Problemlösning – en kompetens som behöver erkännas och utvecklas!
För att nå framgång måste man kunna lösa problem. Begreppet problem kan definieras som de hinder som finns mellan det aktuella nuläget och det framtida önskade läget som man vill att verksamheten, dess processer och/eller ett specifikt arbetsförfarande ska befinna sig i. Problem innebär alltså möjliga förbättringar. Bra problemlösning kännetecknas av systematik, ett faktabaserat och analytiskt tillvägagångssätt samt av hög kompetens gällande tillgängliga förbättringsverktyg.
Idag förkommer en rad olika modeller som tillämpas vid problemlösning. PDCA, DMAIC och 8D är exempel på modeller som har stor spridning. De verktyg som används finns i stor utsträckning att lära inom de olika aktuella koncepts som tillämpas. Under de senaste 15 åren så har de dominerande källorna för lärande varit Lean och Sex Sigma. Allt för ofta har dock modeller och koncept spelats ut mot varandra. Konsulter, författare och forskare har hävdat att den ena modellen är bättre än den andra och vice versa. Allt utifrån vad man själv säljer eller promotar. Detta är mycket olyckligt då det i många fall lett till en stark metodfokus istället för att jobba med förbättringar på ett sunt sätt.
I grunden handlar dock all problemlösning om ett och samma förfarande. Detta kan givetvis kläs i olika ord, begrepp och sammanfattas i olika bokstavskombinationer. Första steget i allt problemlösningsarbete handlar om att förstå och definiera problemet. En bra problemformulering har en avgörande betydels för hur framgångsrikt man lyckas lösa ett problem. I detta arbete ingår även att avgränsa problemet, ta fram ett tydligt mål, fastställa vilka värden man hoppas kunna uppnå samt att skapa förståelse för den bakomliggande processen. Nästa steg i problemlösningsarbetet är att hämta in mer fakta om problemet och den aktuella situationen. Att göra problemet och dess effekter mätbara är en vanlig strategi, men det kan också handla om att förstå det aktuella nuläget väl.
Därefter ska problemet lösas. Detta kan ske på flera olika sätt. Ett vanligt sätt är analytiskt där problemets rotorsak identifieras. Ett annat sätt är innovativt där helt nya lösningar söks. I detta arbete används ofta en mängd olika problemlösningsverktyg för att med säkerhet säkerställa att den bästa lösningen blir funnen. Den valda lösningen ska sedan implementeras och säkras upp på ett sådant sätt att dess effekter och resultat blir bestående.
För att förtydliga och förenkla detta håller nu vår europeiska kvalitetsorganisation EOQ på att utveckla en gemensam generisk standard för förbättringsarbete och problemlösning, som jag tidigare berättat om här. Avsikten är att även skapa en grund för personcertifiering gällande kompetens inom detta område. Själv deltar jag aktivt i detta utvecklingsarbete. På konferensen ”Hållbarhet, Innovation och Ständiga förbättringar” som hålls 20-21 oktober på KTH kommer detta arbete att presenteras av projektgruppens ledare Greg Watson. Du som är nyfiken och vill hänga med i förbättringsarbetets utveckling är hjärtligt välkommen att komma dit! Mer information om konferensen finns på www.sandholm.se
Senaste inläggen
Bloggarkiv
- ▼ 2024 (6)
- ► 2023 (6)
- ► 2022 (10)
- ► 2021 (15)
- ► 2020 (28)
- ► 2019 (27)
-
►
2018 (36)
- ► december (2)
- ► november (2)
- ► oktober (3)
- ► september (6)
- ► augusti (2)
- ► juli (3)
- ► juni (4)
- ► maj (2)
- ► april (3)
- ► mars (4)
- ► februari (3)
- ► januari (2)
-
►
2017 (48)
- ► december (3)
- ► november (7)
- ► oktober (4)
- ► september (7)
- ► augusti (1)
- ► juli (5)
- ► juni (2)
- ► maj (6)
- ► april (2)
- ► mars (4)
- ► februari (3)
- ► januari (4)
-
►
2016 (50)
- ► december (2)
- ► november (4)
- ► oktober (5)
- ► september (4)
- ► augusti (7)
- ► juli (6)
-
►
juni (9)
- Framtidens förbättringsmodell är på väg - Ny Europeisk standard för förbättringsarbete under framta…
- ► maj (5)
- ► april (2)
- ► mars (3)
- ► februari (3)