Certifiering av kompetens – ett snårigt område med en del tveksamheter!

En fråga som jag ofta får gäller roller och kompetenscertifiering inom området kvalitet och förbättringsarbete. När man ser sig omkring i djungeln av utbildningar som finns att tillgå inom kvalitetsområdet, finner man en hel del utbildningar som utlovar fina certifieringar. Man kan bli certifierad Green, Black och Master Black Belt enligt Six Sigma, man kan bli certifierad inom Lean, man kan bli certifierad som intern kvalitetsrevisor, man kan bli certifierad inom massa olika processrelaterade metoder, man kan bli certifierad som coach och förändringsledare enligt olika modeller, etc. Vad innebär egentligen allt detta och hur ska man ställa sig till alla dessa fina ”titlar” som utlovas? Jag tänkte här ägna en lite stund åt att försöka ge en inblick och förtydliga detta område lite, eftersom jag anser att det är av stor vikt att ni som jobbar med kvalitetsfrågor inte låter er luras av de fällor som finns i detta ”certifieringsträsk”…

För det första kan man reflektera över vad ordet certifiering betyder. Certifierad blir man mot någon typ av norm eller standard. Man kan inte certifiera utan att det finns någon sådan norm att certifiera mot. Seriös certifiering bygger dessutom på en formaliserad och kontrollerad process. I Sverige och de flesta andra länder ställs krav på att aktörer som ska certifiera mot en internationell eller nationell standard ska vara ackrediterad. Vår svenska nationella ackrediteringsmyndighet är SWEDAC och officiella standarder utfärdas av SIS. Den mesta av den certifiering som förekommer avseende kvalitet handlar idag om certifiering av ledningssystem på verksamhetsnivå. Inom en del kompetensområden finns även standarder för personcertifiering. Inom kvalitetsprofessionen har personcertifiering dock inte kommit så lång i Sverige.

SIS gjorde under ett antal år ett nationellt försök med personcertifiering utifrån ledningssystem för kvalitet och miljö. Jag var själv examinator för dessa certifieringar åt SIS och genomgick därigenom även årlig granskning av SWEDAC. De gjorde ett mycket seriöst och välskött arbete. Dock visade sig intresset för att genomgå denna typ av personcertifiering med kunskapsprov mycket litet, varför arbetet idag ligger på is. Personligen har jag reflekterat om detta visar på att betydelsen av formella certifikat är lågt i ett informellt land som Sverige. I USA där över 500 000-tals kvalitetsprofessionella genomgått personcertifieringar, är situationen och intresset annorlunda.

I praktiken skulle dock vem som helst kunna hitta på sin egen norm att certifiera individer mot. Det finns ju inget ägarskap till ordet certifikat. Och sådana ”hemmapåhittade” modeller ser man en hel del av när man tittar runt i det utbildningsutbud som finns. I mina ögon är sådana förfarandet i många fall bara ren nonsens och jag kan inte se något annat syfte med många sådana certifieringar än att lura folk att köpa en kurs. Värdet av denna typ av ”certifiering” är vanligen inte högre än ett kursintyg eller diplom. Här är det alltså upp till var och en att bedöma om man anser att det överhuvudtaget finns något värde i att betala för sådana certifikat.

En annan typ av certifieringar handlar om att man certifierar mot något vedertaget och etablerat koncept/standard/norm. Det kan t ex innebära att man certifieras som Six Sigma Black Belt eller utifrån Lean. Här är det viktigt att förstå vad dessa olika koncept och därtill kopplade roller står för. Betydelsefullt är att sätta sig in i vilket koncept som är det rätta utifrån den egna situationen och det aktuella behovet. Viktigt är även att förstå den bakomliggande certifieringsprocessen för det koncept som man är intresserad av. Även då det gäller vedertagna koncept finns det nämligen gott om utbildningsföretag som ”uppfunnit” sina egna sätt och tillvägagångssätt för att genomföra certifieringar. Vissa med seriösa avsikter och andra desto mer oseriösa. Detta kan medföra att exempelvis ett Black Belt-certifikat utfärdat av fel organisation kanske inte motsvarar vad en Black Belt egentligen ska kunna. Något som i värsta fall kan leda till problem för de som genomgår sådana utbildningar. Det är därför mycket betydelsefullt att kontrollera att den utbildning man väljer verkligen lever upp till de nivåer som utlovas.

Bakom både Six Sigma och Lean, vilka jag väljer att diskutera i detta inlägg då de berör många kvalitetsprofessionella, finns sedan många år fastställda Body Of Knowledge (BOK), vilka styr dessa koncepts innehåll. En viktig tanke bakom dessa koncept är att de ska vara globalt likformiga. Six Sigma förvaltas idag av USA:s nationella kvalitetsorganisation American Society for Quality (ASQ). ASQ grundades redan 1946 och har varit en av de allra viktigaste aktörerna i kvalitetsvärldens utveckling. Redan 1968 startades arbetet med att definiera och harmonisera kompetensen hos kvalitetsprofessionella i USA genom certifiering av individers kompetens. Ett arbete som fått stor inverkan på kvalitetsprofessionens kompetensutveckling i världen. Idag tillämpas ASQ:s kompetensnormer officiellt i många länder. Så sker i Nord- och Sydamerika samt i stora delar av Asien inklusive Kina. I Europa är läget dessvärre mer otydligt men i praktiken lutar sig de flesta organisationer indirekt mot ASQ:s normer.

Lean-konceptet är lite knepigare. Den Body Of Knowledge som finns gällande Lean togs ursprungligen fram av Society of Manufacturing Engineers (SME), Association for Manufacturing Excellence (AME), Shingo Institute i USA. Idag förvaltas denna BOK av dessa organisationer med visst stöd från ASQ. Det som gör tillämpningen av denna lite svårare är att Lean som koncept inte definierat några roller, även om sådana givetvis krävs vid praktisk tillämpning. Lean-certifiering utgår istället ifrån kompetensnivåer där man talar om Bronz, Silver och Gold-nivåer. Hur dessa sedan ska knytas till verksamhetsroller och på marknaden förekommande utbildningar är oklart.

En annan variant på kompetensrelaterade certifieringar som förekommer och definitivt kan vara av värde är verksamhetsinterna personcertifieringar. Detta innebär att verksamheten sätter upp egna interna certifieringsnormer som de individer som utbildas certifieras mot efter genomförd utbildning. Av naturliga skäl förekommer detta endast i mycket stora koncerner. I sådana verksamheter ser jag dock en stor fördel med sådana tydliga interna kompetensnormer då de hjälper till att kompetenskalibrera olika roller inom kvalitetsprofessionen. Ett mycket bra exempel på detta är SKF som för ett antal exempel tog fram en intern norm för vad samtliga deras kvalitetschefer skulle kunna. Under några års tid säkrade man sedan att alla inom SKF sysselsatta kvalitetschefer nådde upp till denna kompetensnivå. Vad gäller kvalitetschefers kompetens har annars Sandholm Associates kvalitetschefskurs kommit att utgöra en naturlig kompetensnorm i många organisationer de senaste 30 åren.

Några råd till dig som ska välja utbildning och möter argument om certifiering är att du först och främst kontrollerar om det verkligen finns vedertagna certifieringsmodeller inom det område du vill utvecklas. Om så inte är fallet så har jag svårt att se något värde i certifieringar som utlovas av enskilda utbildningsorganisation. Personligen skulle jag t o m välja bort en sådan utbildningsleverantör då ett sådant agerande i sig skapar en tveksamhet avseende huruvida den aktuella leverantören är seriös eller ej. Därefter bör du fundera på om det finns ett behov av certifiering. Om du inte har en arbetsgivare som specifikt efterfrågar ett kompetenscertifikat kan man fundera över om inte ett utbildningsintyg eller diplom räcker lika bra.

I de fall en certifieringsmodell finns bör man kontrollera om den utbildning man väljer har en faktisk nivå som motsvarar denna och innehåller den kunskap som den ska. När man sedan genomgått den aktuella utbildningen kan man, om man så önskar, välja att genomföra en seriös certifiering. När jag själv arbetar med utbildning har jag därför valt att inte utlova olka former av egenpåhittade certifieringar utan istället fokusera på att utveckla bra utbildningar vid vilka vi examinerar deltagarna genom diplomering i Sandholm Associates namn. Den som vill uppnå en internationell certifiering som har giltighet hänvisar jag sedan till seriösa certifieringsaktörer så som ASQ och SME. Allra viktigast då du väljer utbildning är dock att utvärdera den akuella utbildningens innehåll och genomförande samt kompetensen/erfarenheten hos den bakomliggande utbildningsaktören. Till syvende och siste är det ju kunskaperna och förmågan att kunna leverera resultat som räknas! Slutsatsen är alltså: var försiktig och kolla noga upp vad som finns bakom fina certifieringar som utlovas! Är du osäker så hjälper jag gärna till med råd!

Senaste inläggen

Bloggarkiv