För att framgångsrikt driva ett verkningsfullt förbättringsarbete krävs kompetenta förbättringsledare som aktivt stödjer, coachar och leder pågående förbättringsaktiviteter och -projekt inom organisationen. En vanlig fråga som jag och mina kollegor på Sandholm Associates ofta får i vår roll som rådgivare till ledningsgrupper och utbildare av kvalitetsprofessionella är vilka egenskaper som är viktiga för de personer som ska verka i en sådan roll. Nedan beskriver jag därför några kritiska egenskapsområden som bör beaktas när du ska identifiera bra kandidater för utbildning till förbättringsledare, verksamhetsutvecklare, Black Belt eller Lean-ledare.

Världen snurrar allt snabbare. Vi lever i ett paradigmskifte där ett flertal faktorer resulterar i enorma förändringar. Teknikutvecklingen accelererar in i ny smart teknologi som successivt närmar sig människans intelligens. Hållbarhetsfrågan växer i betydelse och regeringar i många länder styr kraftfullt mot en hållbar utveckling. Geopolitiska utmaningar påverkar globala relationer, handel och samverkan. Kundbehov, marknader och ägarskap omdanas.

Medvetenheten om att artificiell intelligens totalt håller på att förändra hur framtidens organisationer, arbetsuppgifter och jobb kommer att se ut. Mänskligheten är på väg in i ett totalt paradigmskifte som möjligtvis kan liknas med den industriella revolutionen som en gång i tiden dramatiskt omvandlade världen från ett hantverkarsamhälle till ett industrisamhälle. Från historien vet vi att detta både ledde till enorma framsteg och stora problem. Med största sannolikhet är dessutom den AI-revolution vi nu står inför betydligt mer omvälvande då den ytterst handlar om en utveckling mot maskiner som kan komma att bli smartare än oss själva. 

Just nu befinner jag mig i San Diego i USA för möten och konferens. Både den amerikanska (ASQ) och den internationella (IAQ) kvalitetsrörelsen har samtidigt aktiviteter och fullspäckade agendor. Själv är jag engagerad på många plan. Sedan många år har jag varit djupt engagerad i båda dessa verksamheter. Idag är jag president för och leder IAQ, något som jag ser som både viktigt och intressant.

The International Academy for Quality (IAQ) grundades 1966 med syfte att samordna världens kvalitetsarbete och föra ut kvalitetsområdets kunskaper och erfarenheter globalt. Vår organisation består av många oerhört kompetenta och engagerade kvalitetsexperter, -forskare och -ledare från hela världen. Vi är sedan länge även knutna till FN.

Utan tillgång till data och information av god kvalitet kan inte korrekta beslut fattas. I en värld där mängden tillgänglig data ökar samtidigt som verksamheter blir mer datadrivna så kommer risken att fatta felaktiga beslut snabbt att öka. Korrekt och relevant data ökar dessutom tilliten till de beslut som fattas.
Dagens organisationer rapporterar mängder av information till kunder, ägare och myndigheter. Felaktigheter i sådan information kan lätt få alvarliga konsekvenser. Många verksamheter värderas även i allt större utsträckning utifrån den data och information de äger. Om kvalitet på denna data och information visar sig vara låg, torde också bolagets värdering drastiskt kunna påverkas.

Alla verksamheters mest kritiska utmaning handlar om hur största möjliga kundvärde ska kunna levereras med minsta möjliga resursutnyttjande. Detta är grunden för framgång oberoende om det handlar om lönsamhet och konkurrenskraft i ett företag, förmågan för en offentlig verksamhet att skapa skattenytta eller om hela samhällets möjlighet att uppnå en mer hållbar utveckling.

Utan korrekt data är det omöjligt att fatta bra beslut. Ett verkningsfullt kvalitetsarbete är faktabaserat. Om datakvaliteten är låg är sannolikheten hög att kvalitetsarbetet misslyckas Idag görs enorma investeringar i ny och smart teknologi. Om denna teknik inte har tillgång till data av högsta kvalitet så kommer den inte bara att vara värdelös utan risken är dessutom stor att den kan komma att orsaka omfattande skada.

Bra leverantörer är en avgörande grund för den egna framgången. Detta är en självklarhet som på senare tid blivit jobbigt påtaglig för många verksamheter. Brist på insatsvaror, energi och kompetens har orsakat störningar, stopp och kvalitetsproblem. Händelser som börjar leda till ett uppvaknande gällande leverantörernas betydelse samt vikten av att utveckla långsiktiga och stabila leverantörskedjor.

Under många år har en kortsiktig och destruktiv inställning till leverantörer dominerat många organisationers inköpsarbete. Leverantörer har utnyttjats och spelats ut mot varandra i ett försök att öka den egna lönsamheten. Ledningar har försökt kompensera tillkortakommanden avseende den egna verksamhetens utveckling, förbättring och effektivisering genom att pressa leverantörerna, Krav på prisreduceringar, ensidiga finansiella och legala kontrakt, usla betalningsvillkor samt centraliserad kommunikation via stelbenta inköpsfunktioner har kännetecknat många verksamheters faktiska leverantörshantering. Detta trots att vi sedan länge vetat att effektiva leverantörskedjor bygger på nära samarbete, tillit, partnerskap och balans.

Om världen ska uppnå en mer hållbar utveckling så krävs utveckling. Detta påstående låter så självklart att det nästa är korkat. Trots detta handlar väldigt mycket av dagens hållbarhetsarbete om kommunikation, eller om man utrycker det lite hårdare, om innehållslöst prat. Jakten på att se ”grön” ut är idag enorm. Hållbarhetsrapporter förefaller i en del fall vara reklambroschyrer fulla av vackra gröna bilder och fina ord. De framgångar som presenteras är i en hel del fall mer av karaktären lösryckta exempel än resultatet av en systematisk och prfessionellt driven hållbarhetsutveckling på både strategisk och operativ organisationsnivå. Man kan till och med se att hållbarhetschefer och -direktörer i en del verksamheter är organiserade under verksamhetens kommunikationsavdelning, något som enligt min uppfattning i allra högsta grad luktar greenwashing…