Bristande kvalitet kostar företagen och samhället enorma pengar!

Denna intervju med mig gjordes av Dagens Industri för snart 20 år sedan, men problemet är minst lika aktuellt nu som då. Fel, brister, ineffektiva system, slöserier, oförmåga att möta kunders behov etc leder till gigantiska kvalitetsbristkostnader. Den största delen av dessa är relativt okända och syns inte direkt i en verksamhets redovisning då de räknas in i de ordinarie verksamhetskostnaderna. De kvalitetsbristkostnader som man känner till kan därför ses som toppen på ett isberg där det mesta döljs under ytan. Den totala omfattningen av en verksamhets kvalitetsbristkostnader går inte att bestämma då många stora kostnader inte ens går att mäta. Exempel på sådana dolda kvalitetsbristkostnader är kostnader för badwill hos kunderna vid misslyckanden, förlorad försäljning, indirekta kostnader relaterade till fel och avvikelser samt kostnader för dåligt fungerande och ineffektiva processer.

Artikeln ovan skrevs i samband med min disputation baserat på min doktorsavhandling som byggde på studier i samverkan med Volvo, Scania, ABB, Ericsson, SSAB och SAS. Mitt arbete handlade primärt att tillsammans med bolagen ta fram tekniker för att mäta kvalitetsbristkostnader, men vi genomförde även en mängs faktiska studier. Och beloppen som blottades var inte små. Hur stora en verksamhets totala kvalitetsbristkostnader egentligen är går, som sagt var, inte att veta då kvalitetsbristkostnaderna representerar allt som skiljer den aktuella organisationen från en rakt igenom fullkomlig verksamhet. Följaktligen är de totala kvalitetsbristkostnaderna egentligen mycket större än de som mäts upp. Det man kan mäta är hur som helst aven det enorma kostander. Arbetar man hårt med sin datainsamling kan man ofta uppmäta kvalitetsbristkostnader i storleksordningen 20-30 % av verksamhetens totala kostnadsmassa eller omsättning. Utifrån dessa siffror gjorde journalisten på Di beräkningen att kvalitetsbristkostnaderna i svenskt näringsliv skulle kunna uppgå till 1 000 miljarder på årsbasis. Pengar som är ett rent slöseri!

Intervju i Svenska Dagbladet


Åren efter min disputation arbetade jag även frekvent i offentliga organisationer med kvalitetsbristkostnadsstudier. Bland annat var jag med och drev projekt i ett 20-tal kommuner via dåvarande Kommunförbundet samt medverkade i ett flera sjukvårdsrelaterade projekt. Resultaten visade sig vara väldigt lika de vi tidigare sett i näringslivet. Jag har även varit med och drivit mängder med Sex Sigma-projekt inom vilka det är kutym att man ställer upp business cases som även visar hur mycket varje projekt skulle kunna leverera finansiellt samt gör efterkalkyler gällande uppnådda besparingar. Den genomsnittliga avkastningen på insatta resurser i sådana förbättringsprojekt är mycket god.

Notis i Dagens Nyheter


Sammantaget visar allt detta hur oerhört lönsamt det är att arbeta med kvalitet och hur mycket kvalitetsbrister kostar en verksamhet. Följaktligen är frågan inte hur man ska ha råd med god kvalitet och ett ambitiöst förbättringsarbete utan att man inte har råd att undvara detta. Tyvärr är förståelsen för detta mycket låg i de flesta företag och organisationer, vilket jag är övertygad om att är ett av huvudskälen till att det engagemang som flertalet ledningsgrupper visar för kvalitets- och förbättringsfrågor är på tok för lågt. Mycket intressant var att när jag förra året var med och ledde ASQ:s ”Global State of Quality”-undersökning så visade det sig föreligga en mycket stor kunskapsskillnad på just detta område. De verksamheter som bedömdes hålla världsklass hade mycket god kunskap om kostnaderna för bristande kvalitet, vilket finansiellt värde förbättringsarbetet genererade samt dess strategiska betydelse samtidigt som den genomsnittliga verksamheten visste väldigt lite om detta.

Intervju i Göteborgs Posten


Personligen anser jag att det är mycket viktigt att ta fram mer fakta om kvalitetens och förbättringsarbetets ekonomiska betydelse. Kvalitetsgurun Joseph Juran, som även 1971 var initiativtagare till mitt företag tillsammans med grundaren Lennart Sandholm, sade för många år sedan att man måste lära sig tala ledningens språk om man ska kunna bedriva ett verkningsfullt kvalitetsarbete. Och ledningens språk innebar enligt Juran att lära sig sätta pengar på kvalitet, något som i dagens ekonomiskt kortsiktiga värld torde vara än mer betydelsefullt!

Utifrån dessa siffror är det uppenbart att vi skulle kunna få ut väldigt mycket mer kundvärde från både företag och offentliga verksamheter om vi på allvar satsade på kundorienterad verksamhetsutveckling och ett systematiskt förbättringsarbete. Potentialen är enorm. Så stor att vi helt enkelt inte har råd att inte ta oss an den på ett ambitiöst och målmedvetet sätt!

Problemet är dock varken nytt eller okänt. Med de olika intervjuerna med mig som jag klippt in ovan, vilka alla är närmare 20 år gamla, vill jag visa detta. Följaktligen krävs det mer handlingskraft än den vi sett. Något som jag bedömer att nu är ännu viktigare som följd av den dramatiska kvalitetsutveckling som just nu pågår i länder som Kina och Indien, vilken annars kan komma att totalt utkonkurrera våra verksamheter i framtiden!

Senaste inläggen

Bloggarkiv