Att lösa problem är en del av vardagen för de flesta människor. Både i yrkes- och privatlivet möter vi dagligen problem i form av fel, brister, klagomål och avvikelser som behöver lösas och åtgärdas. Studier har visat att chefer i många fall lägger en mycket stor del av delen av sin arbetstid på att hantera problem och störningar. Tyvärr är människan till naturen inte alltid den fulländade problemlösaren. Allt för ofta nöjer vi oss med att åtgärda symtom och genomföra temporära åtgärder, något som ibland benämns ”fixarkultur”. Avgörande är därför att föra in ett strukturerat och faktabaserat problemlösningsarbete i verksamheten.

När jag var liten sades det ofta hemma att man skulle spara och köpa saker av god kvalitet då vi inte ville ha ett ”slit och släng”-samhälle. Det ligger mycket i detta. Bristande kvalitet leder i många fall till att saker går sönder, kasseras och slängs bort allt för tidigt. Men relationen mellan kvalitet och hållbarhet är mycket starkare än detta. Något som är oerhört viktigt att ta fasta på då vi idag allt mer fokuserar på samhällets framtida utveckling och förmågan att tillgodose kommande generationers behov.

Vad som ligger i fokus och intresserar folk gällande kvalitet och verksamhetsutveckling har varierat över tiden. Under vissa tidsepoker har specifika koncept varit i hetluften och dragit till sig intresset. Koncept som Lean, ISO 9000 och Sex Sigma har haft sådana glansperioder då alla talat om just dessa.