Nu åter på plats i Kina. Denna gång kommer jag bl a att hålla seminarier för forskare vid tre olika universitet i Kina. Temat är integrering av kvalitet och digitalisering och jag utgår både från mina egna erfarenheter samt från en del av det som framkommit utifrån det arbete som vi gjort gällande Quality 4.0 inom ASQ. Intresset för detta är oerhört stort här i Kina och det ska bli mycket spännande att se vad detta leder till.

Jag är just åter i Sverige efter några veckors utlandsarbete. Först EOQ:s konferens, som i år var i Lissabon, med efterföljande IAQ-möte och därefter ASQ-styrelsemöte på vårt huvudkontor i Milwaukee. Under dessa dagar har jag träffat många av mina internationella kollegor samt tagit del av en mängd föredrag under konferensen i Lissabon. En mängd olika saker har avhandlats, men den mest diskuterade frågan handlade åter om kopplingen mellan framgångsrikt digitaliseringsarbete och kvalitetsutveckling. Något som även ett av mina egna föredrag på konferensen i Lissabon handlade om. En sak som jag då särskilt betonade var de mycket stora kostnader som bristande digitalisering kan resultera i. Något som är direkt jämförbart med en verksamhets kvalitetsbristkostnader.

En flaskhals uppstår när någon resurs utgör den yttersta begränsningen för vad som kan produceras i en process. Inom företagsekonomin talar man vanligen om trånga sektorer. Att förstå en verksamhets flaskhalsar och lära sig att hantera dessa är av största betydelse om ett effektivt system med hög tillgänglighet ska kunna upprättas och vidmakthållas. Detta är något som bl a Eliyahu Goldratt ingående beskrev i sin bok The Goal som publicerades 1984.

Nu har vi precis avslutat två dagars nätveksträff med Sandholm Associates Kvalitetschefsnätverk. Två intensiva men otroligt intressanta dagar. Alla deltagare har bjudit mycket på både sig själva och på sina erfarenheter. Utöver våra egna och deltagarnas presentationer hade vi denna gång två externa inspiratörer. Peter Alvarsson som ansvarar för global utrullning av Lean inom AstraZeneca samt David Dreven som leder förbättringsarbete inom Swedish Match. Båda höll fantastiskt intressanta och engagerande föredrag. Utöver  detta hann vi även med två workshops med diskussioner samt en mycket trevlig middag på den emellanliggande kvällen. Nedan har jag länkat två intervjuer med Peter och Daniel, hämtade från Poential, där de delar viktiga erfarenheter.

Jag har märkt att begreppen förbättring och förändring blandas friskt i debatten och diskussionen. Så sker även emellanåt i litteraturen. Detta är något som jag anser har en stor betydelse för huruvida man lyckas eller ej i sina verksamhetsutvecklingsinitiativ. Det kan låta som att jag märker ord när jag skriver detta, men det problem jag vill beröra ligger på ett helt annat plan. Skälet till detta är att förbättring och förändring rent kompetensmässigt är relaterade till två helt olika kunskaps- och forskningsområden. Blandar man ihop dessa begrepp skapas därför snabbt förvirring avseende hur man bedriver ett professionellt verksamhetsutvecklingsarbete. Något som med stor säkerhet leder till uteblivna resultat, frustration och lågt engagemang för detta arbete hos både ledning och medarbetare.

Det talas väldigt mycket om de resultat som en verksamhet uppnår. Eller inte uppnår. Dessa är givetvis betydelsefulla. En verksamhet existerar ju för att leverera vissa resultat, effekter och värden. En kritisk fråga är hur man mäter resultat. Fokuserar man på fel resultatmått lär verksamheten utvecklas i fel riktning. Allt för ofta är resultatmåtten i sig ensidiga och snedvridna. Vanligen dominerar de finansiella måtten stort i verksamhetens resultatuppföljning. En kritisk fråga är därför hur en verksamhet mäter resultat och framgång. Detta är dock inte tillräckligt. För att verkligen kunna driva förbättringar och utveckla en verksamhet krävs även en ökad förståelse för de faktorer som driver dessa resultat. Genom att identifiera bra processmått skapas helt andra möjligheter att påverka, driva strategiskt viktiga förbättringar och engagera medarbetarna i ett meningsfullt förbättringsarbete.

Från och med hösten 2019 kommer Sandholm Associates och SIQ, i ett nyetablerat utbildningssamarbete, åter att tillhandahålla denna utbildning. Professor Bo Edvardsson kommer att medverka som kursledare.  Utbildningen vänder till dig som arbetar med kvalitet och kvalitetsutveckling inom kommunal verksamhet och syftar till att ge en grundläggande förståelse för hur ett verkningsfullt kvalitetsarbete kan bedrivas. Höstens utbildningsomgång startar den 10 september.

Denna utbildning utvecklades redan 1999 av Sandholm Associates tillsammans med Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) och dåvarande Svenska Kommunförbundet. Kursen var initialt en relativt omfattande 20-dagars utbildning där mycket av inspirationen hämtades från Sandholm Associates Kvalitetschefskurs. Under en femårsperiod genomfördes en intensiv utbildningssatsning varigenom kvalitetskompetens byggdes upp i ett stort antal av landets kommuner.  Senare drevs denna populära utbildning vidare i en förkortad sexdagarsvariant av Professor Bo Edvardsson vid Karlstad Universitet.

Något som slagit mig är att en hel del människor allt mer verkar tro att någon annan kan lösa de egna problemen bättre än de själva kan. Ibland får jag känslan av att detta är en genomgående inställning. Barnen tror att mamma och pappa ska ta hand om deras utmaningar. Eleverna och föräldrarna anser att det är skolan som brister om skolbetygen inte är de rätta. Medborgarna hoppas på att samhället ska lösa många av de svårigheter som de ställs inför. Och i företagsledningar förefaller man tro att externa konsulter kan göra under och eliminera verksamhetens brister, problem och utmaningar. Enligt min uppfattning är alla dessa tankesätt lika fel. Givetvis kan det i många fall vara bra med lite stöd från andra, men det egna ansvaret och strävandet kan ingen annan ersätta.

På ASQ:s konferens i Fort Worth talades det väldigt mycket om kvalitetskultur. Alla var rörande överens om att just utvecklingen av en kvalitetskultur som är något av det mest avgörande för att uppnå bestående framgång och fina resultat. Under konferensen lyssnade jag och Marita Bergendahl på ett antal föredrag som just fokuserade på detta. Många av de som höll föredrag och lyckats väl, hade utgått från ett systematiskt förbättringsarbete baserat på Sex Sigma och Lean. Genom att fokusera på att driva strategiskt viktiga förbättringar uppnås resultat som engagerar och övertygar. Härigenom skapas det klimat som krävs för att en kvalitetskultur ska kunna växa fram.

Nu har jag suttit två dagar på styrelsemöte här i Fort Worth. American Society for Quality är USA:s nationella kvalitetsorganisation och tillika den organisation som styr många av kvalitetsvärldens viktigaste instrument. Själv ingår jag i verksamhetens styrelse.

Som vanligt är det kul och intressant att möta goda vänner. Många av de som ingår i ASQ:s styrelse och verkställande ledning har jag nämligen känt länge. Stämningen är på topp och taket högt i diskussionerna, även om vi har många viktiga frågor att besluta avseende vår verksamhet som har 70 000 medlemmar och omsätter kring en halv miljard.

Alla talar om vikten av att ständigt arbeta med förbättringar. Alla kvalitetsmodeller talar om förbättringsarbete. Allt för ofta är det dock mer ord än handling. Förbättringsarbete handlar mycket om systematik, struktur och metodik men också om kultur, kompetens, medarbetarskap och ledarskap. En verksamhet lär aldrig bli färdigförbättrad. Nya möjligheter att bli bättre kommer alltid att dyka upp. Därför krävs det ständig förbättring av hur man arbetar med ständiga förbättringar!

Idag kommer en betydande andel av det totala värde som skapas i en verksamhet från dess leverantörer. Detta gäller i både privata och offentliga verksamheter. Vid både varu- och tjänsteproduktion. I vissa verksamheter kan mer än 70% av detta värde skapas utanför den egna organisationer. Det kan handla om många olika typer av leverantörer. Rena underleverantörer av varor, leverantörer av kunskap, konsulter, leverantörer av hela funktioner, bemanning, outsourcing av delar av verksamheten etc. I många fall är leverantörskedjorna komplexa och sträcker sig över många led. Över tiden har leverantörsberoendet ökat för många verksamheter. En gång strävade många efter att göra så mycket som möjligt själva. Numera är trenden i västvärlden att renodla och fokusera på den egna kärnverksamheten samt låta andra göra så mycket som möjligt av vad som återstår. Rätt eller fel kan man diskutera, men så ser det ut.

Mitt företag Sandholm Associates håller emellanåt kostnadsfria seminarium med olika aktuella och viktiga teman för att inspirera våra kursdeltagare och potentiella kursdeltagare. Nu är det dags igen! Denna gång har vi valt att ordna två after work seminarium (7 maj respektive 11 juni). Det första handlar om hur man knyter samman förbättringsarbete med verksamhetens strategier och mål. Det andra handlar om hur en verkningsfull förbättringsprocess kan byggas upp i verksamheten. Jag håller själv båda seminarierna. Nedan finner du mer information om seminariernas inehåll samt länk till anmälan. Antalet platser är dock begränsat så passa på att anmäla dig snarast om du vill vara säker på att få en plats.

Jag brukar hävda att ett av ledningssystemets viktigaste skyltfönster är verksamhetens interna kvalitetsrevisioner. Dåliga revisioner som endast fokuserar på avvikelser, bygger på slentrianmässiga frågor och brister vad gäller intervjuteknik skapar med stor säkerhet en negativ upplevelse bland medarbetarna som lätt smittar av sig på synen på ledningssystemet och hela kvalitetsarbetet. Eftersom revisionen berör många medarbetare kan detta snabbt rasera förtroendet och inställningen till kvalitet runt om i verksamheten. Omvänt leder bra revisioner, som på ett konstruktivt och proaktivt sätt fokuserar på utveckling, förbättring och värdeskapande, till en positiv inställning till ledningssystem och kvalitet både bland medarbetare och chefer.

I måndags var jag och lyssnade på Max Tegmarks mycket intressanta föreläsning i Stockholm. En fantastisk kunnig forskare som dessutom är en mycket duktig presentatör. Har ni inte läst hans senaste bok så rekommenderar jag den starkt. Max varnar för de effekter AI-utvecklingen kan komma att få om den går överstyr samt trycker hårt på att vi måste göra rätt från början om allt ska gå väl. Att arbeta med utveckling baserat på ”try and error” funkar inte längre. Går AI snett kan allt gå snett. Jag kan inte mer än hålla med.

De flesta verksamheter har idag organiserat någon form av lokala förbättringsgrupper där medarbetarna, som del i det ordinarie arbetet, bedriver förbättringsarbete. Denna form av förbättringsarbete kan, förutsatt att det verkligen styrs utifrån strategiskt nedbrutna förbättringsdrivande mål, starkt bidra till verksamhetens framgång. Lokala förbättringsgrupper är dock långt ifrån tillräckligt om ett verkningsfullt förbättringsarbete ska kunna bedrivas. Ett huvudskäl till detta är att många av en verksamhets mest betydande utmaningar och förbättringsmöjligheter inte är lokala utan i allra högsta grad tvärfunktionella. Det handlar om sådana problem som uppstår mellan avdelningar, funktioner och enheter i en verksamhet. Problem som är svåra att hantera då det krävs samverkan över organisatoriska gränser för att komma åt dem.

Att utveckla processer handlar inte bara om att kartlägga och dokumentera dem. Det är inte den som har längst flödesschema i slutändan, som vinner. Många har försökt med det, så den insikten är stor. Processutveckling handlar desto mer om att förstå och systematiskt utveckla de flöden som ligger som grund för processens funktion och framgång. Sedan snart 30 år finns många av de tankesätt, principer och verktyg som krävs för att lyckas i detta arbete att tillgå från Leankonceptet. Att bedriva processutveckling utan att ha tillgång till denna kunskap är inte bra svårt. Risken är dessutom stor att framgångarna uteblir och att organisationen därigenom fullständigt tappar förtroendet för processarbete.

Kvalitet har debatterats länge och mycket gällande välfärden. I den aktuella överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet talas det en hel del om bättre kvalitet inom skola och sjukvård. Om så ska kunna ske krävs ökar förståelse inom politiken för vad en verkningsfull kvalitetsutveckling handlar om och inte en traditionell naiv tro att mer resurser i form av fler läkare, sjuksköterskor och lärare löser alla problem. I överenskommelsen talas även om ökad trygghet, något som på motsvarande sätt knappast löses genom att anställa mer poliser utan kräver förståelse och förbättring av många kritiska processer inom rättsväsendet och samhället. Ett annat område som berörs är miljö och hållbarhet. Här räcker det inte med lagar, förordningar och avgifter. Vad som krävs är kunskap om hur man genom kvalitetsutveckling, innovation och ständig förbättring kan verka för att reducera slöserier och minska den resursförbrukning som krävs för att försörja vår befolkning. Något som är fullt möjligt om man har kunskap om hur man gör. Utöver detta lovas förbättringar inom en mängd andra viktiga områden. Här hoppas jag att våra politiska ledare förstår skillnaden mellan att fixa symtom och att systematiskt och faktabaserat lösa problemens rotorsaker…

Läs artikeln nedan som handlar om ett av Kinas kvalitetsledande företag. Där finns allt det vi själva behöver fokusera på. Ett stort engagemang för, rikligt med resurser dedikerade till och omfattande kompetensutveckling avseende kvalitet och systematiskt förbättringsarbete. Som professor i Kvalitet vid Shanghai University ser jag denna utveckling mycket nära och vet samtidigt att svenska företag fortfarande har alla möjligheter möta upp. 

Att arbeta framgångsrikt med systematiska förbättringar kräver kompetens. Det krävs förmåga att lösa problem, utveckla processer, bidra till kreativt nytänkande, hantera människor i förändring, leda förbättringsaktiviteter och mycket annat. Min erfarenhet är att allt för många människor inte förstår behovet av denna kompetens, vilket också är ett huvudskäl till att verkningsgraden i många organisationers förbättringsarbete inte är särskilt hög. Få verksamheter kan idag fullt ut mäta effekterna och resultaten av sitt förbättringsarbete i verksamhetens viktiga framgångsfaktorer och nyckeltal. De bästa organisationerna kan dock göra det. Och de har också en helt annan nivå på sin förbättringskompetens. För mig är det en självklarhet att nivån på förbättringskompetensen och uppnådda resultat starkt hänger ihop.

I en allt mer global värld krävs ett globalt kvalitets- och förbättringsarbete. Kvalitet knyter samman länder och verksamhet som en central del i all handel. Kvalitetsprofessionella behöver kunna kommunicera kvalitet med kunder och leverantörer runt om i världen. Företag måste kvalitetssäkra leverantörer i fjärran länder och utveckla enhetliga sätt att arbeta med kvalitet och systematiskt förbättringsarbete i egna bolag på olika kontinenter. Förbättringssamarbete och partnerskap behöver utvecklas med organisationer i olika kulturer. Kvalitet blir allt mer den primära globala konkurrensfaktorn då företag i länder som tidigare legat långt efter kvalitetsmässigt nu snabbt förbättras. Benchmarking och lärande måste ske över gränser om verksamheter ska kunna snappa upp det bästa av det bästa. Därför behöver den som ska arbeta framgångsrikt med kvalitet allt mer en global utblick. Jag tänkte därför nu skriva några rader om internationellt kvalitetsarbete och dessutom höra om några av er som läser detta är intresserade av att egagera er mer i globala aktiviteter.

För att driva ett verkningsfullt förbättringsarbete krävs att man har tillgång till kompetenta förbättringsledare som stöder, coachar och/eller leder i verksamheten pågående förbättringsaktiviteter/-projekt. En fråga som jag ofta får i min roll som rådgivare/utbildare är vilka egenskaper de personer som ska arbeta i en sådan roll bör ha. Jag tänkte därför skriva några rader om detta och försöka ge lite råd. Nedan kommer jag att beskriva områden som jag upplever som kritiska då man ska t ex ska utse kandidater som ska utbildas till förbättringsledare, verksamhetsutvecklare, black belt eller leanledare.

Jag sitt just nu på ett flygplan på väg till Mexico City för ett möte. När jag nyss bordade planet i Amsterdam var jag tvungen att kliva över två flygplanstekniker som låg mitt i gången och höll på att tejpa ihop planet med silvertejp. Som kvalitetsnörd, eller vad jag nu är, kunde jag inte låta bli att reflektera över detta när jag väl satt mig på min plats. Är detta rätt sätt att hantera brister och fel på? Visst är väl en rulle silvertejp billigare än vad det kostar att utbilda organisationen i systematiskt och förebyggande förbättringsarbete, men ändå….

Behovet av en mer hållbar utveckling i världen är uppenbar. Vi ser idag många indikationer på att vårt sätt att hantera ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet påtagligt behöver förbättras. Experter och forskare sysselsätter sig idag med att studera konsekvenser av det kortsiktiga sätt mänskligheten idag konsumerar resurser på. Den avgörande frågan är dock hur vi ska kunna ställa om och finna nya mera hållbara vägar. Lagra, regler, avgifter och beskattning kan säkert bidra till att styra vår konsumtion och våra beteenden i en mer sund riktning. Men detta lär inte räcka. Det finns dock en annan väg som idag inte alls ges den fokus som den borde.

För att nå långsiktig och hållbar framgång krävs systematiskt förbättringsarbete. Det som är bra idag lär inte vara bra i morgon. Förmågan att snabbt kunna utveckla verksamhetens skicklighet att möta kundernas behov är den yttersta framgångsfaktorn i en snabbt föränderlig värld. Tuffare kundkrav, nya ägarkrav, hårdare konkurrens, snabb teknikutveckling och förändringar i konjunkturen ställer ständigt krav på en verksamhets förmåga att arbeta med förbättringar. Verksamheter som reaktivt följer utvecklingen och agerar på de symtom som uppstår som följa av yttre förändringar förvandlas långsiktigt till förlorare, medan verksamheter som proaktivt arbetar offensivt med evidensbaserade förbättringar kommer att bli vinnarna. Förändringar i omvärlden utgör ett stort hot för verksamheter med bristande förbättringsförmåga, men skapar samtidigt stora möjligheter för de verksamheter som har en välutvecklad förbättringsförmåga.

Förändringshastigheten i världen är idag mycket hög. Ny teknik, nya kundkrav, nya ägarkrav och ny konkurrens gör att det som är bra i dag inte kommer att vara acceptabelt i morgon. Konjunkturläget varierar så att verksamheter vissa perioder går på knäna genom kapacitetsbrist och vid andra tillfällen kämpar med att hålla nere kostnadsläget för att överleva. Dagens organisationer behöver därför kontinuerligt anpassa sig och hänga med i denna utveckling. Detta är något ingen kommer ifrån. Frågan är bara om man vill ta vara på förändringarna i omvärlden och skapa nya möjligheter eller bli ett passivt offer som maktlöst jagas av ständiga förändringar. Skillnaden där emellan handlar om organisationens förmåga att arbeta med och leda förbättringar.