Inom i princip alla verksamheter arbetas det med förbättringar. Sätten att arbeta och de resultat som uppnås skiljer sig åt mellan olika verksamheter. Inom många verksamheter är även de lokala skillnaderna stora. Olika enheter och olika personer arbetar  ofta med förbättringar på olika sätt. Detta är något som lätt leder till svårigheter att samverka förbättringsmässigt samtidigt som risken är stor att det genomsnittliga förbättringsarbetet inte alls håller den nivån som det kunnat göra. Viktigt är därför att etablera ett gemensamt och enhetligt sätt att bedriva förbättringsarbetet i hela verksamheten. Detta handlar om att föra in en verksamhetsglobal och standardiserad förbättringsprocess och är något jag skrivit ett flertal inlägg om tidigare.

Många verksamheter har idag en ansträngd ekonomi efter omställningar och stopp i samband med pandemin. Nu gäller det att ta tag i situationen och åter komma på fötter. Alla erfarenheter visar att det inte går att ”bromsa” sig igenom en kris. Vägen framåt handlar om systematiskt förbättringsarbete. En utmaning är dock att förbättringsarbete kräver tid och kunskap, något som kan vara svårt att få fram i besparingstider. Bästa sättet att hantera en situation som denna är därför att visa hur mycket pengar man kan spara genom verkningsfullt förbättringsarbete. För att lyckas behöver verksamhetens kvalitetsbristkostnader identifieras och analyseras.

Tidigare i år utsågs landets överbefälhavare Mikael Bydén till Årets Chef 2021 av tidningen Chef. Utifrån mina erfarenheter handlar detta om mer än att ÖB, i form enskild chef, är en mycket duktig och omtyckt ledare. Den organisation han skolats inom, det svenska Flygvapnet, är nämligen en organisation som kännetecknas av ett gott ledarskap grundat i ansvarstagande, tydlighet, tillit och en positiv människosyn. Att så är fallet kan säkert delvis förklaras med att den verksamhet som bedrivs ställer oerhört stora krav på varje enskild medarbetares förmåga och agerande, något som på ett naturligt sätt bidragit till att utveckla både ett gott medarbetarskap och ledarskap. Detta räcker dock inte för att fullt ut förklara situationen då det finns en hel del andra organisationer som verkar i motsvarande krävande miljöer, men trots detta inte utvecklats på det positiva sätt som Flygvapnet gjort.