Framtidsfundering 3: Automatisering

Här kommer lite tankar om den tredje faktorn som jag bedömer kan komma att få stor inverkan på våra verksamheter och vårt samhälles framtida utveckling. Sådana faktorer som jag i denna artikelserie tidigare benämnt ”quality of future”. Indirekt påverkar dessa faktorer givetvis även det kvalitets- och förbättringsarbete som bedrivs vilket jag kommer att återkomma mer specifikt till senare. Den aktuella faktorn handlar om automatiseringens inverkan på vår framtid och då främst gällande de effekter som denna har på arbetsmarknaden och på tillgången till arbete. Ett område som jag personligen anser att det talas på tok för lite om i dagens debatt. Detta trots att ett antal ledande ekonomer utfärdat tydliga varningar. Nobelpristagaren Robert Shiller, som tidigare lyckats förutsäga både It- och fastighetskriserna innan de inträffat, har t ex sagt att han bedömer automatiseringens effekter på vår framtid överstiga effekterna av miljö- och klimataspekter! 

Automatisering av arbete har över tiden skapat helt nya möjligheter att utveckla våra verksamheter och skapa effektivitet. Detta är inget nytt. På 1850-talet var över 80 % av Sveriges befolkning jordbrukare. Idag är ungefär 2 % av befolkningen sysselsatta inom jordbruket och producerar mer än vad dessa 80 % av befolkningen en gång i tiden gjorde. Produktivitetsutvecklingen är alltså enorm. Studerar man jordbrukets utveckling kan man identifiera flera huvudorsaker. En av dessa är givetvis användandet av bättre teknologi och automatisering. Inom industrin har samma utveckling skett. Tittar man på bilder från en bilfabrik hämtade från 1900-talets första hälft slås man direkt av hur många bilbyggare som förekom i processen. Idag har många av dessa ersatts med robotar.

Automatiseringen har på olika sätt, utöver en stark produktivitetsutveckling, bidragit med mycket positivt till mänskligheten. Smutsiga, farliga och ergonomiskt dåliga jobb har kunnat överlåtas till robotar, vilket är oerhört positivt för människans hälsa och välbefinnande. Mängder av hjälpmedel har utvecklats som underlättar vår vardag. Nya sätt att arbeta och leva har öppnats upp. Men det finns också en annan sida av automatiseringen. Denna handlar om att många arbetstillfällen försvinner. På vissa sätt behöver detta inte alls vara något negativt. Gamla näringar automatiseras och fortsätter leverera vad som mänskligheten behöver med betydligt lägre nödvändigt arbetsinsats samtidigt som nya näringar tar över och utvecklar framtidens arbetstillfällen. Sådana paradigmskiften har vi sett ett antal gånger i vår historia. Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och övergången från industrisamhälle till tjänstesamhälle är två tydliga sådana exempel.

Människor har i alla tider känt en oro för det nya. Upplevt en rädsla för att bli bortrationaliserad och ersatt med teknik. Så denna rädsla är inte heller nått nytt. Men idag förefaller det som att vi är på väg in i en ny fas som kan skapa helt nya problem och utmaningar. Ytterst handlar ett fungerande samhälle mycket om värdeskapande. Att jordbruket gick från 80 % bönder till 2 % bönder hade stora momentana effekter under själva omställningen, vilka resulterade i kriser och utvandring. Ur ett längre perspektiv fortsatte dock jordbruket skapa ett stort värde samtidigt som de nya arbetstillfällena uppstod inom industrin. På motsvarande sätt tog tjänsteproduktion längre fram i historieskrivningen över många av arbetstillfällena från industrin. Under 1960-talet var som mest ca 30 % av den svenska befolkningen sysselsatt i industrin. Idag är motsvarande siffra 12 %. Trots detta har industrins andel av vår BNP fortsatt att öka vilket bl a visar att produktivitetsökningen i tjänstesektorn släpat efter.

Det paradigmskifte som världen nu står inför handlar om att möjligheterna nu snabbt ökar att även automatisera tjänsteproduktion. Genom informationsteknik och annan ny teknologi finns nya möjligheter att ersätta sådant arbete som idag utförs av människor med datorer och robotar. Med stor säkerhet är detta dessutom en utveckling som kommer att accelerera framöver genom framtida teknikgenombrott, men redan idag står vi på kanten till ett läge där drastiska förändringar håller på att ske. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv finns härigenom stora möjligheter att öka den eftersatta produktiviteten i tjänstesektorn, men utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv finns en betydande risk att detta leder till mycket stora framtida kostnader för arbetslöshet. Stefan Fölster har på uppdrag av Stiftelsen för Strategisk Forskning har gjort en intressant sammanställning av aktuell forskning och drar slutsatsen att 53 % av alla arbetstillfällen i Sverige kan komma att försvinna inom 20 år som följd utav helt nya möjligheter att använda datorer. Och det handlar inte bara om enkla jobb utan om många kvalificerade och högkompetenta jobb. Jag lyssnade nyligen på ett föredrag av Jan Gulliksen, som är professor på KTH i människa-datorinteraktion samt ordförande för regeringens digitaliseringskommission. Han förutsåg en liknande utveckling i sin presentation. En sådan utveckling kommer givetvis att få enorm påverkan på vår ekonomi och vårt samhälle.

Detta är dessutom en utveckling som redan är i full gång. För att studera dagens situation valde Stiftelsen för Strategisk Forskning att studera femårsperioden 2006-2011 och fann då att under denna tidsperiod hade totalt 450 000 arbetstillfällen i landet försvunnit som följd av automatisering. Detta motsvarar en minskning av det totala antalet arbetstillfällen med 2 % per år, vilket bekräftar den prognos som samma organisation tagit fram inför framtiden.

Förhoppningsvis kommer nya näringar att växa fram som tar över sysselsättningen men i dagsläget är det högst oklart vilka dessa skulle kunna vara. Nya arbetstillfällen lär självklart alltid växa fram, men frågan är om dessa räcker till för att kompensera för de som försvinner. Vi har länge talat om It-branschen som snabbt växer omsättnings och betydelsemässigt.  Studerar man antalet jobb som idag skapas i denna sektor är det dock inte alls i paritet med vad som förloras inom andra sektorer. Tidningen Dagens Industri gjorde för ett tag sedan en jämförelse mellan nya omsättningsmässigt snabbväxande It-företag och traditionell basindustri och konstaterade att det förelåg en stor skillnad som i en del fall kunde innebära bortemot 30 gånger fler sysselsatta per omsatt krona i industrin jämfört med i It-branschen. Omsättnings- och värdeskapandemässigt är It-branschen mycket spännande men ur ett sysselsättningsperspektiv finns inte alls samma möjligheter.

Ett annat område som det talas mycket om upplevelseindustri. Idag ökar intresset snabbt för denna, men samtidigt ställer jag mig frågan hur detta område i framtiden kommer att skapa arbetstillfällen. Särskilt då jag betraktar mina egna barn och inser att betydande delar av deras upplevelser återfinns i It-miljö och inte andra mer arbetskraftskrävande verksamheter…

Att skriva om denna utveckling får mig att känna mig som något av en domedagsprofet vilket absolut inte är min avsikt. Jag anser dock att denna utveckling och dess konsekvenser är mycket viktig att lyfta fram då den i dagsläget knappt debatteras. Tvärt om hör vi hela tiden våra politiker tala om alla nya arbetstillfällen de avser skapa. Hur nu detta ska kunna ske i en värld där mängder av arbetstillfällen hela tiden försvinner har jag svårt att förstå. I alla fall om man vill tillhandahålla arbetstillfällen som på riktigt skapar värde och tillför nytta till mänskligheten på ett sådant sätt att de bara inte blir en kostnad.

Hur vi ska lösa detta har jag inga enkla svar på. Robert Shiller förutspår ett behov av dramatiska skattehöjningar då en betydande andel av jordens befolkning på sikt kommer att stå utanför arbetsmarknaden och behöver försörjas av de som har arbete. Att dela på det arbete som finns och arbeta mindre per person är en annan strategi som diskuteras, men det är nog inte helt enkelt då både löner och produktivitet därigenom behöver sänkas. Särskilt svårt torde detta vara i länder som drivs utifrån marknadsekonomiska och demokratiska principer där möjligheterna till tvingande styrning är begränsade. Att detta dramatiskt kommer att påverka samhället och våra verksamheter upplever jag därför som ganska säkert. Sedan kan man driva denna diskussion än längre om man väljer att reflektera över hur utvecklingen gällande Artificiell Intelligens kan komma att påverka mänskligheten i en framtid där datorer är intelligentare än mäniskor. Något som bl a Stephen Hawkin, Bill Gates och Elon Musk varit ute och varnat för. Men det tänker jag inte diskutera just nu även om det är intressanta tankar….

Senaste inläggen

Bloggarkiv