Kvalitetsrollen behöver utvecklas och förbättras!

Det klagas ganska ofta på många ledningars bristande engagemang i kvalitets- och förbättringsrelaterade frågor. Något som jag fullt ut kan instämma i. Behovet av ökat engagemang, personligt deltagande och bättre kunskaper är stort, inte bara på högsta ledningsnivå utan på alla chefsnivåer, i de flesta organisationer. Detta är något jag skriver mycket och ofta om. Viktigt är dock att även tillåta en hög grad av självrannsakan och ställa oss själva frågan hur vi arbetar inom kvalitetsprofessionen. Kan det kanske vara så att vi delvis arbetar med fel frågor, på fel sätt och saknar viktiga kunskaper? Kan detta i så fall vara ett av skälen till att det är svårt att attrahera, engagera och involvera ledare och chefer i kvalitetsarbetet? Man brukar ju säga att ett problem sällan bara är den ense fel då man arbetar tillsammans. Själv tror jag så är fallet och jag har blivit än mer styrkt i denna uppfattning genom ett forskningsprojekt som vi nyligen genomfört via vår svenska forskningsplattform SQMA (läs gärna mer om SQMA under fliken ”Om mig själv” ovan).

En förutsättning för lednings- och chefsengagemang avseende kvalitet är givetvis att vi kvalitetsprofessionella arbetar på ett sätt som bidrar till att utveckla en framgångsrik verksamhet med förmåga att kontinuerligt levererar fina resultat. Kvalitet, kundorienterad verksamhetsutveckling och systematiskt förbättringsarbete har enorma möjligheter att bidra till framgång, men detta ställer också stora krav på det arbete som vi kvalitetsprofessionella utför. Som ni kanske sett mig skriva eller hört på mina kurser/seminarier så har jag ofta ifrågasatt delar av vad dagens kvalitetsarbete i praktiken handlar om och påtalat ett stort behov av att kompetensutveckla/förändra vår profession.

Tidigare har vi genom KTH genomfört studier som visat ganska stora utvecklingsbehov inom kvalitetsprofessionen. Kunskapsmässigt har många kvalitetsprofessionella en djup men relativt smal kompetens där huvudfokus ofta ligger på upprättande och förvaltning av ledningssystem samt på revision, granskning och kontroll. Detta skiljer sig rejält från vad man finner i verksamheter som anses hålla världsklass. Den kompetens som ett sådant framgångsrikt kvalitetsarbete vilar på är betydligt mer omfattande och har istället största fokusen på systematiskt och strategiskt förankrat förbättringsarbete samt på hur verksamhetens kunder ständigt ska kunna tillfredställas.  

2016 introducerade SQMA ett forskningsprojekt med avsikt att försöka förstå om kvalitetsprofessionen är rustad för att stödja dagens kvalitetsarbete genom att utforska professionens komptenser, roller och arbetssätt i olika organisationer. Projektet drevs primärt av forskare från Chalmers och Linköpings universitet i nära samverkan med representanter från AB Volvo, AstraZeneca, Försäkringskassan och Volvo Cars. Själv ingår jag i SQMA:s styrgrupp. Strax innan jul 2017 kom slutrapporten. Du kan ladda ner och läsa den på SQMA:s hemsida www.sqma.se .

Resultatet av denna studie bekräftar tydligt det som vi sedan tidigare sett. Variationerna i hur olika organisationer arbetar med kvalitet och kundorienterat förbättringsarbete är mycket stora. Ett flertal kvalitetsprofessionella har mer rollen som specialist än strategisk partner och ledare. Det kvalitetsarbetet som bedrivs handlar framför allt om att internt arbeta med processer, avvikelser och kvalitetssäkring, dvs att verka för inre effektivitet (att saker görs rätt) medan förmågan att utveckla yttre effektivitet (att rätt saker görs) är relativt begränsad. Här påtalar även forskarna att det finns en obalans mellan den kompetens som finns i kvalitetsprofessionen och den kompetens som behövs i ett välutvecklat kvalitetsarbete. Ett skäl till detta är att det är att kvalitetsutveckling som ämnesområde har genom gått en betydande utveckling över tiden, vilket ställer stora krav på nya kunskaper, färdigheter och roller. Många individer som verkar i olika kvalitetsroller är dessutom självlärda och framgångsrika verksamheterna har ofta fått ta ett betydenade ansvar för att kompetensutveckla sina kvalitetsprofessionella.

Om man jämför detta med den kompetens som man finner i världsledande företag/organisationer gällande kvalitet så blir än mer påtagligt. När jag här om året ingick i styrgruppen för ASQ:s ”Global State of Quality”-undersökning, en av världens mest omfattande studie inom vårt område, fann vi mycket stora skillnader mellan just dessa världsklassverksamheter och de genomsnittliga verksamheterna. Detta pekar ut ett tydligt behov att utveckla vår profession både avseende rollen och den kompetens som krävs för att lyckas. Om denna kompetens har jag tidigare skrivit en mängd olika inlägg och artiklar som du kan finna nedan, se t ex http://www.larssorqvist.com/2017/11/29/kvalitet-kräver-tre-kompetenser!-38160751 som jag nyligen skrev med avsikt att försöka bringa lite mer klarhet inom området . Dessutom rekommenderar jag varmt att du som på bästa möjliga sätt vill bidra både till sin verksamhets framgång och till sin egen personliga utveckling och karriär, snarast ser över din egen kompetensutvecklingsplan och den kompetens som finns att tillgå i din organisationen avseende kvalitet, kundorienterad verksamhetsutveckling och förbättringsarbete.  Är du osäker, vill du ha råd och tips eller vill du bara bolla tankar och idéer är du som vanligt alltid välkommen att höra av dig till mig!

Senaste inläggen

Bloggarkiv