Värdeskapande                      Förbättringsmöjligheter                      resultatfokus

2017

Människor ser ofta kvalitet som en kostnad. För att få högre kvalitet behöver man betala mer. Utifrån ett momentant perspektiv stämmer säkert denna bild, men utifrån att helhetsperspektiv ser det vanligen helt annorlunda ut. Det billiga och lågkvalitativa alternativet blir i många fall väldigt dyrt som följd av alla de följdeffekter och därtill hörande kostnader som kvalitetsbristerna leder till. Kostnader som man brukar omnämna kvalitetsbristkostnader. Kostnader som är gigantiska, men väl dolda som accepterade verksamhetskostnader, i dagens verksamheter.

Läs hela inlägget »

Jag har skrivit många inlägg om den kompetens som krävs för att framgångsrikt driva och leda förbättringsarbete, kundorienterad verksamhetsutveckling och kvalitet. Här finns mycket att lära som kan göra stor skillnad gällande en verksamhets förmåga att uppnå fina resultat. Detta handlar ytterst om din egen kompetens och förmåga att kunna bidra i detta arbete.

Läs hela inlägget »

Kvalitets- och förbättringsområdet har ofta kännetecknats av en stark metodfokus. Inte sällan har en polarisering skett kring enskilda metoder där företrädare för endera metoden envist hävdat att denna är bättre än alla andra metoder och dessutom innefattar allt viktigt. Inget kan vara mer fel än detta! Själv brukar jag kalla fenomenet metodfundamentalis. Över åren har vi på detta sätt kunnat observera ISO-fundamentalister, Lean-fundamentalister, Sex Sigma-fundamentalister, Kaizen-fundamentalister etc. Detta är en mycket olycklig då den försvårar lärande, helhetssyn och samverkan. Särskilt som de olika förekommande metoderna är långt ifrån fullkomliga och i allra högsta grad behöver varandra för att framgång ska nås. Det är därför mycket viktigt att förstå vad som finns att lära i olika koncept och hur denna kunskap kan integreras och samverka.

Läs hela inlägget »

Jag har över åren skrivit en mängd böcker, rapporter, artiklar och debattinlägg om behovet av att utveckla kompetensen inom området kvalitet, kundorienterad verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar. Behovet av att utveckla våra verksamheters förmåga att leverera rätt kundvärde är enormt. Slöserierna i dagens företag och organisationer är enorma. Jag skrev min egen doktorsavhandling om kvalitetsbristkostnader för över 20 år sedan och det är absolut inte bättre idag. Vi behöver lära oss att agera. Vi behöver lära oss att förbättra. Vi behöver inse att det krävs gedigen kunskap om kvalitet, processutveckling och problemlösning för att lyckas. Vi behöver inse att här finns massor att lära och mängder av arbetssätt, metoder och verktyg som kan lyfta en verksamhets förmåga att leverera kvalitet till helt nya nivåer. Utan att det kostar mer. Tvärt om kan man få ut mycket mer till en lägre kostnad. Men det krävs kunnande om hur man ska driva ett sådant förbättringsarbete.

Läs hela inlägget »

För att en verksamhet ska kunna leverera kvalitet krävs ett faktabaserat och kundorienterat verksamhetsutvecklingsarbetet. Erfarenheter visar att många sådana satsningar tyvärr inte riktigt leder till vad man hoppats på. Ett avgörande skäl till detta är att kompetensen och förståelsen gällande kvalitet och förbättringsarbete påtagligt brister i ett flertal verksamheter. En studie vi gjorde på KTH för några år sedan visade t ex att 69 % av 550 slumpmässigt utvalda svenska kvalitetschefer svarade att de hade färre än 5 dagars formell utbildning i kvalitet. En ständig fråga som diskuteras är dessutom vilken kompetens som krävs i detta arbete.

Läs hela inlägget »

Ytterst handlar en verksamhets framgång om förmågan att möta de behov och förväntningar som ligger bakom verksamhetens existens, dvs att leverera kvalitet. För att lyckas krävs en stark kundfokus, ett tvärfunktionellt agerande samt ett ledarskap som aktivt driver systematisk utveckling av verksamheten med stor delaktighet av ett kompetent medarbetarskap. Ny teknik i olika former skapar många spännande sätta att leverera ökat eller helt nya kundvärden, göra saker snabbare och effektivare samt säkra kvaliteten i befintligt arbete. Det är därför viktigt att integrera kunskap om ny teknik, IT och digitalisering i kvalitets- och kundorienterat verksamhetsutvecklingsarbete.

Läs hela inlägget »

Svensk kvalitet är något som under många decennier stått för något väldigt bra. Svenska produkter har i omvärlden, och kanske ännu mer av oss själva, setts som ett belägg för god kvalitet. Made in Sweden har relaterats till kvalitet. På motsvarande sätt har kvaliteten i den svenska välfärden haft ett mycket gott ryckte. Historiskt har omvärlden ofta uppmärksammat och intresserat studerat vår offentligt utförda verksamhet och den svenska modellen. Svensk skola, sjukvård och omsorg har setts som ledande. Frågan är bara hur allt detta står sig idag. Över åren har den svenska kvaliteten påtaglig fallit relativt omvärlden. Det finns nog ingen som idag skulle hävda att svensk kvalitet står för något totalt exceptionellt jämfört med vad andra länders näringsliv och offentliga kan leverera. Detta innebär inte på nått sätt att vi är dåliga, men vi är definitivt inte överlägsna. Och för att hålla vår position och kanske till och med förbättra denna måste vi kämpa hårt.

Läs hela inlägget »

Hur man ska arbeta med kvalitet inom skola, vård och omsorg är ett hett ämne i debatten. Inte minst då den mycket omskrivna Välfärdsutredningen, framtagen av Ilmar Reepalu, ger sig in på detta område. Efter att ha plöjt utredningen inför mitt framträdande i Almedalen i somras hade jag faktiskt svårt att veta vad jag skulle säga. På kvalitetsfronten är den i alla fall totalt osaklig. Faktiskt helt fascinerande osaklig. I Sverige har vi något av världens mest framsående forskning inom just kvalitetsområdet. En portugisisk studie publicerad i våras bedömde t ex svensk kvalitetsforskning som Europas ledande. Trots detta har Välfärdsutredningen undvikit att nyttja en enda källa från denna forskning. En inriktning som i och för sig är genomgående i hela undersökningen, då inga andra relevanta kvalitetskällor från internationell kvalitetsforskning heller åberopas. I mina ögon handlar det därför om en rakt igenom ideologiskt baserad utredning. Vad man nu ska ha en sådan till? Hade utredarna valt att utnyttja den forskning och kunskap som finns i kvalitetsvärlden är jag ganska övertygad att den skulle ha landat i ett resultat som varit diametralt motsatt vad den nu kommer fram till. Att jag själv reagerar starkt på Välfärdsutredningen beror inte bara på dess ovetenskaplighet utan att den genom att hävda en mängs rena felaktigheter gällande kvalitetsarbete tendrar att skapa allvarliga missuppfattningar gällande mitt sakområde långt bortom dess egentliga syfte. Något som i mina ögon är mycket olyckligt!

Läs hela inlägget »

Du som besöker Kvalitetsmässan i Göteborg får bara inte missa min gode vän och kollega Pedro Saraiva som kommer att tala om hur han som parlamentsledamot i det portugisiska parlamentet lyckades involvera parlamentets ledamöter i ett faktabaserat och rotorsaksanalytiskt arbete som bl a resulterade i saneringsplanen för landets ekonomi. Särskilt du som är politiker måste bara lyssna på detta. Finns oerhört mycket att lära från honom som Sverige verkligen behöver nu! Pedro är till vardags professor vid det anrika universitetet i Coimbra och har även bakgrund från MIT i USA. Under 6 år valde han dock istället att använda sina kunskaper i form av parlamentsledamot i Portugal. På seminariet i Göteborg kommer Pedro att berätta om detta. Själv kommer jag att vara moderator för detta seminarium. Läs mer om seminariet här:  http://kvalitetsmassan.se/?s=Pedro+saraiva 

Läs hela inlägget »

Hösten 2015 publicerades den senaste utgåvan av ISO 9001. Redan något år innan detta visste vi ganska väl vilken inriktning denna standard skulle komma att utvecklas i. Den tidigare utgåvan av standarden gäller till hösten 2018. Därefter måste alla verksamheter som vill behålla sin certifiering ha genomgått en omcertifiering mot ISO 9001:2015. Det har alltså funnits gott om tid att tänka och arbeta igenom verksamhetens ledningssystem. Trots detta är det fortfarande väldigt få verksamheter som omcertifierats. Något som i mina ögon är mycket oroväckande. De förändringar som skett i standarden skapar intressanta möjligheter att utveckla befintliga ledningssystem i en mycket positiv riktning. Möjligheter som nu fullständigt riskerar att gå oss förbi om inget snabbt sker. För att ta vara på dessa behövs nämligen rikligt med tid då stora förändringar av både verksamhetskultur och ledarskap krävs. Förändringar som definitivt inte sker över en natt…

Läs hela inlägget »

En avgörande framgångsfaktor för att lyckas med kvalitetsutveckling, förbättringsarbete och kundorienterad verksamhetsutveckling är ledningens personliga deltagande och genuina engagemang. Jag har ännu inte läst den bok som inte berör behovet av ledningens engagemang då förutsättningar för framgångsrikt kvalitetsarbete diskuteras. Vanligen lyfts detta fram som den allra viktigaste framgångsfaktorn. På motsvarande sätt omnämns bristande ledningsengagemang alltid då man läser böcker, rapporter och avhandlingar som diskuterar varför kvalitetssatsningar misslyckas. Och detta är inget nytt. Läser man litteratur som skrevs för över 60 år sedan står det samma sak. En naturlig fråga är då varför det är så svårt att uppnå det nödvändiga engagemanget.

Läs hela inlägget »

Sitter just på planet hem från EOQ-konferensen i Slovenien och skriver några rader. Tänkte ta upp temat digitalisering, som genomsyrade hela konferensen. Ett väldigt modernt ord just nu. Något som alla verkar vilja ha och som tillskrivs förmåga att lösa de flesta problem.

Själv var jag ombedd att hålla ett föredrag om kvalitet och digitalisering på EOQ-konferensen. Ett område som jag personligen har en ganska lång relation till. 1999 valde jag nämligen att flytta mig själv och ämnesområdet kvalitet på KTH från produktionsteknik till den enhet som sysslar med IT-management. Redan då insåg vi att verksamhetsutveckling allt mer kommer att handla om digitalisering och IT-system i framtiden. Något som i allra högsta grad stämmer idag, snart 20 år senare. Den fråga som jag tänkte ta upp i detta inlägg är hur kvalitet och digitalisering hänger ihop.

Läs hela inlägget »

Just nu är jag i Bled i Slovenien där jag är talare på både EOQ:s årliga konferens och IAQ Forum. Igår hade vi dessutom möte hela dagen i IAQ:s Sustainability Think Tank. En central del i vårt arbete är att fastsälla hur den kompetens som finns inom kvalitetsområdet på bästa sätt ska kunna användas för att bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Det finns en mängd olika totalt avgörande band mellan kvalitetsutveckling och hållbar utveckling. Ytterst berör båda områden hur resurser förbrukas för att skapa värde. Här finns en enorm kunskap inom kvalitetsområdet avseende hur effektiva flöden och processer kan utvecklas mot att leverera högt kundvärde med minimal resursåtgång. Ska man samtidigt kunna nå ekologisk, social och ekonomisk kunskap krävs denna förståense.

Läs hela inlägget »

Måndag och tisdag denna vecka hade vi styrgruppsmöte i SQMA (Swedish Quality Management Academy) som består av de nio svenska lärosäten som har högre akademisk forskning inom kvalitetsområdet är vår svenska forskningsplattforma inom kvalitet. Vi hade som vanligt en mycket givande diskussion där fokusen låg på uppbyggnaden av en gemensam svensk forskarskola inom kvalitretsområdet samt på vilka forskningsområden vi ska rioritera i framöver. Vi beslutade även att inleda arbetet med att göra en ny SQMA-studie (läs gärna den förra under fliken artiklar ovan) för att än mer ringa in de utmaningar som föreligger kvalitetsmässigt för svenska företag och organisationer.

Läs hela inlägget »

Det är alltid en skön känsla då man lanserar en ny bok. Lång tid av tänkande, bakgrundsarbete och skrivande är slut. Här i Shanghai lanserades idag min senaste bok. På förmiddagen höll jag en tre timmars förelösning för en stor skara inbjudna kvalitetsprofessionell. Stämningen var positiv och många var mycket intresserade. Jag hade en duktig och erfaren tolk som jag föreläste genom, så föredraget flöt på bra. Efter att ha signerat hundratals böcker var jag dock ganska trött i handen, men det är sådant man får stå ut med som författare. På eftermiddagen höll jag ännu en föreläsning för forskare och kollegor på School of Management vid Shanghai University. Detta var även början på ett nytt spännande samarbete. Imorgon bär det åter av till Sverige för nya seminarier och kurser. För dig som vill läsa min nya bok rekommenderar jag dock först en grundkurs i kinesiska då den bara är utgiven på detta språk….

Läs hela inlägget »

Nu är årets nationella Kinesiska kvalitetskonferens över. Mitt intryck är mycket positivt. Under konferensen har vi fått lyssna på en mängd oerhört intressanta exempel på kinesiskt kvalitetsarbete. Exempel på kinesiska företag som berättat om sina erfarenheter är Alibaba, SAIC Motor Corp, Zhenhua Port Machinery, Dalian Ship Building Industries, Highly Group, Avic China Aero-polytrchnology, Sanmen Nuclear Power Company och Xiamen Airlines. En mängd kinesiska politiker från högsta nivå gav genom sina presentationer dessutom en god bild av det stora engagemang som finns i landet gällande kvalitet och förbättringsarbete. Utöver detta var det en intressant samling icke-kinesiska företag som t ex Tata, Bombardier, P&G, Wacker och Otis. Utifrån ett svenskt perspektiv gjorde SKF:s kvalitetsdirektör Joacim Fogelström ett mycket professionellt och bra framträdande där deltagarna fick en intressant inblick i hur ett av Sveriges allra vassaste företag avseende förbättringsarbete och kvalitet arbetar. Jag hörde efteråt att många kollegor från olika delar av världen uppskattade Joacims presentation.

Läs hela inlägget »

När jag är här i Kina upplever jag ofta att jag hamnar i en mycket central position och det finns en tydlig orsak till detta. Redan 1981 kom Lennart Sandholm som första västerlänning till Kina för att lära ut ett modernt kvalitetstänkande. Han kom därigenom att bli pionjären inom detta område i landet. Tidigt startades omfattande utbildningsprogram. Med bl a stöd från SIDA genomfördes 10-veckors utbildningar i quality management. Deltagarna var noga utvalda utifrån ledande personer från näringsliv, stadsförvaltning och universitet. Kvalitetstänkandet spreds snabbt. Ledare runt om i Kina såg tidigt möjligheterna och behovet av att utveckla kvalitet för landets framtida ekonomiska utveckling.

Läs hela inlägget »

Första konferensdagen avslutades med en paneldiskussion som jag ledde på scenen. Jag hade fyra intressanta deltagare som jag bollade tankar och idéer med gällande hur små och medelstora verksamheter (SME) bättre ska utvecklas kvalitetsmässigt. Panelens medlemmar var min kollega från IAQ Mr Shen som är styrelseordförande för Highly och Hitachi, Mr Jiang som är chef för Avic som är ett ledande bolag inom Kinas rymdindustri, Mr Lindblad som är vd för Wacker i Kina samt Mr Fenn som är ordförande för den asiatiska kvalitetsorganisationen. Nedan följer en sammanfattning av några av de tankar som framkom i denna paneldiskussion.

Läs hela inlägget »

Jag har skrivit en mängd inlägg och hållit många seminarier som handlar om vikten av att knyta samman de initiativ som idag pågår med avsikt att utveckla hållbarhet respektive kvalitet. Båda områdena handlar ytterst om hur verksamhetens resurser används. För att uppnå hållbarhet krävs en resurshantering som skapar förutsättningar för framtida generationer att kunna leva ett bra liv. För att uppnå kvalitet krävs att nödvändiga resurser förädlas på ett sådant sätt att rätt kundvärden uppnås.  Utifrån både dessa två perspektiv existerar stora resursslöserier som möjliggör omfattande förbättringar. Genom att optimera processerna i dagens verksamheter utifrån önskat kundvärde skulle mycket stora resurser kunna sparas och istället användas för att möta framtida generationers behov.

Läs hela inlägget »

I Shanghai pågår denna förmiddag öppningssanföranden för Kinas nationella kvalitetskonferens 2017. Intresset är stort samt deltagandet av företagsledare från många olika branscher och politiker från högsta nivå är imponerande. Detta på ett sätt som man idag inte möter i väst. Det är oerhört påtagligt att kvalitet ses som mycket centralt i Kinas framtida utveckling. Flera ministrar talar om utvecklingen från ”Made by China” till ”Created by China” samt målsättningen att landet i framtiden ska nå en globalt ledande position avseende förmåga att leverera kvalitet. Man talar om att Kina nu går in i en ”Quality oriented era”.  Själv kommer jag att hålla flera fördrag och seminarier under de kommande dagarna samt ser fram emot många intressanta och spännande möten. Jag tänker dessutom dela reflektioner från konferensen här.

Läs hela inlägget »

Just hemkommen från en av mina många resor till Portugal och arbete med vårt portugisiska dotterbolag Sandholm Excellence Center vill jag dela lite tankar gällande vikten av att utveckla politiken utifrån ett kvalitets- och förbättringsperspektiv. Intressant nog är detta just vad som skett i Portugal. Kanske var det därför jag just nu började skriva detta. Kanske var det för att jag just satt och läste de svenska kvällstidningarnas nyheter som svämmar över av olösta problem. Hur som helst så finns det kunskap, metodik och verktyg som kan bidra till en helt annan utveckling av landet än den vi ser idag..

Läs hela inlägget »

För att nå framgång och nyttja en verksamhets förmåga på bästa sätt krävs ett helhetstänkande utifrån ett tvärfunktionellt processynsätt. Medarbetarna i samtliga led samverkar engagerat i arbetet med att möta behov och förväntningar hos de kunder organisationen finns till för. En stor del av en verksamhets förbättringsmöjligheter handlar om att överbrygga de gap som uppstår i gränssnitt mellan organisationens olika delar. Om goda resultat ska nås ställer detta stora krav på verksamhetens ledarskap och kultur. Detta är något som utgör en central grund allt kvalitetstänkande samt något som jag ofta skrivit om här och i mina böcker.

Läs hela inlägget »

Att ett engagerat ledarskap är en grundförutsättning för att kvalitetsarbetet ska lyckas är inget nytt. Författare och forskare inom kvalitetsområdet har berört detta i snart 100 år. Jag vill dock i detta inlägg trycka på den omvända relationen i detta sammanhang, dvs att kvalitet också är grunden för ett gott ledarskap. Givetvis gäller det första sambandet också. Ska en kvalitetssatsning bli framgångsrik är behovet av ett engagerat och drivande ledarskap påtagligt. Allt för ofta upplever jag dock att detta på ett felaktigt sätts ställs på sin spets. Då det engagerade ledarskapet blir en förutsättning som behöver uppnås för att lyckas utveckla kvaliteten så kommer mycket av de kvalitetsprofessionellas tid att ägnas åt att försöka engagera verksamhetens ledare i kvalitetsfrågor. De personer som utgör en stödjande roll kvalitetsmässigt börjar därigenom ägna sig åt att jaga på de som egentligen har ansvaret och egentligen borde be de kvalitetsprofessionella om hjälp. Situationen har i mina ögon då blivit felvänd. Därför vill jag här närma mig detta samband från andra hållet och belysa att kvalitet och kundorienterat verksamhetsutvecklingsarbete faktiskt är grunden för ett gott ledarskap. En slutsats som i mina ögon innebär att de personer som inte behärska och engagerar sig i verksamhetens förbättringsarbete är olämpliga som chefer.

Läs hela inlägget »

Det talas och skrivs idag väldigt mycket om kvaliteten i vår svenska skola. De flesta är överens om att den behöver höjas. Från vissa håll kommer alarmerande signaler. Exempelvis har svensk skola fått oroväckande låga bedömningar i PISA-undersökningen. Själv har jag, som anställd på Kungliga Tekniska Högskolan, sett hur högskolans problem ökat gällande bristande förkunskaper hos nyantagna elever och en hur en ökad andel elever därför hoppat av sina utbildningar. Vad som är rätt och fel är givetvis svårt att veta. PISA-undersökningen mäter t ex långtifrån alla viktiga kvalitetsdimensioner. KTH har delvis löst problemen med låga förkunskaper genom att minska antalet utbildningsplatser och därigenom tvinga upp antagningsbetygen. Ovan på allt detta föreligger, som följd av Välfärdsundersökningen,  dessutom en diskussion om kvalitetsutveckling i skolan vilken i stor utsträckning tyvärr förskjutit fokus mot rent ideologiska frågor. Klart är dock att kvalitetsutveckling är ett område som behöver en avsevärt starkare och mer professionell framtoning i hela skolsystemet. Potentialen är enorm!

Läs hela inlägget »

Vi har under många år talat om betydelsen av att processorientera våra verksamheter. Vikten av att arbeta tvärfunktionellt och utveckla organisationens flöden är uppenbar. Det naturliga arbetet sker i stor utsträckning tvärs de funktioner, enheter och avdelningar som en verksamhet är organiserad kring. Många av de mest betydelsefulla förbättringsmöjligheterna finns därför i de gränssnitt som uppstår mellan dessa. Frågan är dock hur långt den typiska verksamheten egentligen har kommit på sin resa mot processorientering och vad man kan göra för att komma längre.

Läs hela inlägget »

Nu har jag just avslutat mitt anförande här i Almedalen. Ett antal personer har de senaste dagarna frågat om det går att följa seminariet via datorn. Tyvärr gick det inte. Därför tänkte jag nu skriva en kortare resumé över vad vi talade om samt några egna reflektioner.

Seminariet anordnades av Svenskt Näringsliv och avsikten var att få igång en saklig diskussion gällande hur man kan mäta och arbeta med kvalitet i välfärdssektorn. Detta är en fråga som jag upplever att den senaste tiden i stor utsträckning drunknat i ett skyfall av politiska och ideologiska åsikter gällande hantering av vinster och företagande i välfärdssektorn. Något som jag ser som allvarligt då den viktigaste frågan i mina ögon är vilken kvalitet skolan, vården och omsorgen levererar och inte i vilka former sådan verksamhet drivs. Självklart kan den senare frågan vara en ideologisk fråga som politiker kan träta om, men den fråga som jag ser som avgörande för vårt land är hur vi ska få ut mer kvalitet för de resurser som finns att tillgå i välfärdssektorn. Att på detta sätt fokusera på ”fel” fråga leder tyvärr lätt till att den viktiga frågan kommer i skymundan.

Läs hela inlägget »

Nu är Almedalen i full gång! Själv landar jag i Visby i morgon förmiddag och håller seminarium om kvalitetsutvecklingen i välfärden på onsdag den 5 juli klockan 10.45-11.45 i Näringslivets Hus. Mer information finns på http://www.almedalsveckan.info/49047  Du som är på plats är jättevälkommen!

Min avsikt är att försöka ge en grundläggande bild av vad ett modernt kvalitetsarbete innebär samt vad kvalitet egentligen är och hur denna kan mätas. Jag vill dessutom verka för att initiera en dialog med politikerna som deltar paneldiskussionen om hur svensk kvalitetsrörelse och svensk forskning inom området kvalitet bättre ska kunna involveras i utvecklingen av välfärdssektorns förmåga att leverera högre kvalitet till en lägre kostnad.

För er som vill diskutera kvalitet med mig så finns jag dessutom tillgänglig i Visby tisdag eftermiddag och hela onsdagen. Hör gärna av er så kan vi ses över en fika eller ett glas vin!

Läs hela inlägget »

Det talas väldigt mycket om vikten av att förstå kunderna, möta deras behov och skapa hög kundnöjdhet. Kvalitet handlar om att möta kundernas behov och förväntningar. För att kunna leverera rätt kvalitet behöver följaktligen verksamhetens processer och kultur ständigt utvecklas på ett sådant sätt kundernas behov och förväntningar möts. Själv talar jag här gärna om kundorienterad verksamhetsutveckling. För att lyckas krävs en stark kundfokus i hela verksamheten. Dessvärre kan man idag sakna en hel del av denna så viktiga kundfokus i de flesta verksamheter.

Läs hela inlägget »

En fråga som ofta diskuteras är huruvida det lönar sig att utbilda och kompetensutveckla samt hur den eventuella vinst som uppstår genom ökad kunskap i verksamheten skulle kunna mätas. Givetvis finns det en övertygelse hos de flesta att kunskap och lärande är av stor vikt, men då utbildning kostar tid och pengar finns det ändå i praktiken en betydande risk att kompetensutveckling prioriteras bort. Särskilt i lägen då en verksamhet är pressad resultat-, resurs- och/eller kostnadsmässigt. Genom att fokusera mer på de positiva resultat som uppstår genom utbildning och, i den mån det är möjligt, även fastställa de ekonomiska effekter som utveckling av kompetens ger skulle denna risk kunna minskas. Att ställa upp tydliga business case för utbildningar är ett bra sätt att argumentera för kompetensutveckling, skapa övertygelse om att kunskap är en god investering och göra kompetensutvecklingen till en del av verkssamhetens strategiska arbete

Läs hela inlägget »

På IAQ:s General Meeting i Charlotte hölls introduktionsförelösningar av två nya medlemmar från Kina. Båda föredragen var mycket intressant och skapade en del tankar som jag vill dela här. I detta inlägg börjar jag med det första föredraget som hölls av Mr Jinfang Shen som är styrelseordförande i den kinesiska koncernen Highly Group för vilken han tidigare även varit VD. Företaget tillverkar framförallt kompressorer till bl a luftkonditioneringsaggregat och har inom det området 15 % global marknadsandel. Förutom tillverkning i Kina har företaget byggt fabriker i Indien, Japan, Europa och USA. Över åren har Highly tilldelats en mängd kvalitetsutmärkelser och anses vara ett av de främsta bolagen att arbeta med kvalitet i Kina.

Läs hela inlägget »

Man kan ofta lära mycket av historien. I många fall upprepar sig saker i framtiden, lärdomar kan dras från sådant som tidigare skett och en gemensam historia skapar trovärdighet och långsiktighet.  För att bidra till detta lärande kommer Sandholm Associates att anordna ett seminarium på temat historia och framtid. Seminariet kommer att ledans av mig samt Lennart Sandholm som 1971 grundade Sandholm Associates och därefter var företagets VD i många år.

Läs hela inlägget »

Mina kollegor och goda vänner i Portugal Pedro Saraiva professor vid universitetet i Coimbra och Paulo Sampaio professor vid universitetet i Minho har gjort en studie av hur det arbetas med kvalitet i olika europeiska länder. Studien publicerades för en lite stund sedan. Jättekul är att Sverige placerar sig på en hedrande tredjeplats efter Finland och Österike. Ett av de områden som verkligen lyfter Sverige är att svensk kvalitetsforskning sticker ut som den högst rankade i hela Europa. Jättegrattis till alla mina kollegor på SQMA:s lärosäten runt om i landet! Känn er stolta och lova att fira detta på era enheter!

Läs hela inlägget »

Här kommer en reflektion från ASQ-konferensen i Charlotte. Jag lyssnade just på ett oerhört intressant föredrag från Tata Sons, ett bolag inom Tata Group. Mr Sunil Sinha, som är chef för företaget, berättade om ”Tatas Business Excellence Journey”. Vi var ett 40-tal inbjudna deltagare som fick ta del av Tats erfarenheter och framgångar. Tata som är ett av världens största företag har sedan många år gjort Business Excellence till basen för hur företaget drivs och leds. Inledningsvis började man genom att använda Baldrige-modellen men senare har man utvecklat sin egen variant. Jag har vid ett flertal tillfällen fått möjlighet att ta del av deras sätt att verka och det har alltid gjort mig imponerad. Så även denna gång. Vid sidan av Toyota skulle jag vilja hävda att Tata definitivt är en av världens bästa förebilder gällande kvalitets- och förbättringsarbete.

Läs hela inlägget »

För att nå framgång genom kundorienterad verksamhetsutveckling och kontinuerligt förbättringsarbete krävs en samtidig fokus på strategisk, kulturell och strukturell utveckling. Kvalitetsprofessionen har allt för ofta misslyckats i sina försök att driva förbättringar som följd av en allt för ensidig fokus på den strukturella dimensionen. Kvalitetsarbete har i många fall kännetecknats av en övertro på utveckling av processer och arbetssätt. Utan gedigen förankring i beteendevetenskap, ledarskap och medarbetarskap är sådana satsningar förmodligen ofta dömda att misslyckas. Experter som arbetar med HR-frågor brukar emellanåt på skoj säga att ”culture eats structure for breakfast” och det ligger en hel del i det. Fast det omvända gäller också. Utveckling av kultur, engagemang och medarbetarskap utan fokus på strukturell förbättring blir lätt ett ganska givet fiasko. Jag har många gånger sett satsningar där kompetent förändringsledarskap drivit igenom helt vansinniga omorganisationer, strukturförändringar och förändringar som varit allt annat än förbättringar. Utöver detta krävs dessutom en tydlig inriktning på hela förbättringsarbetet, något som först uppnås då utvecklings och förbättringsarbete utgör en integrerad del i verksamhetens strategiarbete.

Läs hela inlägget »

Jag har just varit på öppningssessionen för ASQ:s årliga konferens 2017 World Conference on Quality and Improvement som detta år genomförs i Charlotte i North Carolina. Jag och Mats Deleryd (VD för SIQ) är här för att medverka i mängder av möten, representara Sverige och samla på oss spännande intryck och idéer. Konferensen har ca 2 500 deltagare och baseras på ett gediget konferensprogram i ett antal parallella sessioner. Parallellt med och efter konferensen har även IAQ, som jag är vice president för, förlagt en rad möten och think tanks. Jag återkommer här med reflektioner och tankar från konferensen. Nu ska jag rusa vidare till IAQ:s think tank om Innovation där jag har en aktiv roll....

Läs hela inlägget »

Ständiga brandkårsutryckningar eller ständiga förbättringar? Vi väljer själva vad vi vill ha. Fast ska man kunna välja krävs det att man förstår själva frågan. Och med tanke på hur förbättringsarbete bedrivs i många verksamheter idag så tvivlar jag på att man gör det. Idag ser vi allt för ofta ett ledarskap som saknar kunskap om systematiskt faktabaserat förbättringsarbete. Dagens ledarskap arbetar därför i stor utsträckning på symtomnivå. Istället för gedigna rotorsaksanalyser så kämpar man med att åtgärda symtom. Förr eller senare leder bristande problemlösnings- och processutvecklingsförmåga till att verkligheten kommer ikapp. Vanligen i form av dåliga resultat och kriser. Då lyfts symtomlösandet till hög nivå och resulterar allt för ofta i stora omorganisationer, kostnadsnedskärningar och/eller rationaliseringsprogram. Emellanåt har man tur och vinner tid genom momentant förbättrade resultat, men då inte roten till problemen åtgärdats så är det bara en tidsfråga innan problemen kommer ikapp igen. Det finns dock en annan väg. Men den kräver ett paradigmskifte i det ledarskap som utövas i många verksamheter. En avgörande svårighet är att kunskap om systematiskt förbättringsarbete idag fullständigt saknas hos de flesta som bedriver ledarskapsutbildning, varför vi fortfarande fostrar ledare in på helt fel väg.

Läs hela inlägget »

Verksamhetsutveckling är ett begrepp som används i olika sammanhang med lite olika innebörd. Vi som arbetar med kvalitet talar ofta om att vi håller på med verksamhetsutveckling på samma gång som de som arbetar med IT säger samma sak. Allt för ofta menar man dock i praktiken skilda saker och ser olika på vad vi menar med verksamhetsutveckling. Dessutom saknas ofta samverkan mellan dessa aktörer. Emellanåt krockar till och med initiativ och konflikter kan uppstå. Väldigt ofta missar man därmed synergier och möjligheter att utnyttja kunskaper, tillvägagångssätt och lösningar från kompetensområden utanför det egna. Själv ser jag oerhörda möjligheter i att integrera dessa två områden med varandra. På KTH valde vi därför att redan 1999 flytta samman ämnesområdet kvalitet med den enhet som forskar och utbildar inom IT-management. Vi har sedan dess kamperat ihop i en gemensam avdelning och jag har därigenom under åren lärt mig en hel del om dessa svårigheter.

Läs hela inlägget »

Jag håller regelbundet seminarier i ledningsgrupper, talar på konferenser och agerar via andra kanaler för att verka för ökad förståelsen för den situation som våra företag och organisationer allt mer ställs inför. En situation där betydelsen av att leverera värde till de som verksamheten finns till för snabbt ökar, vilket är det samma som att leverera rätt kvalitet. Särskilt den accelererande kvalitetsutvecklingen i Kina, som jag talat mycket om, gör det oerhört viktigt att snabbt reagera och radikalt öka fokusen på dessa frågor både i företag och i samhället som helhet. Själv upplever jag dessvärre att kvalitetsfokusen snarare stagnerat på senare år, särskilt om man jämför med den tidigare epok då japans kvalitetsrelaterade framgångar starkt stimulerade västvärdens kvalitetsinitiativ. Min bedömning är att vi idag står inför en utmaning som vida torde komma att överstiga den som vi utsattes för från japansk industri under 1970- och 1980-talen.

Läs hela inlägget »

Inom kvalitetsbranschen har vi länge talat om att ”göra rätt från början”. Trots detta har kvalitetsfrågan mestadels hanterats i verksamhetens produktion. Vanligen läggs dock grunden för huruvida de varor och tjänster som produceras möter kundernas behov redan då dessa utvecklas. Historiskt började dock verksamheternas kvalitetsinitiativ i verksamhetens andra ända, nämligen i slutkontrollen. Över tiden försköts kvalitetsarbetet allt mer uppströms. Fokusen på kvalitet och ständiga förbättringar kom allt mer att genomsyra hela produktionen. Inköp blev sedan allt mer involverat. På senare år har det diskuterats hur vi ska arbeta med kvalitet och förebyggande förbättringsarbete vid utveckling av nya varor och tjänster samt hur utvecklingsprocessen i sig ska kunna effektiviseras. När jag senast besökte Toyota i Japan var man väldigt tydlig från företagtes ledning att just detta är vad man ser som allra viktigast inför framtiden. Här hemma har koncept som Design for Six Sigma (DFSS) och Lean Product Development (LPD) kommit på modet. Oklarheten är dock fortfarande mycket stor om vad detta arbete egentligen innebär och om vad man bör göra.

Läs hela inlägget »

Detta låter väl som ett fullständigt självklart påstående. Och det borde det också vara. Men när man arbetar med kvalitetsutveckling, kundorienterad verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar är det tyvärr inte alltid så. Jag får regelbundet höra långa bortförklaringar när jag arbetar med olika ledningsgrupper, som alla i grunden handlar om att man inte anser sig ha tid och råd att prioritera den egna verksamhetens utveckling och förbättringsarbete. Än mer frekvent är detta inte uttalat utan en tyst verklighet som många kvalitetsprofessionella tvingas leva med i vardagen..

Läs hela inlägget »

Ständigt slås jag utav att människor missförstår vad kvalitet är och framför allt vad ett välfungerande kvalitetsarbete går ut på. Detta är inget nytt fenomen utan en svårighet vi brottats med under många år. I takt med att kvalitet, sedan japanernas framfart på 70-talet, blivit en allt mer strategisk fråga för verksamheternas högsta ledning har svårigheterna att förstå vad kvalitet är ökat. Tidigare handlade kvalitetsarbete i stor utsträckning om att kontrollera att producerade varor och tjänster hade önskade egenskaper, men över tiden utvecklades vårt ämnesområde mot att bli ett sätt att leda en verksamhet på. Kvalitetspionjären Joseph Juran beskrev för många år sedan denna problematik utifrån vad han benämnde Lilla q och Stora Q. Med Lilla q symboliserade Juran ett tillverkningsfokuserat kvalitetsarbetet som är avgränsat till de produktegenskaper som ligger som grund för slutkundens bedömning av den produkten, medan Stora Q symboliserade behovet av att arbeta med kvalitet i alla led i verksamheten.        

Läs hela inlägget »

Redan 1989 genomfördes för första gången Sandholm Associates Kvalitetschefskurs. Avsikten då Lennart Sandholm i samverkan med kvalitetslegenden Joseph Juran utvecklade denna kurs var att ta fram en utbildning som tillhandahöll den kompetens som de personer som leder en verksamhets kvalitets- och förbättringsarbete behöver ha tillgång till. Något som Lennart personligen hade stor erfarenhet av då han ca 25 år tidigare utsetts till kvalitetschefs för Elektroluxkoncernen av dåvarande VD:n Hans Wertén. En roll som vid den tiden inte förekom i ledningsgruppen i några andra svenska koncerner. Han var dock väl förberedd för denna uppgift efter universitetsstudier i kvalitet i USA samt genom nära mentorskap från Juran.  En viktig erfarenhet Lennart erhöll var att behovet av kompetens i denna roll var en avgörande framgångsfaktor. Det var ett viktigt skäl att han senare i karriären valde att utveckla Kvalitetschefskursen, som kom att bli den första av sitt slag i världen.

Läs hela inlägget »

Jag skrev nyligen en artikel om behovet av att utveckla och säkra kompetensen hos kvalitetsprofessionella. En fråga som jag då inte berörde är vad denna kompetens egentligen innefattar, dvs vilka kunskaper som en framgångsrik kvalitetsprofessionell ska besitta. I denna artikel tänkte jag kortfattat redogöra för detta. Givetvis kan man vrida och vända på en sådan kompetensbeskrivning och använda olika ord. Jag ska dock försöka beskriva sakinnehållet i kvalitetsprofessionens kompetens på ett så tydligt och lättbegripligt sätt som möjligt utan att gå in i detaljer, enskilda metoder och/eller verktyg.

Läs hela inlägget »

Denna intervju med mig gjordes av Dagens Industri för snart 20 år sedan, men problemet är minst lika aktuellt nu som då. Fel, brister, ineffektiva system, slöserier, oförmåga att möta kunders behov etc leder till gigantiska kvalitetsbristkostnader. Den största delen av dessa är relativt okända och syns inte direkt i en verksamhets redovisning då de räknas in i de ordinarie verksamhetskostnaderna. De kvalitetsbristkostnader som man känner till kan därför ses som toppen på ett isberg där det mesta döljs under ytan. Den totala omfattningen av en verksamhets kvalitetsbristkostnader går inte att bestämma då många stora kostnader inte ens går att mäta. Exempel på sådana dolda kvalitetsbristkostnader är kostnader för badwill hos kunderna vid misslyckanden, förlorad försäljning, indirekta kostnader relaterade till fel och avvikelser samt kostnader för dåligt fungerande och ineffektiva processer.

Läs hela inlägget »

Jag har skrivit många inlägg här om betydelsen av att arbeta med kvalitet, kundorienterad verksamhetsutveckling och förbättringar samt om vad sådant arbete innebär. En viktig fråga är dock vilken kompetens som krävs och finns att tillgå för att driva detta arbete professionellt. Att ledningskompetensen och ledningsengagemanget för dessa frågor är allt för svag i många företag och organisationer är något som medvetenheten är stor om. Jag tror knappt jag sett någon forskning eller litteratur som inte berört detta då man diskuterar och analyserar varför kvalitets- och förbättringsarbete lyckas respektive misslyckas. Däremot har man i relativt liten utsträckning berört kompetensen i vår egen profession.

Läs hela inlägget »

Över åren har det förmodligen skrivits hyllmeter om vad gott ledarskap är och hur ett sådant ska kunna utvecklas. Mängder av forskare har engagerat dig djupt i denna fråga. Det finns en stor mängd olika teorier om vad en bra ledare är och gör, samtidigt som det också utkristalliserats en mängd gemensamma uppfattningar om väsentliga komponenter gällande innebörden i ett gott ledarskap. Härigenom har medvetenheten om ledarskapets betydelse och innebörd successivt ökat och förutsättningarna att förbättra detta ökat. Något som länge förvånat mig är att motsvarande diskussion och forskning om vad det innebär att vara en bra medarbetare näst intill totalt lyst med sin frånvaro. Begreppet medarbetarskap existerar på svenska, men innebörden är relativt oklar och för många okänd. När jag skrivit artiklar om medarbetarskap till konferenser i andra länder har det till och med visat sig vara mycket svårt att finna ett motsvarande ord på engelska. Något som styrker att området är mycket outforskat.

Läs hela inlägget »

Under slutet av januari och början av februari kommer jag att åka runt i landet och hålla kostnadsfria semiarier. Här nedan finner du inbjudan med orter och datum  samt lite mer information om innehållet.

Läs hela inlägget »

Nu har jag kommit till den sjunde och sista delen av min minserie om framtidsfunderingar, dvs mina reflektioner kring olika faktorer som jag tror att kommer få stor inverkan på vår framtid. Dessa faktorer kommer även mer eller mindre att påverka hur och/eller påverkas av att vi arbetar med kundorienterad verksamhetsutveckling. Det område som jag nu tänker beröra är komplext men oerhört viktigt. Det handlar om vår förmåga att i framtiden kunna underhålla och upprätthålla en fungerande marknadsekonomi samt bevara och utveckla vårt demokratiska samhälle. Två områden som vi nog ofta tar som självklarheter i vår del av världen, trots att de absolut inte är det, och som i allra högsta grad behöver vårdas och utvecklas. Ett arbete som i mina ögon handlar mycket om analys, problemlösning och ständiga förbättringar.

Läs hela inlägget »

Om MIG

Jag är VD för Sandholm Associates, docent vid Kungliga Tekniska Högskolan, professor vid Shanghai University samt President för International Academy for Quality. Dessutom är jag författare till ett större antal böcker om kvalitet och verksamhetsutveckling, aktiv forskare samt har en roll inom ett antal olika styrelser och organisationer. Läs mer om Lars

Tanken med denna sida

Denna sida är mitt forum för att, oberoende av de roller jag har i andra organisationer, dela egna erfarenheter, tankar, nyheter och reflektioner gällande kundorienterad verksamhetsutveckling, ledar- och medarbetarskap för ständiga förbättringar samt värdeskapande processutveckling.

Nyheter

2017

Besök mig även på:


...eller på vår internationella hemsida: