Framtidsfundering 4: Förändrad global konkurens

Nu har jag kommit till den fjärde faktorn som jag bedömer kan komma att påverka vår framtid mycket. Denna handlar om en pågående förändring av den globala konkurrenssituationen. Sedan ett antal år pågår en målmedveten satsning på kvalitet och kundorienterad verksamhetsutveckling i länder som Kina och Indien. Länder som i många år primärt konkurrerat med låga kostnader och billig arbetskraft samtidigt som den genomsnittliga levererade kvalitetsnivån legat under den som västerländska företag normalt klarat av att hålla. Idag ser jag dock tydligt hur vi närmar oss en förändring. Jag har under en längre tid genom debattartiklar, seminarier och andra inlägg flaggat för denna utveckling och varnat för dess konsekvenser om vi inte själva skärper oss gällande vårt i jämförelse bristfälliga engagemang för kvalitets- och förbättringsfrågor.

Den utveckling jag idag ser påminner nämligen i mångt och mycket om vad vi såg i Japan under 1950- och 1960-talen. Något som vi ignorerade i många år men som senare kom att påverka oss radikalt. Vissa näringar så som bilindustrin lyckades repa sig även om betydande marknadsandelar försköts till japanska konkurrenter, medan andra näringar slogs ut totalt i väst. Exempel på produkter inom det sistnämnd området är kameror, tv och stereo där det idag knappt finns några västerländska varumärken kvar och än mindre produktion i väst. Vissa Jag upplever idag att det finns ett flertal signaler som tydligt visar på en snabb kvalitetsutveckling i Kina och Indien men att dessa tyvärr inte tas på allvar. Detta är något som jag ser som oroande. Om en utveckling i dessa länder i framtiden skulle resultera i ett kvalitetsgap motsvarande det som vi upplevde mellan väst och Japan på 1970-talet är risken stor att detta skulle få oerhört omfattande konsekvenser för vårt näringsliv och vårt välstånd.

Mitt företag, Sandholm Associates, har sedan 35 år bedrivit utbildning och konsultation gällande kvalitet i Kina (och 45 år i Sverige). Vi har över åren arbetat med en mängd kinesiska bolag samt har ett omfattande nätverk i statliga organisationer och ledande skikt. Detta har gett oss en god insikt i vad som pågår och en möjlighet att över åren följa den systematiska och målmedvetna utveckling som skett i landet. Givetvis återstår mycket att lära och utveckla för kinesiska företag och resan har inte heller varit spikrak, men utifrån ett långsiktigt perspektiv har en imponerande utveckling redan skett. Detta samtidigt som det starka och engagerade kvalitetsengagemanget lyser med sin frånvaro i ledningarna hos ett flertal av de västerländska företagen. Visst har vi ett antal lysande undantag. I Sverige lyfter jag med glädje fram företag som Scania och Volvo Cars som med kompetenta och drivande Vd:ar i spetsen går i rätt riktning. Men genomsnittet är inte alls där. I den studie (Global State of Quality) som jag var med och ledde inom ASQ i vintras kunde vi endast klassa 3 % av de 1 700 deltagande företag och organisationer som ”världsklass”. I många verksamheter ses och hanteras kvalitets- och förbättringsfrågan inte ens som en central strategisk framgångsfaktor i ledningsarbetet.

Genom min roll som vice president för International Academy for Quality (IAQ) har jag ständig kontakt med ett flertal av de ledande personerna inom kinas kvalitetsarbete. Jag fått en god inblick i den aktuella 10-årsplanen för landets kvalitetsarbete. Mr Zhang Gang som är Councilor of China och Politbyråns rådgivare i kvalitetsfrågor besökte mig här om året i Sverige och vi diskuterade noga igenom det pågående arbetet.  Jag upplever deras ambition och målmedvetenhet som mycket hög. Målet från landets regering är att produkter som levereras från kinesiska företag 2025 ska hålla en likvärdig kvalitet som västerländska produkter samt att de 2050 skall vara bättre än våra. Nyligen lyssnade jag på ett föredrag där China Association for Quality presenterade det aktuella nuläget. Utvecklingen är positiv och landets industris förmåga att hålla god kvalitetsnivå utvecklas kontinuerligt. Idag möter man dessutom ett starkt engagemang och intresse för kvalitets- och förbättringsfrågor i många kinesiska företag.  

I Indien pågår idag en motsvarande kvalitetsutveckling fast den drivs inte på samma sätt från staten utan från stora företagskoncerner. Om man t ex studerar företag som Tata, ett av världens större företag med över 660 000 anställda, finner man ett kvalitets- och förbättringsfokuserat arbete som överträffar det mesta. Business Excellence är ett genomgående tema i allt vad företaget gör. Tatas arbete har inspirerat många fler företag i landet. Idag har ett antal indiska företag även uppmärksammats internationellt för sitt enastående kvalitets- och förbättringsarbete. Ett exempel på detta är att hela 25 av de 46 Demingpris som den japanska branschorganisationen JUSE över åren valt att dela ut utanför Japan hamnat i Indien.

Intresset för kvalitets- och förbättringsfrågor i västerländska företags och organisationers ledningsgrupper är idag ganska svalt. Visst talas det en del om dessa frågor, men om man ser till den aktiva handlingen händer allt för lite. Allt för ofta förefaller ledningens fokus mer beröra kortsiktiga kostnadsrationaliseringar, besparingar, budgetoptimeringar och börskurser. Detta gör oss mycket sårbara om utvecklingen framgångsrikt fortgår i Kina och Indien. Inom många områden har dessa länder mycket kvar att lära och utveckla, men deras utvecklingskurva är idag betydligt brantare än vår. Om vi skulle bli omkörda kvalitetsmässigt, så som japansk industri höll på att göra en gång i tiden, så torde konsekvenserna bli enorma. Tänk er själva om de flesta högkvalitativa och åtråvärda produkter skulle komma från Kina och Indien. Vi skulle förpassas till en helt annan ekonomisk situation. Delar av detta har redan hänt. Många av dagens högkvalitativa produkter tillverkas i Kina, om än under västerländska varumärken. Ett antal kinesiska företag har nått världsklass. Västerländska företag som tagits över av kinesiska ägare, så som Volvo Cars, har nått stor framgång.

Jag är dock inte pessimist. Vi har i vår svenska kultur många oerhört viktiga styrkor och fördelar som kan ge oss en fortsatt fin utveckling om de tas till vara på rätt sätt. Vår kreativitet, öppenhet för nytänkande, entreprenörsanda, ickehierarkiska organisationsstruktur etc gör oss unika. Allt detta är mycket centrala framgångsfaktorer i ett välfungerande kvalitets- och förbättringsarbete, vilket skapar goda förutsättningar för våra verksamheter. Dock kräver detta ett avsevärt större engagemang för kvalitet och verksamhetsutveckling hos de högsta ledarna i landets verksamheter. Utan ett starkt och engagerat ledarskap som skapar förutsättningar, prioriterar och ställer krav på förbättringsarbete lär vi inte kunna dra fördel av dessa naturliga kulturella fördelar som finns. Grunden för att nå framgång måste bygga på en helhet där strategi, kultur och struktur samverkar och leder verksamheten framåt genom ständiga förbättringar. Just därför anser jag att det är av stor vikt att beslutsfattare, politiker, ägare och ledningsgrupper görs medvetna om den utveckling som sker i Kina och Indien samt hur denna framväxande globala konkurrenssituation kan komma att påverka oss.
 
Vill du läsa mer om detta så hänvisar jag till dessa artiklar som jag tidigare skrivit:
 

Senaste inläggen

Bloggarkiv