleryd tar över VD-rollen för SIQ. Jerry Karlsson som framgångsrikt lett SIQ de senaste 12 åren kommer att gå i pension den 1 oktober och då tar Mats över. Själv har jag känt honom i många år och kan inte tänka mig ett bättre val. Mats har en mycket gedigen erfarenhet av praktiskt kvalitetsarbete genom olika befattningar inom företag som Volvo, Bombardier, Daimler-Chrysler, Adtranz och ABB. För närvarande är han verksam som koncernansvarig för kvalitet, miljö och säkerhet inom AB Volvo. Mats innehar även en professur vid Mälardalens Högskola inom Kvalitets- och organisationsutveckling och han är dessutom kollega till mig inom IAQ. Jag känner mig fullständigt övertygad om att svenskt kvalitetsarbete kommer att påverkas mycket positivt av att nu få en person som Mats vid rodret för SIQ!
Kvalitets och verksamhetsutvecklingsområdet har under många år lidit mycket av en hysterisk fokusering på ”den senaste metoden” på markanden. Vår bransch har i stor utsträckning styrts utifrån trender och moden. Kvalitetsprofessionella, ledningar, konsulter och forskare har alla strävat efter att hitta den nya och fantastiska modellen. Det handlar givetvis mycket om att sälja. För att hänga med vill folk slänga sig med de senaste flosklerna och modeorden. Eller sätta upp fina certifikat och intyg på väggarna. Metodfokusen har varit så stark att vi i många fall inte förstått vad det egentliga syftet varit. Arbetet har allt för ofta blivit ett stort självändamål.
Jag har skrivit ett antal inlägg tidigare på denna sida där jag berört kopplingen mellan hållbar utveckling, kvalitet, förbättringsarbete och kundorienterad verksamhetsutveckling. Att hållbarhet, miljö och socialt ansvarstagande kommer att få en än större betydelse i framtiden tror jag få tvivlar på. Nästan dagligen bombarderas vi med händelser runt om i världen som påminner om detta. Vi tär löpande på världens ändliga resurser, vi lever långt över de naturliga begränsningar som naturen i grunden medger, vår jord förorenas allt mer av en stor mängd skadliga miljöaspekter, en betydande andel av jordens befolkning lever i fattigdom, misär och förtryck etc. Visst stoppar de flesta av oss delvis ”huvudet i sanden” i vardagen, men de flesta lär i grunden ändå inse att allt detta i stor utsträckning kommer att påverka vår framtid oerhört mycket..
Jag har i flera inlägg talat om förbättringsprocessen utan att förklara vad jag mer i detalj menar. Här tänkte jag därför reflektera lite om vad en förbättringsprocess innebär och bör omfatta. Något som jag personligen ofta framhåller som det allra viktigaste, men kanske också mest eftersatta, i ett verksamhetsutvecklingsarbete. .
Nu har jag kommit till sjätte avsnittet av min sommarföljetång som handlar om ”effektiviteten som vi effektiviserade bort”. Denna gång är temat digitalisering. Ett område som det talas väldigt mycket om idag. Ett företag eller en organisation som inte hela tiden står på tå och digitaliserar allt som går förefaller enligt affärspress och förståsigpåare vara totalt chanslöst i framtiden. Och visst skapar digitaliseringen många fantastiska nya möjligheter att förenkla, effektivisera och uppnå värde. Men om så ska kunna ske krävs givetvis eftertanke och förnuft. Idag ser vi dock mängder med dåliga IT-satsningar som skapar problem, ineffektivitet och frustration både för anställda och kunder.
När jag nyligen var I Portugal var jag ombedd att hålla ett key note föredrag på min gode vän Paulo Sampaios konferens i Guimaraes om framtidsutvecklingen inom kvalitetsområdet. Här om året höll jag ett liknande föredrag i Tokyo för den japanska branschorganisationen JUSE. Att säkert förutsäga vad som kommer att hända i framtiden är givetvis omöjligt, men genom att studera vad som sker idag och lära från historien så finns det en hel del troliga scenarior. Utöver detta finns det även en rad olika omvärlds- och framtidsstudier som kan ge idéer. Detta är något som jag tänker diskutera i ett antal inlägg framöver med början här och nu.
Samhället och våra företag har de senaste 30-40 åren dramatiskt utvecklats mot allt kortsiktigare sätt att fatta beslut och styra verksamheter. Vi har gått från ett långsiktigt sätt att äga till en kvartalsekonomi styrd av day-traders. Detta har skapat allvarliga problem då en sund utveckling tar lång tid då den både kräver strategiskt förankrade strukturella förbättringar och utveckling av människor och kultur. Istället har vi fått en kortsiktig utveckling baserad på prioriteringar som förväntas ge snabba effekter och resultat. Fokusen ligger mer på omorganisationer, kostnadsreduceringar, fusioner av bolag och sökande efter genombrott än på en sund kontinuerlig förbättring som sker steg för steg på ett systematiskt och målmedvetet sätt.
I detta avsnitt av min sommarföljetong om effektiviteten som vi effektiviserade bort kommer jag att beröra ett problemområde som jag upplever drabbar oss hårt idag. Det handlar om hur vi under lång tid strävar efter att effektivisera våra verksamheter genom att systematiskt rationalisera bort onödigt rutinarbete med avsikt att minska verksamhetens lönekostnader. I praktiken har detta dock mestadels resulterat i att man reducerat antalet anställda genom att eliminera stödjande yrkeskategorier utan att någon egentlig utveckling/förbättring skett av det bakomliggande arbetet. Kortsiktiga positiva effekter har då kunnat uppmätas så som minskade lönekostnader. Ur ett längre perspektiv uppstår dessvärre oftast en mängd negativa effekter vilka sänker verksamhetens totala effektivitet som följd av att andra personer tvingas utföra det aktuella arbetet samtidigt som kvaliteten på kärnverksamhetens utförande påverkats negativt.
Fakta är en viktig grund för att fatta bra beslut. För att få fram fakta behöver man på något sätt mäta sådant som är viktigt för verksamhetens framgång. Mätningar resulterar i massa information som förpackas i rapporter som sänds till de som ska agera och fatta beslut. Detta sker på alla nivåer i en verksamhet och utgör en grund för det reglersystem som är en del av hur vi leder och styr våra verksamheter. Baksidan av att mäta och återrapportera är dock att det kan bli för mycket av det goda. Vi kan hamna i ett informationsöverflöd. Mängden data och mängden rapporter blir så stor att den inte går att överblicka. Det åtgår dessutom väldigt mycket tid både för att ta fram och för att tolka/läsa rapporter. Mängden information kan ibland bli så stor att det blir komplicerat att ta fram den kunskap som finns begravd i den.
Idag kommuniceras det åt alla håll och kanter elektroniskt. Vi använder Mail, SMS, Skype, Linkedin, Facebook, Kik och allt vad det nu heter. Elektronisk kommunikation har skapat enorma möjligheter att utbyta information snabbt och enkelt och därigenom gett förutsättningar för helt nya sätt att arbeta och interagera. Förmodligen är den elektroniska kommunikationen en av den moderna tidens största genombrott. Men den har också en baksida som handlar om att vi allt mer lever och verkar i ett betydande informationsöverflöd.
Här kommer första avsnittet i min sommarföljetång om effektiviteten vi effektiviserade bort. Avsikten är att lyfta fram saker från utvecklingen av vårt vardagsarbete som i mina ögon gått över styr och idag på ett okontrollerat sätt slukar resurser i onödan eller skapar brister och fel. Den första företeelsen som jag valt att fokusera på är vår allt för ofta urspårade möteskultur.
Så här på sommaren är det väl sommarföljetånger som gäller. I alla fall vad gäller radioprogram, kvällstidningar och liknande. Så varför inte ta med den seden även hit? Jag ser direkt ett stort och oerhört viktigt område som jag vill dela med er och reflektera kring. Kanske även i viss utsträckning ondgöra mig över. Det handlar om hur vi över tiden tror oss verka för effektivisering men i själva verket allt för ofta hamnar i det motsatta. Hur vi i många fall effektiviserat bort effektiviteten.
Eftersom jag här om dagen skrev lite om behovet att att snabbt komma igång med att uppdatera det egna ledningssystemet mot ISO 9001:2015 tänkte jag att jag skulle tipsa om var du kan finna lite fler tankar om detta. Nyligen blev jag intervjuad i Malmö Aviations tidning Gate på detta tema. Artikeln kan du ladda ner här.
Förra hösten kom den nya och fullständigt reviderade utgåvan av ISO 9001 ut. Sedan dess har det skrivits och diskuterats en hel del om dess innehåll och innebörd. Förändringarna öppnar upp en hel del spännande och viktiga möjligheter. Kraven på ledningens engagemang och åtaganden är tydliga och välformulerade. Kravet på riskhantering skapar intressanta möjligheter att vända kvalitetsarbetet i en betydligt mer proaktiv riktning. Ökad fokus på processorientering pekar på ett område där oerhört mycket finns att göra i form av utveckling och ledning av våra verksamheters tvärfunktionella flöden och processer. Samordningen av standardens struktur gentemot andra ledningssystemsstandarder ger viktiga möjligheter att integrera kvalitet-, miljö- och arbetsmiljöfrågor, något som skulle kunna bygga en intressant plattform för hantering av hållbarhetsfrågor i framtiden. Nu gäller det dock att börja agera och handla om alla dessa nya möjligheter ska få en chans att ge avsedda effekter!
En fråga som jag ofta ställer mig är varför det ska vara så svårt att lyckas och nå framgång. Kunskapen finns ju uppenbarligen då vissa verksamheter lyckas fantastiskt bra. Tyvärr är antalet verksamheter som når världsklass mycket litet. I den Global State of Quality studie (se nedan) som jag nyligen var med och ledde inom ASQ bedömdes endast 1,6 % av de närmare 1700 deltagande organisationerna ha nått denna nivå. Skillnaderna mellan dessa få och de genomsnittliga organisationerna gällande ambition, förmåga och resultat var dessutom gigantiska. Frågan är varför det är så här. Borde de inte vara enkelt att studera framgångsrika företag som Toyota, Tata samt Scania och föra in liknande arbetssätt i den egna verksamheten?
Det har över tiden blivit allt mer uppenbart att det föreligger ett stort behov av gemensamma modeller för hur förbättringsarbete ska bedrivas. Globala verksamma organisationer behöver enhetliga modeller utifrån ett globalt perspektiv, vilka gör det möjligt att bedriva ett likformigt förbättringsarbete på olika kontinenter. Verksamheter som väljer att outsourca betydande delar av sin traditionella verksamhet till underleverantörer behöver enhetliga modeller för att samverka kring förbättringar i hela värdekedjan. Lärande och utveckling tvärs olika branscher underlättas av enhetliga modeller.
Som jag skrivit och talat om vid många tillfällen så är jag orolig för hur de oerhört ambitiösa kvalitets- och förbättringssatsningar i främst Kina och Indien kan komma att påverka den västerländska ekonomin och vårt välstånd på längre sikt. Det krävs ett uppvaknande nu och inte när andra regioner kommit ikapp. Annars kan vi hamna i ett läge där det är för sent att reagera. Fortfarande finns dock tid enligt min bedömning. Något måste dock ske då intresset och engagemanget för dessa frågor idag är på tok för lågt!
Jag har tidigare berättat om och varnat för Kinas oerhört ambitiösa satsning på kvalitetsutveckling i landet som är i nivå med vad japanerna gjorde under 50- och 60-talen. Idag rapporterade Jia Fuxing som är President för China Association for Quality om den aktuella kvalitetsutvecklingen i landet. Mycket håller på att hända och kan komma att påverka oss enormt om vi inte vaknar upp i tid och lägger in en betydligt högre växel gällande västvärldens kvalitets- och förbättringsarbete..
Själv brukar jag ofta hämta många exempel från idrottsvärlden då jag håller seminarier och kurser eftersom jag har mina rötter där och ser många paralleller. Det var därför mycket spännande att lyssna på när Jukka Jalonen, den finska hockeytränarlegenden som tagit deras hockeylandslag till VM guld och OS brons, berättade om hur han arbetar då han bygger ett vinnande team. Jag tror det finns mycket att lära från detta och känner igen många av mina egna erfarenheter från arbete med utveckling av medarbetarskap, kultur och ledarskap i det han berättar.
Jorma Eloranta är en av Finlands mest framgångsrika företagsledare. På meritlistan finns ett mångårigt VD-skap för Metso samt styrelseuppdrag i företag som bl a Stora Enso, Ovako Steel, Cargotec samt Uponor. Som ledare har han med stor energi verkat för kvalitet, utveckling och förbättringar. Idag höll han ett intressant föredrag på EOQ Congressen där han belyste sina erfarenheter av att framgångsrikt leda företag. Under lunchen diskuterade jag därefter ledningens roll med honom i ett givande samtal. Min upplevelse är att han är en ledare med stor insikt och förståelse gällande systematiskt verksamhetsutvecklingsarbete.
Vid EOQ Congressen i Helsingfors höll Finlands förra president ett intressant föredrag om kvalitet och hållbarhet som ligger mycket i linje med mitt sätt att se på detta (se tidigare inlägg). Hon beskrev behovet av hållbar utveckling inom alla typer av verksamheter och betonade tydligt kopplingen mellan kvalitet, förbättringsarbete och hållbarutveckling. Vad framtiden behöver är en tillväxt med fokus på kvalitet och effektivitet. Resurser ska nyttjas med avsikt att tillföra värde. Om så sker skapas en grund för fortsatt goda levnadsförhållanden i framtiden. Av största vikt är att skapa en långsiktig utveckling trots kortsiktiga krav som måste mötas. Detta är något som ställer stora krav på politiker, ägare och ledare.
Här om dagen arrangerade Sandholm Associates en konferens med titeln ”Förstå dina kunder och medarbetare bättre”. Temat var alltså hur olika organisationer mäter och analyserar data gällande kunder och medarbetare. På talarlistan fanns ett antal spännande föredragshållare från Svenskt Kvalitetsindex, SCA, Capio, Bring, Telia och Swedbank. Själv var jag inledningstalare och agerade dessutom moderator under dagen. Här tänker jag nu sammanfatta några av mina reflektioner från dagen.
Under vintern och våren har ASQ genomfört sin Global State of Quality-undersökning där över 1600 kvalitetsprofessionella från hela världen, representerande de flesta branscher, besvarat en mängd frågor. Själv har jag varit med och lett undersökningsarbetet genom dess Advisory Panel och upplever att jag lärt mycket under detta arbete.
Igår hade vi World Quality Partner Meeting här i Milwaukee. World Quality Partner är en sammanslutning av organisationer som representerar ASQ globalt. Ett 30-tal länder var representerade på gårdagens möte. Själv representerade jag Sverige genom BES (läs gärna mer om Business Excellence Sweden under ”Om mig” ovan). Mötet innehöll en mängd intressant information om vad som pågår runt om i världen. Som vanligt de senaste åren så verkar de allra största och starkaste engagemanget och drivkrafterna för kvalitetsarbete åter finnas i Kina. Det går inte att komma ifrån att jag blir imponerad, men också åter orolig för hur detta ska komma att påverka vår västerländska ekonomi långsiktigt.
Vid IAQs medlemsmöte i Milwaukee höll vår nya medlem Mr Shinichi Sasaki sitt introduktionstal inom IAQ. Mr Sasaki har en gedigen bakgrund på olika positioner under sina 46 år inom Toyota, däribland vice VD för koncernen samt VD för Toyota Motor i Europa. Idag är han Senior Advisor till företagets styrelse samt Senior Technical Executive för Toyota Motor Corporation. Han ligger därigenom bakom mycket av det kvalitetsarbete som Toyota idag driver. Utöver detta är Mr Sasaki även President och CEO för Union of Japanese Scientists and Engineers (JUSE) samt Chairman för QC Circle Headquarters of Japan. Det aktuella föredraget handlade främst om Ji Koutei Kanketsu, vilket är Toyotas sätt att bygga in kvalitet i allt arbete genom ett tydligt ansvarstagande hos all personal.
Verksamhetsutveckling är ett begrepp som används oerhört mycket. Inom kvalitetsområdet, som jag själv representerar, använder vi ordet flitigt för att skapa bättre förståelse för vad vi på engelska kallar Quality Management. På motsvarande sätt använder t ex de som jobbar med IT-utveckling och IT-Management ordet verksamhetsutveckling frekvent, dock vanligen med lite annan innebörd. Konsekvensen blir att det idag föreligger en ganska stor osäkerhet om vad som egentligen menas med verksamhetsutveckling. Om man till detta adderar begrepp som affärsutveckling och organisationsutveckling blir förvirringen lätt påtaglig.
Jag blev nyligen intervjuad i Malmö Aviations tidning Gate. Temat i denna intervju var innovation. Tänkte dela denna artikel här då den för fram en del av mina tankar inom detta område på ett bra sätt.
Att lösa problem är en del av vardagen för de flesta människor. Både i yrkes- och privatlivet möter vi dagligen problem i form av fel, brister, klagomål och avvikelser som behöver lösas och åtgärdas. Studier har visat att chefer i många fall lägger en mycket stor del av delen av sin arbetstid på att hantera problem och störningar. Tyvärr är människan till naturen inte alltid den fulländade problemlösaren. Allt för ofta nöjer vi oss med att åtgärda symtom och genomföra temporära åtgärder, något som ibland benämns ”fixarkultur”. Avgörande är därför att föra in ett strukturerat och faktabaserat problemlösningsarbete i verksamheten.
När jag var liten sades det ofta hemma att man skulle spara och köpa saker av god kvalitet då vi inte ville ha ett ”slit och släng”-samhälle. Det ligger mycket i detta. Bristande kvalitet leder i många fall till att saker går sönder, kasseras och slängs bort allt för tidigt. Men relationen mellan kvalitet och hållbarhet är mycket starkare än detta. Något som är oerhört viktigt att ta fasta på då vi idag allt mer fokuserar på samhällets framtida utveckling och förmågan att tillgodose kommande generationers behov.
Vad som ligger i fokus och intresserar folk gällande kvalitet och verksamhetsutveckling har varierat över tiden. Under vissa tidsepoker har specifika koncept varit i hetluften och dragit till sig intresset. Koncept som Lean, ISO 9000 och Sex Sigma har haft sådana glansperioder då alla talat om just dessa.
Att ledningen är ordentligt engagerad och insatt är ofta skillnaden mellan ett lyckat och ett mediokert resultat av kvalitets- och förbättringsarbete. Här står stora värden på spel och det finns mycket starka skäl att lyfta betydelsen av ledningens engagemang för detta. Det är också något som nu förtydligas i ISO 9001.
Den nya utgåva av ISO 9001 som antagits under hösten ställer betydligt tydligare krav på ledningens engagemang inom kvalitet och förbättringar. Detta är mycket positivt eftersom just bristande ledningsengagemang på det här området är en av de vanligaste orsakerna när kvalitetssatsningar inte ger önskat resultat.
Idag talas det mycket om innovation och kreativitet, inte minst inom verksamhetsutveckling. Men ofta är det oklart vad man egentligen menar och hur man konkret ska förverkliga dessa honnörsord. Här kan det vara till stor hjälp att först skilja på produktinnovation, processinnovation respektive kulturell innovation – och sedan studera vilka hjälpmedel och verktyg som finns inom de här mycket olika innovationsområdena.
Om MIG
Jag är VD för Sandholm Associates, docent vid Kungliga Tekniska Högskolan, professor vid Shanghai University samt President för International Academy for Quality. Dessutom är jag författare till ett större antal böcker om kvalitet och verksamhetsutveckling, aktiv forskare samt har en roll inom ett antal olika styrelser och organisationer. Läs mer om Lars
Tanken med denna sida
Denna sida är mitt forum för att, oberoende av de roller jag har i andra organisationer, dela egna erfarenheter, tankar, nyheter och reflektioner gällande kundorienterad verksamhetsutveckling, ledar- och medarbetarskap för ständiga förbättringar samt värdeskapande processutveckling.
Nyheter
2016
Besök mig även på:
...eller på vår internationella hemsida:
