Värdeskapande                      Förbättringsmöjligheter                      resultatfokus

2018

När jag var liten gillade jag matematik. Det var dock ett område inom matematiken som jag aldrig fick grepp om. Ett område jag aldrig riktigt förstod vitsen med. Och det var statistik. Visst var det bra att veta att lotteri och spel inte var en särskilt säker väg att följa om man ville nå framgång, men förövrigt upplevde jag att detta ämnesområde inte var allt för upplyftande. Och inte blev det bättre då jag läste den obligatoriska kursen i matematisk statistik på civilingenjörsutbildningen på KTH på 80-talet. Lite bättre var statistiken när jag läste ekonomlinjen då den i alla fall var lite tillämpad. Men särskilt spännande var det inte…

Läs hela inlägget »

Just nu inleder jag min roll som styrelseledamot i American Society for Quality (ASQ), vilket är USA:s nationella kvalitetsorganisation sedan verksamheten grundades 1946. Historiskt har ASQ betytt mycket för kvalitetsprofessionens och vårt kunskapsområdes utveckling. Stora delar delar av den kunskap som idag finns i kvalitetsvärlden har historiskt utvecklats och förts ut via ASQ:s kommittéer, konferenser, förlag och tidningar. Organisationen var en viktig källa för Japans lärande en gång i tiden och har på motsvarande sätt en stor kunskapsmässig betydelse för dagens kunskapsutveckling i Kina. Koncept som Sex Sigma och Lean förvaltas och utvecklas inom ASQ genom globala body of knowledges. Personcertifiering av 100 000-tals kvalitetsprofessionella sker. Ett antal stora konferenser anordnas årligen. ASQ:s förlag ger ut mängder med böcker och tidskrifter. ASQ förvaltar det amerikanska nationella kvalitetspriset Malcom Baldridge National Quality Award samt ett antal andra utmärkelser. Och mycket annat.

Läs hela inlägget »

Debatten har gått het gällande kvalitet i välfärdssektorn. En debatt som i stor utsträckning är fylld av åsikter, tyckande och ideologiska sanningar. Tyvärr lyser fakta och gedigen kunskap om kvalitet allt för ofta med sin frånvaro. Detta innebär att förutsättningarna för att skapa ett kvalitetsarbete som verkligen gör skillnad och på allvar lyfter kvaliteten i välfärdssektorn är dåliga. Det är därför av stor vikt att skapa förståelse bland politiker och beslutsfattare om vad kvalitet och kvalitetsarbete innebär och kräver.

Läs hela inlägget »

Vi har just publicerat den nya kartläggningen av svenska organisationers utmaningar som vi arbetat med inom SQMA sedan i våras. Avsikten med studien är att förbättra bilden av vad som behöver utvecklas i svenska företag och organisationer under de närmaste åren. Studien kommer dessutom att ligga som grund för svensk kvalitetsforskning. Undersökningen bygger på intervjuer i tre steg med ca 500 kvaificerade personer från de flesta samhällssektorer i landet. Nedan kan du läsa studien. Jag kommer framöver att återkomma till studien och diskutera olika intressanta delar av den och vad som konkret behöver göras.

Läs hela inlägget »

I mer än 25 år har jag arbetat med att utbilda och coacha kvalitetschefer och andra kvalitetsprofessionella i företag och organisationer i många olika länder. Den ständiga frågan som diskussionerna ofta kretsar kring är givetvis hur dessa personer ska nå framgång i sitt arbete och lyckas i rollen som kvalitetsprofessionell. Varje individs situation är unik, men samtidigt finns det en mängd gemensamma utmaningar som man kan förebygga. Det finns viktiga nycklar som kan hjälpa till att låsa upp dörren till framgång. I detta inlägg tänker jag ge dig några av mina stalltips avseende hur du ska lyckas och nå framgång. Här kommer de!

Läs hela inlägget »

Jag har ofta skrivit om behovet av kunskap om förbättringsmetodik för att nå framgång när man arbetar med systematiskt förbättringsarbete. För att lyckas med förbättringar krävs att man behärskar problemlösning. Att lösa problem handlar ytterst om att eliminera alla de hinder som skiljer en verksamhet från att möta de mål som strategiskt satts upp.

För dig som vill testa vad du redan behärskar har jag tagit fram några frågor som speglar grunden i den kunskap som den som verkar som förbättringsledare åtminstone bör behärska. Frågorna nedan ger en indikation om några av de mest grundläggande färdigheterna som både ASQ:s normverk och tillika den japanska branschorganisationen JUSE kräver. Tag gärna en stund och reflektera över dessa frågor. Känner du dig helt trygg inom dessa olika områden? Vet du hur du ska tillämpa detta i praktiskt problemlösnings- och förbättringsarbete? Behärskar du alla de verktyg som krävs för att genomföra de moment som frågorna representerar?

Läs hela inlägget »

Efter tre år av planering och förberedelser kom äntligen dagarna då konferensen Excellence Summit för första gången genomfördes. Den 11-12 september samlades kvalitetsprofessionella från 14 olika länder i Göteborg för att ta del av det program vi jobbat fram. Bland talarna återfanns många kända namn. Shinichi Sasaki, som är kvalitetsansvarig för Toyota Motor Company, gjorde ett av sina mycket få framträdanden. Han berättade om hur kärnan i Toyotas framgång som handlar om att varje medarbetare har ett ägarskap för sin del av verksamhetens förbättrande och hur detta lett till motivation, engagemang och stolthet över att vara en del av företaget. Sunil Sinha, som medverkat i att utveckla och ansvarar för Tata Groups Business Excellence-program, gav en ingående beskrivning av företagets sätt att arbeta med kundorienterat förbättringsarbete. En intressant sak, som visar allvaret i företagets sätt att fokusera på kvalitet, är att varje bolag inom Tata Group måste ha en mätbart hög nivå på sitt kvalitetsarbete för att få använda företagets logga.

Läs hela inlägget »

Just nu är debatten om Kina och landets politik het i svensk media. Det är dock oerhört viktigt att hålla isär politisk debatt och kritik från den näringslivsutveckling som faktiskt sker i Kina och som vi i allra högsta grad behöver förstå för att inte hamna på efterkälken. Blandar man ihop saker på ett felaktigt sätt så är risken stor att vi inte ser den imponerande kvalitetsutveckling som faktiskt håller på att ske i Kina. Allt för ofta hör jag argument som förklarar Kinas alla framgångar med orättvisa politiska ageranden, skyddande av egna företag och utnyttjande av människor. En argumentation väldigt lik den vi en gång i tiden hörde angående Japans framgångar. Något vi långt senare förstod var fel då Japans framgångar i grunden handlade om systematiskt och målmedvetet kvalitetsarbete. Tyvärr ledde detta då till att vi allt för sent kunde möta upp med egetkvalitetsarbet stöttat på högsta ledningsnivå, vilket kostade oss varvsindustrin, hemelektronikindustrin, kameraindustrin och betydande delar av fordonsindustrin. En utveckling som säkert hade kunnat se mycket annorlunda ut om vi, istället för att stoppa huvudet i sanden och skyllt på annat, valt att snabbt lära, kritiskt studera vad vi själva missat och med stor handlingskraft fokuserat på kvalitetsutveckling

Läs hela inlägget »

Jag har just varit på besök hos min vän Lu Jianhu som är kvalitetschef för Shanghai Zhenhua Heavy Industries (ZPMC). När han nyligen var på besök hos mig i Sverige så lovade han att visa en av sina fabriker nästa gång jag kom till Shanghai. Och nu är jag ju här...

ZPMC är ett ganska ungt kinesiskt företag som initialt inriktade sig på att tillverka hamnkranar. Genom ett totalt nytänkande där man bygger kranarna helt färdiga i någon av sina fabriker och sedan skeppar dem till kunderna, som finns över hela världen, kan man säkra kvaliteten in i minsta detalj. För att nå ut i världen och kunna leverera hamnar har företaget idag 25 stora fartyg. Detta innovativa koncept har lett till oerhörda framgångar och företag dominerar idag branschen fullständigt med en marknadsandel i världen på över 70 %.

Läs hela inlägget »

Nu händer det mycket här i Kina! Idag höll jag en föreläsning på Shanghai University och därefter hölls en ceremoni där jag utsågs till part-time professor vid universitetet. Detta innebär att jag kommer att arbeta här regelbundet och stödja deras school of management i arbetet med att utveckla universitetets forskning avseende kvalitet och systematiskt förbättringsarbete. Ett spännande uppdrag där jag hoppas kunna knyta samman både mina kontakter i Kina och i andra länder. Ett område som jag engagerar mig mycket i är etablerandet av en starkare kvalitetskultur i landets företag, något som det finns stort stöd för både från regeringen och i Kinas nuvarande 10-årsplan.

Läs hela inlägget »

Just nu arbetar jag åter i Shanghai. Igår höll jag ett seminarium hos China Telecom som anordnades av Shanghai Association for Quality (SAQ). Temat var hur Sex Sigma kan tillämpas i den värld vi allt mer går in i där överflödet på data är enormt. Något man populärt ofta benämner Big Data. Vid seminariet deltog personer som leder Sex Sigma-arbetet inom ett 30-tal olika företag i Kina. De kom från företag inom en mängd olika branscher så som mekaniska tillverkning, elektronik, telekom, säkerhet, logistik, ren tjänsteverksamhet och mycket annat. Generellt upplevde jag att kunskapsnivån inom Sex Sigma och systematiskt förbättringsarbete var mycket hög och att många av de projekt de visade upp var spännande och väl utförda.

Läs hela inlägget »

Kvalitet i välfärden är en ytterst het fråga just nu. Våra svenska partier träter regelbundet om detta. Frågan utreds och debatteras. Media är full av åsikter om vad som behöver göras. Politikerna tävlar om att komma med lösningar på alla de brister som förekommer. Som kvalitetsprofessionell kan jag tyvärr inte låta bli att sucka. Skälet till detta är att en överväldigande majoritet av allt som sägs, skrivs och utreds inte alls har med kvalitet och kvalitetsutveckling att göra. Något som inte bara är ett slöseri med tid och pengar utan också medför att de viktiga frågorna, som behöver fokuseras på om kvaliteten ska lyfta, totalt hamnat i skymundan. På detta sättet har förmodligen själva kvalitetsdebatten kommit att bli kvalitetsutvecklingens fiende nummer ett.

Läs hela inlägget »

En verksamhet existerar för att det finns behov som behöver mötas. Finns det inte behov att tillfredsställa finns det varken möjligheter eller skäl till att bedriva en verksamhet. För att kunna leda och utveckla en verksamhet framgångsrikt är det av största betydelse att förstå dessa behov väl. Grunden för framgång handlar om att vara bra på att göra rätt saker och därigenom skapa nytta för dem verksamheten finns till för. Detta låter säkert både självklart och enkelt, men i praktiken är det långt ifrån så. Undersökningar och forskning, som vi bland annat gjort inom vår svenska forskningsplattform inom kvalitet SQMA, visar att många verksamheter inte alls fokuserar på kundvärde i sitt verksamhetsutvecklingsarbete. Trots att kvalitet just handlar om förmågan att möta kunders behov och förväntningar arbetar många av dagens kvalitetsprofessionella mestadels med att förvalta processer, ledningssystem och säkerställa att saker görs rätt. Något som i många fall är en spegelbild av dagens ledningsarbete i många verksamheter. Förbättring av verksamhetens inre effektivitet är i och för sig är mycket viktiga, men om inte verksamheten och dess processer levererar rätt kundvärde så att även den yttre effektiviteten är god, räcker det inte långt. Långsiktig framgång kräver ju att rätt saker görs på rätt sätt!

Läs hela inlägget »

Inom kvalitetsvärlden talas det mycket om ledningen och ledarskapets betydelse för att framgång ska nås. Vad som kännetecknar många av de allra mest framgångsrika verksamheterna är ett ledarskap som är grundat i systematiskt och faktabaserat förbättringsarbete. Ett ledarskap som gör att verksamheten kontinuerligt förbättras utifrån vad som är av betydelse för dess kunder och framgång. Ett av de absolut bästa exemplen på detta är Tom Johnstone som under sina år som VD för SKF ledde företaget till framgång och fina resultat genom ett ledarskap med rötterna i ständiga förbättringar. Idag har han genom sin roll i flera företagsstyrelser på motsvarande sätt en positiv inverkan på företag som Husqvarna och Volvo Cars. Förra hösten gjorde vi en intervju med Tom där han redogjorde mer för sina erfarenheter och tankar. Läs den gärna här. Vill du lära mer så bör du dessutom ta chansen att komma och lyssna på Tom som är en av huvudtalarna på konferensen Excellence Summit i Göteborg 11-12 September. Läs mer om denna konferens här.

Läs hela inlägget »

En av de allra viktigaste drivkrafterna i förbättringsarbetet är att fina resultat uppnås. Människor som ser hur de egna arbetsinsatserna leder till positiva effekter och bra resultat känner tillfredsställelse, stolthet samt blir motiverade och anstränga sig än mer. Talesättet ”framgång föder framgång” sammanfattar detta på ett bra sätt. För att synliggöra den uppnådda framgången krävs dock att resultat verifieras, dokumenteras och kommuniceras. Ett område som det slarvas mycket med enligt min erfarenhet. Följden av detta är att få personer förstår vad ett välfungerande förbättringsarbete kan bidra med, vilket leder till att detta arbete inte ges rätt prioritet, resurser och ledningsutrymme. Något som i sin tur gör att förbättringsarbetet aldrig tar fart på allvar i många organisationer. Förbättringsarbetets sjunde och sista dödssynd handlar följaktligen om att driva förbättringar utan att verifiera och kommunicera de framgångar som uppnåtts.

Läs hela inlägget »

En fråga som jag ofta får gäller roller och kompetenscertifiering inom området kvalitet och förbättringsarbete. När man ser sig omkring i djungeln av utbildningar som finns att tillgå inom kvalitetsområdet, finner man en hel del utbildningar som utlovar fina certifieringar. Man kan bli certifierad Green, Black och Master Black Belt enligt Six Sigma, man kan bli certifierad inom Lean, man kan bli certifierad som intern kvalitetsrevisor, man kan bli certifierad inom massa olika processrelaterade metoder, man kan bli certifierad som coach och förändringsledare enligt olika modeller, etc. Vad innebär egentligen allt detta och hur ska man ställa sig till alla dessa fina ”titlar” som utlovas? Jag tänkte här ägna en lite stund åt att försöka ge en inblick och förtydliga detta område lite, eftersom jag anser att det är av stor vikt att ni som jobbar med kvalitetsfrågor inte låter er luras av de fällor som finns i detta ”certifieringsträsk”…

Läs hela inlägget »

Under tre dagar har vi haft besök av en kinesisk delegation. Gruppen leds av Madam Tang som är president för Shanghai Association for Quality (SAQ) och har utöver detta grundat betydande delar av dagens kinesiska kvalitetsrörelsen. Hon fick sin grundutbildning tidigt 80-tal genom Sandholm Associates här i Sverige och har sedan dess mycket starka band till oss. Med sig hade hon en grupp kvalitetsspecialister och chefer från kinesiskt näringsliv. Det blev några intensiva men mycket trevliga och givande dagar. 

Läs hela inlägget »

Allt för ofta kan man observera förbättringsarbete som inte resulterar i önskade resultat och effekter trots att man framgångsrikt lösta ett problem och tagit fram verkningsfulla åtgärder. En vanlig orsak till detta är att framtagna åtgärder inte blir fullt ut genomförda. En annan orsak är att genomförda åtgärder inte förblir stabila över tiden varigenom återfall till de ursprungliga arbetssätten uppstår, med följd att uppnådda resultat inte blir bestående. För att undvika dessa fallgropar krävs ett välplanerat genomförandearbete samt ett systematiskt uppföljande och styrande av implementerade åtgärder.

Läs hela inlägget »

Saker går allt fortare. Vi lever just nu i förändringens tidevarv. Globalisering, nya kundkrav, teknikutveckling, Internet, ny konkurrens, avregleringar, tuffare ägarkrav, politisk instabilitet och mycket annat bidrar till detta. I denna värld är det oerhört viktigt att verksamheter ständigt kan förbättras och att sökandet efter nya innovationer blir en naturlig del av allt arbete. Fokus måste ligga på att finna alla de förbättringar som krävs för att möta de förändringar som sker runt om kring verksamheten. För att nå framgång med detta krävs ett nytt ledarskap. Ett ledarskap som i mycket större utsträckning är grundat i förbättring och innovation. Traditionellt ledarskapet har sin huvudfokus på styrning och förvaltning och fungerar dåligt i en snabbt föränderlig värld. En framgångsrik verksamhet måsta vara förbättringsbar och agil.

Läs hela inlägget »

När man förbättrar något i en verksamhet så uppstår ofta förändringar för de medarbetare som påverkas av förbättringen. Detta kan exempelvis handla om att det egna arbetet ska utföras på ett annat sätt eller att den process inom vilken individerna verkar förändras. Förändringar påverkar människor. I grunden vet vi som människor vad vi har, men inte riktigt vad vi får. Detta kan lätt leda till reaktioner så som oro, stress, bristande motivation, protester och motstånd. Reaktioner som på olika sätt kan påverka förbättringsarbetets framgång negativt. Det är därför av stor vikt att man på ett professionellt sätt leder de förändringar som uppstår som del i förbättringsarbetet. Här finns mycket kunskap att hämta från kunskapsområdet förändringsledning.

Läs hela inlägget »

Framgångsrik problemlösning kräver gedigen kunskap gällande det problem som ska lösas. Många människor verkar tro att problemlösning bara handlar om enkel nedbrytning av orsaker med basverktyg så som 5 Why och Fiskbensdiagram. Användning av sådana verktyg är ett visserligen ett viktigt steg i arbetet, men samtidigt långt ifrån vad riktig rotorsaksanalys handlar om. Verkningsfull orsaksanalys krävs ett faktabaserat angreppsätt där problemen görs mätbara så att både problem, tänkbara åtgärder och den slutgiltiga lösningen kan valideras genom ett evidensbaserat och analytiskt angreppsätt. För att fullt ut lösa ett problem krävs ofta ett nyfiket och kreativt utforskande av dess orsaker kombinerat med ett systematiskt och faktabaserat experimenterande. För att lyckas krävs goda kunskap om en mängd olika förbättrings- och analysverktyg. Härigenom undviker man ett åsiktsbaserat problemlösande som lätt domineras av ”valda sanningar” och tyckanden.

Läs hela inlägget »

Indiens största företag är Tata Group med över 660 000 anställda. Företaget består av över 100 bolag och är verksamt inom en mycket stor mängd olika affärsområden så som ståltillverkning, biltillverkning, livsmedel, bankverksamhet, försäkringbolag, resebolag, förlagsverksamhet, kemisk industri, it-bolag, energibolag, hotellverksamhet och mycket annat. Tata dominerar Indiens näringsliv och har kommit att förknippas med landets industrialisering, inte minst efter landets självständighet 1947.
Sedan många år har Tata Group valt att lägga ett koncernövergripande kvalitets- och excellenceprogram som grund för hur bolaget drivs och leds. Framgången har varit enorm. Under de senaste 20 åren har företaget 20 dubblats i storlek.

Läs hela inlägget »

Just nu pågår USA:s årliga nationella kvalitetskonferens och jag är som vanligt på plats. Detta år genomförs konferensen i Seattle, vilket är en väldigt trevlig stad omgiven av en fantastiskt vacker natur. Konferensen anordnas av USA:s nationella kvalitetsorganisation, American Society for Quality (ASQ), som sedan dess grundande 1946 varit en mycket viktig aktör i världens kvalitetsarbete. Många av de verktyg och tekniker som idag används över hela världen har sitt ursprung och/eller har vuxit sig starka i ASQ:s olika forum och divisioner. Sedan många år ägs och förvaltas dessutom aktuella body of knowledge till flera av de mest använda förbättringskoncepten, så som Sex Sigma och Lean, av ASQ. Idag hade ASQ sitt årsmöte som för mig personligen var en viktig händelse då jag på detta möte blev officiellt invald i ASQ:s styrelse.

Läs hela inlägget »

Jag har skrivit en mängd artiklar och inlägg om kvalitetsutvecklingen i Kina. En utveckling som jag haft möjlighet att följa mycket nära då mitt företag varit en central del av denna i form av första västerländska utbildningsorganisation verksam inom kvalitetsområdet i Kina redan 1981. Själv är jag dessutom rådgivare till Shanghai Association for Quality. Personligen är jag mycket imponerad av det engagemang och den övertygelse som finns i många kinesiska företag gällande kvalitet och systematiskt förbättringsarbete. Förutom ledare på högsta nivå engagerar den kinesiska kvalitetsutvecklingen politiker ända upp till landets president vilka alla hehjärtat stöttar den pågående utvecklingen. Det jag idag ser i Kina påminner, eller t o m överträffar, mycket om vad som skedde i Japan en gång i tiden inom kvalitetsområdet. Med tanke på hur den japanska kvalitetsutvecklingen påverkade många västerländska branscher under 1970- och 1980-talen borde vi nog idag tänka till lite och lära från det arbete som idag pågår i Kina. Jag blev nyligen intervjuad om detta i tidningen Affärsresenären. Läs gärna artikeln som du finner nedan.

Läs hela inlägget »

Om ett problem ska lösas fullt ut behöver det lösas på orsaksnivå. Genom att finna och eliminera problemets rotorsaker kan problemet lösas för gott. Tyvärr förefaller värden vara full av symtomlösare som angriper problemens symtom utan att förstå dess bakomliggande orsaker. Detta resulterar vanligen i ett ständigt fixande där problemens symtom tillfälligt elimineras medan dess bakomliggande orsaker består och inte allt för sällan växer.  Man kan likna agerandet med att äta smärtstillande medicin om man har en blindtarmsinflammation. Det kanske lindrar symtomet en stund men löser inte problemet som med stor sannolikhet dessutom kommer att förvärras. En bra problemlösare är precis som en skicklig läkare duktig på att fastsälla symtomets orsak och sedan vidta de rätta åtgärderna för att eliminera dessa. God problemlösningsförmåga leder förutom till fina resultat i de flesta fall även till kostnadseffektiva lösningar, medan symptomlösande väldigt ofta i slutändan blir oerhört kostsamt.

Läs hela inlägget »

Avgörande för att en förbättring ska lyckas är att den som är chef, för det område inom vilken förbättringen ska genomföras, fullt ut tar ansvar förbättringsarbetet. Detta innebär denne chef skapar de förutsättningar som krävs för att arbetet ska kunna genomföras framgångsrikt.  Därför måste förbättringsansvaret fullt ut vila på den chef som har mandat att frigöra tid och andra nödvändiga resurser, och inte på någon annan. I detta sammanhang talar man ofta om ett sponsorskap. Något som enligt min erfarenhet påtagligt behöver utvecklas i de flesta verksamheter eftersom det vanligaste skälet till att många förbättringar misslyckas är att detta chef-/sponsorstöd brister. Viktigt är därför att alltid vara mycket tydlig med att vi kvalitetsprofessionella har en stödjande roll samtidigt som det verkliga förbättringsansvaret alltid ligger på den resultatansvariga chefen!

Läs hela inlägget »

Idag är det exakt 20 år sedan jag disputerade med min doktorsavhandling Poor Quality Costing på KTH den 20 mars 1998. Under fyra år hade jag då arbetat med kvalitetsbristkostnadsanalyser inom framför allt Volvo, Scania, Ericsson, ABB, SAS och SSAB. Stora pengar som slösades bort hittades och vi lärde mer om hur kvalitetsbristkostnader ska identifieras, mätas och reduceras. Under arbetet fick jag ett stort stöd från min mentor Lennart Sandholm  men även från Joseph Juran, Frank Gryna och Bill Golomski samt en mängd andra hjälpsamma personer. Disputationen var välbesökt och kvällen avslutades med ett partaj på Kastellet i Stockholms hamninlopp som jag hade lyckats få låna. Opponent vid disputationen var Blan Godfrey som senare har kommit att bli en god vän.

Läs hela inlägget »

Allt för ofta har jag mött företag och organisationer som driver ett intensivt förbättringsarbete i verksamheten men som inte kan se och mäta effekterna av detta i verksamhetens centrala resultatmått. Ofta redovisat en stor mängd genomförda förbättringar men de mätbara resultaten lyser med sin frånvaro. En mycket vanlig orsak till detta är att man misslyckats med är att säkerställa att man faktiskt gör rätt förbättringar, dvs förbättringar som påverkar för verksamheten strategiskt viktiga områden och mål. Ingen lär dock bli glad av att vara jättebra på fel saker…

Läs hela inlägget »

Efter att i över 25 års tid arbetet med lära ut, utveckla metodik för och forska om systematiskt förbättringsarbete i olika former har jag sett ett antal brister och fel som ofta begås och som är huvudorsaker till att förbättringsinitiativ som startas inte leder till förväntade resultat och effekter. Jag har över åren arbetat med en stor mängd företag och organisationer från länder spridda över jordklotet och ironiskt nog insett att det i stor utsträckning handlar om några få misstag som ständigt upprepas. Saker som emellanåt får mig att ställa mig frågan varför folk aldrig lär sig att göra rätt? Hur svårt kan det vara?

Läs hela inlägget »

I dagligt tal hör man ofta människor säga att man inte ska vara problemfokuserad utan istället vara lösningsfokuserad. Självklart finns det en god tanke bakom detta, som handlar om att försöka se positivt på saker och ting. Men utifrån ett problemlösningsperspektiv kan inget vara mer fel. Det viktigaste när man ska lösa ett problem är nämligen att lära sig formulera problem och hålla isär vad som är symtom, orsaker och lösningar. Något som folk ofta inte klarar av med följd att problemlösningsarbetet blir mindre lyckat och dessutom i många fall onödigt kostsamt. För att bli en bra problemlösare och nå framgång med förbättringsarbete måste man alltså lära sig förstå problem.

Läs hela inlägget »

Det klagas ganska ofta på många ledningars bristande engagemang i kvalitets- och förbättringsrelaterade frågor. Något som jag fullt ut kan instämma i. Behovet av ökat engagemang, personligt deltagande och bättre kunskaper är stort, inte bara på högsta ledningsnivå utan på alla chefsnivåer, i de flesta organisationer. Detta är något jag skriver mycket och ofta om. Viktigt är dock att även tillåta en hög grad av självrannsakan och ställa oss själva frågan hur vi arbetar inom kvalitetsprofessionen. Kan det kanske vara så att vi delvis arbetar med fel frågor, på fel sätt och saknar viktiga kunskaper? Kan detta i så fall vara ett av skälen till att det är svårt att attrahera, engagera och involvera ledare och chefer i kvalitetsarbetet? Man brukar ju säga att ett problem sällan bara är den ense fel då man arbetar tillsammans. Själv tror jag så är fallet och jag har blivit än mer styrkt i denna uppfattning genom ett forskningsprojekt som vi nyligen genomfört via vår svenska forskningsplattform SQMA (läs gärna mer om SQMA under fliken ”Om mig själv” ovan).

Läs hela inlägget »

De flesta verksamheter har ett stort behov av att bli mer processorienterade. Arbetet bedrivs vanligen i starka funktioner mellan vilka gränssnitt uppstår där oklarheter, missförstånd, målkonflikter och motsättningar ofta uppstår. Effekten blir i många fall att verksamhetens förmåga att ledas utifrån ett helhetsperspektiv försämras, effektiviteten brister och att organisationens fokus på de kunder den finns till för blir lidande. Vid analyser av en verksamhets totala förbättringsmöjligheter visar det sig nästan alltid att de största förbättringsmöjligheterna återfinns i de gränssnitt som uppstår mellan organisationens funktioner, enheter och avdelningar. För att åtgärda dessa problem krävs ett tvärfunktionellt och processrelaterat förbättringsarbete.

Läs hela inlägget »

Med anledning av den pågående debatten i riksdagen om kvalitet i välfärden, där man emellanåt förefaller ifrågasätta möjligheterna att mäta kvalitet och därigenom systematiskt förbättra kvaliteten i skola, sjukvård och omsorg, tycker jag att det är mycket intressant att lyfta fram goda exempel på fint kvalitetsarbete i denna sektor. Senast ut är LBS Kreativa Gymnasiet Halmstad som nyligen tilldelades Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola för sitt föredömliga sätt att arbeta systematiskt med kvalitet. SIQ delade även ut två Erkännanden för Framgångsrik Verksamhetsutveckling utifrån samma modell, ett till Berga förskola i Eskilstuna och ett till Hudikskolan i Hudiksvall. Då jag själv sitter i domarkommittén för denna utmärkelse fick jag en god inblick i dessa verksamheters sätt att leda och arbete med kvalitet och är imponerad av vad de gör!

Läs hela inlägget »

Idag talas det mycket om förändringsledning. Det har blivit populärt att utbilda förändringsledare som kan leda svåra och komplexa förändringar. Min erfarenhet är dock att förändringsledare allt för ofta arbetar med att genomföra åtgärder på symtomnivå. Arbetet handlar i många fall om omorganisationer, strukturförändringar, införande av it-system etc. Många sådana förändringar har i mina ögon mycket tveksamt förbättringsinnehåll. I en del fall är de till och med destruktiva för verksamheten. Effektiv, men felanvänd, förändringsledning skulle alltså i värsta fall kunna motverka organisationens naturliga och sunda motståndskraft mot dåliga förändringar och försvåra en hållbar ekonomisk utveckling.

Läs hela inlägget »

Om MIG

Jag är VD för Sandholm Associates, docent vid Kungliga Tekniska Högskolan samt vice president för International Academy for Quality. Dessutom är jag författare till ett större antal böcker om kvalitet och verksamhetsutveckling, aktiv forskare samt har en roll inom ett antal olika styrelser och organisationer. Läs mer om Lars

Tanken med denna sida

Denna sida är mitt forum för att, oberoende av de roller jag har i andra organisationer, dela egna erfarenheter, tankar, nyheter och reflektioner gällande kundorienterad verksamhetsutveckling, ledar- och medarbetarskap för ständiga förbättringar samt värdeskapande processutveckling.



Senaste nyheter

2018