Att arbeta framgångsrikt med systematiska förbättringar kräver kompetens. Det krävs förmåga att lösa problem, utveckla processer, bidra till kreativt nytänkande, hantera människor i förändring, leda förbättringsaktiviteter och mycket annat. Min erfarenhet är att allt för många människor inte förstår behovet av denna kompetens, vilket också är ett huvudskäl till att verkningsgraden i många organisationers förbättringsarbete inte är särskilt hög. Få verksamheter kan idag fullt ut mäta effekterna och resultaten av sitt förbättringsarbete i verksamhetens viktiga framgångsfaktorer och nyckeltal. De bästa organisationerna kan dock göra det. Och de har också en helt annan nivå på sin förbättringskompetens. För mig är det en självklarhet att nivån på förbättringskompetensen och uppnådda resultat starkt hänger ihop.

I en allt mer global värld krävs ett globalt kvalitets- och förbättringsarbete. Kvalitet knyter samman länder och verksamhet som en central del i all handel. Kvalitetsprofessionella behöver kunna kommunicera kvalitet med kunder och leverantörer runt om i världen. Företag måste kvalitetssäkra leverantörer i fjärran länder och utveckla enhetliga sätt att arbeta med kvalitet och systematiskt förbättringsarbete i egna bolag på olika kontinenter. Förbättringssamarbete och partnerskap behöver utvecklas med organisationer i olika kulturer. Kvalitet blir allt mer den primära globala konkurrensfaktorn då företag i länder som tidigare legat långt efter kvalitetsmässigt nu snabbt förbättras. Benchmarking och lärande måste ske över gränser om verksamheter ska kunna snappa upp det bästa av det bästa. Därför behöver den som ska arbeta framgångsrikt med kvalitet allt mer en global utblick. Jag tänkte därför nu skriva några rader om internationellt kvalitetsarbete och dessutom höra om några av er som läser detta är intresserade av att egagera er mer i globala aktiviteter.

För att driva ett verkningsfullt förbättringsarbete krävs att man har tillgång till kompetenta förbättringsledare som stöder, coachar och/eller leder i verksamheten pågående förbättringsaktiviteter/-projekt. En fråga som jag ofta får i min roll som rådgivare/utbildare är vilka egenskaper de personer som ska arbeta i en sådan roll bör ha. Jag tänkte därför skriva några rader om detta och försöka ge lite råd. Nedan kommer jag att beskriva områden som jag upplever som kritiska då man ska t ex ska utse kandidater som ska utbildas till förbättringsledare, verksamhetsutvecklare, black belt eller leanledare.

Jag sitt just nu på ett flygplan på väg till Mexico City för ett möte. När jag nyss bordade planet i Amsterdam var jag tvungen att kliva över två flygplanstekniker som låg mitt i gången och höll på att tejpa ihop planet med silvertejp. Som kvalitetsnörd, eller vad jag nu är, kunde jag inte låta bli att reflektera över detta när jag väl satt mig på min plats. Är detta rätt sätt att hantera brister och fel på? Visst är väl en rulle silvertejp billigare än vad det kostar att utbilda organisationen i systematiskt och förebyggande förbättringsarbete, men ändå….

Behovet av en mer hållbar utveckling i världen är uppenbar. Vi ser idag många indikationer på att vårt sätt att hantera ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet påtagligt behöver förbättras. Experter och forskare sysselsätter sig idag med att studera konsekvenser av det kortsiktiga sätt mänskligheten idag konsumerar resurser på. Den avgörande frågan är dock hur vi ska kunna ställa om och finna nya mera hållbara vägar. Lagra, regler, avgifter och beskattning kan säkert bidra till att styra vår konsumtion och våra beteenden i en mer sund riktning. Men detta lär inte räcka. Det finns dock en annan väg som idag inte alls ges den fokus som den borde.

För att nå långsiktig och hållbar framgång krävs systematiskt förbättringsarbete. Det som är bra idag lär inte vara bra i morgon. Förmågan att snabbt kunna utveckla verksamhetens skicklighet att möta kundernas behov är den yttersta framgångsfaktorn i en snabbt föränderlig värld. Tuffare kundkrav, nya ägarkrav, hårdare konkurrens, snabb teknikutveckling och förändringar i konjunkturen ställer ständigt krav på en verksamhets förmåga att arbeta med förbättringar. Verksamheter som reaktivt följer utvecklingen och agerar på de symtom som uppstår som följa av yttre förändringar förvandlas långsiktigt till förlorare, medan verksamheter som proaktivt arbetar offensivt med evidensbaserade förbättringar kommer att bli vinnarna. Förändringar i omvärlden utgör ett stort hot för verksamheter med bristande förbättringsförmåga, men skapar samtidigt stora möjligheter för de verksamheter som har en välutvecklad förbättringsförmåga.