Enorma kvalitetsmöjligheter i svensk skola!

Det talas och skrivs idag väldigt mycket om kvaliteten i vår svenska skola. De flesta är överens om att den behöver höjas. Från vissa håll kommer alarmerande signaler. Exempelvis har svensk skola fått oroväckande låga bedömningar i PISA-undersökningen. Själv har jag, som anställd på Kungliga Tekniska Högskolan, sett hur högskolans problem ökat gällande bristande förkunskaper hos nyantagna elever och en hur en ökad andel elever därför hoppat av sina utbildningar. Vad som är rätt och fel är givetvis svårt att veta. PISA-undersökningen mäter t ex långtifrån alla viktiga kvalitetsdimensioner. KTH har delvis löst problemen med låga förkunskaper genom att minska antalet utbildningsplatser och därigenom tvinga upp antagningsbetygen. Ovan på allt detta föreligger, som följd av Välfärdsundersökningen,  dessutom en diskussion om kvalitetsutveckling i skolan vilken i stor utsträckning tyvärr förskjutit fokus mot rent ideologiska frågor. Klart är dock att kvalitetsutveckling är ett område som behöver en avsevärt starkare och mer professionell framtoning i hela skolsystemet. Potentialen är enorm!

Kvalitetsarbete i skolan ser jag personligen som något av det mest spännande och viktigaste jag kan tänka mig. Effekten av ett bra kvalitetsarbete i skolan har flera dimensioner. Det handlar om betydelsen av att utveckla en skola som verkligen kan ge framtida generationer alla de kunskaper och förmågor som kommer att krävas för att upprätthålla vårt samhälle, vårt välstånd och vårt sociala välbefinnande. En bra och kvalitetsmässigt god skola är grunden för samhällets framgång. Men kvalitetsarbete i skolan handlar om mer än detta. Här finns en fantastisk möjlighet att lära eleverna hur man arbetar med kvalitet, kundorienterad verksamhetsutveckling och ständiga förbättringar redan då de är unga. Genom att ge dem de verktyg och kunskaper som är grunden för ett framgångsrikt kvalitetsarbete kan de verksamheter, som dessa ungdomar i framtiden kommer att vara sysselsatta i, att kunna få tillgång till en bättre kompetens och förmåga att arbeta med kvalitet, lösa problem, driva förbättringar och verka i tvärfunktionella processer.

Att utveckla skolans kvalitet kräver ledarskap, kompetens och tid. Kvalitetsarbete är inget omöjligt, men man måste veta hur man ska gå tillväga. Själv har jag arbetat med skolan på olika sätt. Som rådgivare och utbildare till en mängd kommuner, tidigare Svenska Kommunförbundet och numera SKL, har jag fått en god insikt gällande de problem och utmaningar som finns i skolvärden. Som anställd på Kungliga Tekniska Högskolan under snart 25 års tid har jag fått en bild av hur det högre utbildningssystemet fungerar och utvecklas. Som domare för Kvalitetsutmärkelsen Svensk Skola har jag lärt känna ett antal lysande exempel på skolor som lyckats väl i sitt kvalitetsarbete och erhållit förståelse för vad som faktiskt är genomförbart.

En avgörande fråga för att man ska kunna arbeta med och utveckla den kvalitet en verksamhet levererar är att man enas om vad kvalitet är. Kvalitet är inte en storhet som har en universell och entydig innebörd. Kvalitet definieras utifrån de behov som finns hos de kunder som verksamheten finns till för. För att göra saken än mer komplex finns det vanligen en mängd olika kundgrupper till en verksamhet som i sig, på individnivå, har skillnader i behov. Vad gäller skolan så är några av de allra mest viktiga kundgrupperna eleverna, deras framtida arbetsgivare och/eller kommande nivåer i skolsystemet samt samhället som helhet. Inom dessa grupper föreligger sedan interna behovsvariationer. Ett exempel på detta är att olika elever har skilda förutsättningar, intressen och framtidsplaner.

För att kunna definiera kvalitet gällande skolan måste de bakomliggande egenskaper och parametrar som bestämmer denna fastställas. Vissa av dessa handlar om faktiska traditionella grundkunskaper som elever anses behöva. Här finns traditionella konventioner och utbildningsplaner inom skolvärlden som definierar delar av dessa samt vedertagna sätt att följa upp utfallet. Redan på denna nivå finns dock en osäkerhet. Hur kommer den kompetens som framtidens människor behöver för att nå framgång att skilja sig från tidigare generationers kompetensbehov? Att denna kommer att skilja en hel del är uppenbart. Det räcker att titta bakåt. Hur mycket ny kunskap har inte skapats bara de sista 50 till 100 åren? Och kunskapsutvecklingen påstås accelerera. Personligen tror jag att vi behöver en mer omfattande forskning gällande vilka kunskaper som kommer att krävas framöver. Vilken kunskap ska vi prioritera och vilken ska vi välja bort? Vilken kunskap behöver vi ha tillgång till och vilken räcker det att vi vet hur vi snabbt kan tillägna oss via t ex Internet? Då den mänskliga hjärnan och vår tid är begränsad lär mer och mer prioritering krävas.

Utöver rena kunskaper handlar skolsystemet mycket om att utveckla människans färdigheter. Ett område som jag personligen anser borde belysas mycket mer. Förmågan att lösa problem, tillägna sig och hantera information, lära och utveckla kunskap, kommunicera, samarbeta, driva projekt, arbeta i tvärfunktionella processer, ta ansvar samt ständigt arbeta med förbättringar är exempel på områden som jag ser som mycket viktiga i detta sammanhang. Inte att förglömma är dessutom sådana förmågor som krävs för att utvecklas till en hel, frisk och lycklig människa som är grundad i sunda värderingar. Själv tror jag att denna typ av färdigheter kommer att bli allt viktigare i framtidens arbete och samhälle, samtidigt som många traditionella kunskaper förmodligen blir av mindre betydelse då dessa i allt större utsträckning kommer att vara enkla att inhämta eller kanske t o m tillhandahållas via AI. Utantillkunskapernas tidevarv är förbi.

En av de svåraste frågorna gällande kvalitet i skolan är hur kvalitet ska definieras och av vem. Idag upplever jag att diskussionen grundas väldigt mycket på åsikter och tyckande, samt på politiska ideologier och värderingar. Som jag skrev ovan tror jag att det krävs fakta och forskning för att reda ut denna fråga på ett djupare plan. Det krävs dessutom tvärfunktionella diskussioner mellan näringsliv, offentliga organisationer och vårt skolsystem. Detta är inte lätt men oerhört viktigt. Kan man inte specificera kvalitet och vad man vill uppnå så kommer man aldrig att uppnå kvalitet. Är man inte överens om vart man vill nå kan man aldrig förbättra. Det måste finnas en gemensam riktning att utveckla och leda vår skola mot. En riktning vi tror på.

Ett annat problem som jag ser gällande lärande är att kunskap utvecklas allt snabbare. Det vi idag tror att kommer vara viktigt framöver lär förmodligen inte att alls stämma i framtiden. Många genombrott kommer att ske som vi förmodligen knappt kan fantisera om idag. Det finns ständigt allt mer att lära. Detta medför att den enskilda människan behöver tillbringa allt mer tid för att utbildas, men det lär också kräva att vi i allt större utsträckning måste prioritera vad som vi ska välja att lära. Ett problem som börjar bli allt mer påtagligt i detta sammanhang är att många kunskaper är en färskvara. Ny kunskap genereras allt snabbare och gammal kunskap blir allt snabbare irrelevant. Att tillbringa fler och fler år som ung för att studera är då en dålig lösning. Ett mer agilt och livslångt lärande behövs. Detta ställer nya krav på vårt utbildningssystem och dess förmåga att kunna utvecklas för att ständigt möta nya behov. Personligen tror jag att de baskunskaper jag diskuterat ovan då kommer att bli än mer betydelsefula som en utgångspunkt för individens fortsatta lärande. Ytterst handlar det dock om skolans förmåga att ständigt kunna förbättras och möta kundernas behov, dvs förmågan att leverera rätt kvalitet.

Att leverera och utveckla kvalitet är i mångt och mycket en ledarskapsfråga. Ett oerhört stort ansvar vilar på verksamhetens högsta ledning avseende personligt engagemang, aktivt deltagande och kunskaper avseende kvalitetsutveckling och ständiga förbättringar. Viktigt är dessutom att utveckla en stark chefs- och medarbetarkultur som grundad i kvalitet, kunder, processer och förbättringsarbete i hela organisationen. För att framgångsrikt utveckla kvaliteten i skolvärlden behöver rektors roll, ansvar och kompetens inom detta område utvecklas. En gedigen kompetens avseende kvalitet krävs i alla led. Kvalitetskompetens är något som jag diskuterat i ett antal inlägg tidigare på denna hemsida. Läs gärna mer om detta där eller i någon av mina böcker. Eller varför inte kom och besök något av alla de kostnadsfria seminarier som jag kommer att resa runt i landet och hålla under augusti och september (se www.sandholm.se ) .

Denna kvalitetskompetens måste dessutom fördjupas upp inom hela skolan. Chefer, lärare och andra anställda behöver lära sig och förstå grunderna gällande kvalitet och kvalitetsutveckling då allas delaktighet är en förutsättning för att lyckas. Behovet att inrätta specifika roller som har en professionell kompetensnivå inom kvalitetsområdet är också stort. Detta handlar om kvalitetschefer, kvalitetsamordnare, förbättringsledare, processutvecklare etc. Här krävs lärande och omfattande utbildningsinsatser. Långsiktigt finns också ett behov av att se över hur dessa kompetenser i mycket större utsträckning kan bli en naturlig del av skolpersonalens ordinarie utbildningar så som lärarutbildningar och rektorsutbildningar.

En annan spännande fråga är hur kvalitetskompetensen också kan bli en del av de kunskaper som vår skola lär ut, i linje med vad jag nämnt ovan. Denna fråga tänker jag dock skriva mer om i något kommande inlägg här….

Senaste inläggen

Bloggarkiv