Framtidsfundering 1: Hållbarhet, miljöaspekter och social ansvarstagande

Jag har skrivit ett antal inlägg tidigare på denna sida där jag berört kopplingen mellan hållbar utveckling, kvalitet, förbättringsarbete och kundorienterad verksamhetsutveckling. Att hållbarhet, miljö och socialt ansvarstagande kommer att få en än större betydelse i framtiden tror jag få tvivlar på. Nästan dagligen bombarderas vi med händelser runt om i världen som påminner om detta. Vi tär löpande på världens ändliga resurser, vi lever långt över de naturliga begränsningar som naturen i grunden medger, vår jord förorenas allt mer av en stor mängd skadliga miljöaspekter, en betydande andel av jordens befolkning lever i fattigdom, misär och förtryck etc. Visst stoppar de flesta av oss delvis ”huvudet i sanden” i vardagen, men de flesta lär i grunden ändå inse att allt detta i stor utsträckning kommer att påverka vår framtid oerhört mycket..

Hållbarhet är ett mycket omfattande begrepp. Ytterst handlar hållbarhet om att säkerställa en god framtid för nästa generation. Att hushålla med ändliga resurser är centralt i detta. Mer specifikt kan begreppet brytas ner i ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet (Bruntlandrapporten). Egentligen skulle därför mycket av det jag tänker beröra i denna framtidsserie kunna skrivas under hållbarhetsdimensionen, men jag väljer att separera detta då jag anser att det blir tydligare så.

Även om det är mycket diskussion om hållbarhet idag och allt fler verksamheter har hållbarhetsfrågan på sin agenda, så är osäkerheten om hur vi kan påverka denna stor. Nästa år antar jag att hållbarhetsbegreppet kommer att vara än mer i fokus, som följd av de nya tvingande kraven på hållbarhetsredovisningar som då börjar gälla, men fortfarande handlar det i slutändan om vad vi gör. Jag ser en risk i att det kommer att bli många fina rapporter och mycket snack men allt för lite handling. Därför är det oerhört viktigt att skapa större förståelse för vad som driver hållbarhet och hur vi kan arbeta operativt med hållbarhet i våra verksamheter.

I debatten låter det ofta som det enda som kan påverka hållbarhetsutvecklingen positivt är att minska vår resursförbrukning, något som ytterst torde kräva att vi minskar vår konsumtion och tillväxt. Givetvis har detta en direkt påverkan på den ekologiska hållbarheten, men att bromsa konsumtion och hållbarhet torde inte vara särskilt enkelt. Särskilt som vi lever i en marknadsekonomi där tillväxt är en förutsättning för ekonomi och tillgång på arbetstillfällen. Här kan man t o m skönja ett motsatsförhållande inom hållbarhetsområdet. Om vi för att förbättra miljö och ekologisk hållbarhet sänker resurskonsumtionen så finns en stor risk att ekonomisk hållbarhet och social hållbarhet försämras. Kanske är detta just huvudskälet till att det är så svårt.

Det finns dock en annan väg som jag tycker glömts bort fullständigt. Denna handlar om värdeskapande, förbättringsarbete och kundorienterad verksamhetsutveckling. Idag förbrukar vi nämligen enorma resurser som på intet sätt skapar värde för någon. Det handlar alltså om rena slöserier. Själv möter jag dessa ständigt i kvalitetsarbetet. Jag har över åren sysslar mycket med kvalitetsbristkostnadsanalyser, processtudier, problemlösning, värdeflödesanalyser etc och förvånas fortfarande ofta över hur liten del av de insatser som används för att producera samt leverera tjänster och varor som verkligen bidrar direkt till värdeskapandet. På samma sätt ser jag regelbundet hur mycket resurser som regelbundet slukas som följd av fel, brister, avvikelser, strul och ineffektiviteter. Tänk bara på alla saker jag tagit upp i min sommarföljetång om ”effektiviteten som vi effektiviserade bort”….

Utöver direkta slöserier orsakade av att resurser förbrukas utan att kundvärde skapas finns en rad andra samband mellan kvalitet/verksamhetsutveckling och hållbarhet. Ökad fokus på kunderna och deras behov skapar bättre förutsättningar att utveckla produkter med rätt kvalitet och därigenom minimera resursanvändandet. Genom att leverera produkter med längre livslängd och högre kvalitet bidrar man ofta till att minska onödigt resursanvändande.
Ekonomisk hållbarhet handlar mycket om att motverka kortsiktighet och suboptimering. Detta ligger i stor utsträckning i linje med förutsättningarna för ett välfungerande verksamhetsutvecklingsarbete som är långsiktighet och kontinuitet. Verksamheter som över tiden utvecklas utifrån vad som är viktigt för deras kunder utvecklas samtidigt naturligt mot en god ekonomisk situation. Kvalitet och kundnytta driver lönsamhet och framgång.

Ekonomisk hållbarhet är på vissa sätt även länkad till social hållbarhet och socialt ansvarstagande. Verksamheter med sund ekonomi skapar säkra arbetstillfällen och kan investera omfattande resurser i att utveckla och vårda sina anställda. Dessutom finns förutsättningar att ta ett socialt ansvar för samhället även utanför den egna organisationen. Det motsatta gäller förmodligen ofta verksamheter med styrs utifrån osund, bristande och kortsiktig ekonomi. Utöver detta finns fler samband mellan verksamhetsutveckling och social hållbarhet. Människor som verkar i organisationer med stark fokus på utveckling och förbättring engageras i förbättringsarbete, deras idéer tas tillvara och de kan tillsammans påverka verksamhetens resultat. Detta skapar naturlig motivation, arbetsglädje och tillfredställelse hos den egna personalen.

Sammantaget vill jag konstatera att den i mina ögon allra viktigaste faktorn för att skapa en mer hållbarutveckling är att ständigt utveckla och förbättra våra organisationer. Därför måste hållbarhetsområdet länkas samman med verksamhetsutvecklingsområdet. Många av de koncept, metoder och verktyg som används i förbättringsarbete måste också bli naturliga i hållbarhetsarbetet. Vi måste arbeta med hållbarhet inifrån våra verksamheters processer och samtidigt sikta mot kunderna. På detta sätt kan vi skapa en situation där kunder, ägare, medarbetare och natur alla blir vinnare!

Senaste inläggen

Bloggarkiv