Tillgång till relevant och korrekt data är grunden för att lyckas som verksamhet. Utan god kunskap om vad som händer både i och runt den egna organisationen är möjligheterna att nå hållbar framgång mycket begränsade. En fungerande marknadsekonomi ställer samtidigt krav på att kunderna har tillgång till bästa möjliga information. Är informationen felaktig eller förvanskad fungerar inte konkurrensen. Därför behöver vi som kunder också ha koll på informationen. Det samma gäller vår demokrati. Om inte medborgarna har tillgång till opåverkad och säker information faller förutsättningarna att upprätthålla en fungerande demokrati. Kan vi som individer inte lita på informationen, oberoende om det handlar om företag eller samhälle, så finns inte heller en grund för tillit, förtroende och engagemang. Dålig information leder snabbt till misstro, bortförklaringar och splittring. Att säkerställa tillgången till information och data av högsta möjliga kvalitet är därför en av våra allra viktigaste framtidsfrågor.

Diskussionerna om miljö och hållbarhet har funnits länge. Redan på 1970-talet var miljödiskussionerna heta. Över åren har medvetenheten om behovet att agera ökat. Olika frågor har dominerat debatten. Det har handlat om energi, föroreningar, förbrukning av ändliga resurser, ozonskiktet, klimat etc. Miljöfrågan utvidgades över tiden och övergick till hållbarhet. Andra, för framtida generationer viktiga frågor, så som sociala och ekonomiska faktorer blev också en del av debatten. 2015 konkretiserade FN hållbarhetsområdet genom att formulera 17 globala utvecklingsmål (Agenda 2030), vilka sammanfattar de allra viktigaste hållbarhetsutmaningarna som mänskligheten står inför. Förståelsen för vad som är viktigt är följaktligen god. Hur vi ska uppnå den utveckling som krävs för att möta dessa mål känns dock desto otydligare och svårare.