Hur förbättrar man kvaliteten i välfärdssektorn på riktigt?

Kvalitet i välfärden är en ytterst het fråga just nu. Våra svenska partier träter regelbundet om detta. Frågan utreds och debatteras. Media är full av åsikter om vad som behöver göras. Politikerna tävlar om att komma med lösningar på alla de brister som förekommer. Som kvalitetsprofessionell kan jag tyvärr inte låta bli att sucka. Skälet till detta är att en överväldigande majoritet av allt som sägs, skrivs och utreds inte alls har med kvalitet och kvalitetsutveckling att göra. Något som inte bara är ett slöseri med tid och pengar utan också medför att de viktiga frågorna, som behöver fokuseras på om kvaliteten ska lyfta, totalt hamnat i skymundan. På detta sättet har förmodligen själva kvalitetsdebatten kommit att bli kvalitetsutvecklingens fiende nummer ett.

Kvalitet, kvalitetsutveckling och kvalitetsledning är ett ämnesområde med lång historia. Ett område det forskats i under nästan 100 år. Vi vet idag ganska mycket om vad som krävs för att förbättra och utveckla kvaliteten i en verksamhet. I Sverige har vi dessutom en mycket gedigen och kompetent forskning som här om året till och med rankades som den främsta i Europa. Detta till trots har inte någon enda svensk kvalitetsforskare involverats i allt de enorma utredningsarbete som genomförts på regeringens uppdrag under flera år. Något som vi som representerar kvalitetsforskningen inom de i landet ledande universiteten reagerade på i ett debattinlägg i SvD i februari. Utöver detta finns det dessutom en mängd mycket goda förebilder att lära från i både offentliga och privata verksamheter i välfärdssektorn.

Verkningsfullt kvalitetsarbete handlar om ledarskap, verksamhetskultur, kompetens och förmåga att driva förbättringar både utifrån ett kund- och processperspektiv. Det finns idag många exempel på hur oerhört mycket ett sådant arbete kan ge om det skaps rätt förutsättningar. Ett systematiskt och kundorienterat förbättringsarbete medför möjligheter att leverera avsevärt högre kvalitet till en lägre kostnad. Eller, om man så vill, ge högre kvalitet till många fler för samma skattepeng. Men för att lyckas med detta behöver vi fokusera på rätt saker och lägga allt tyckande och tänkande åt sidan. På det sätt som man idag agerar politiskt i kvalitetsfrågan är nog risken annars stor att man ytterligare sänker kvaliteten i välfärden. Att på det sätt som de flesta partier lovar i fina vallöften, pumpa in mer resurser i välfärden utan att i grunden se över hur dessa verksamheter fungerar, är förmodligen det ultimata sättet att förstöra skattemedel samtidigt som man möjliggör att ineffektiva verksamheter med låg grad av värdeskapande och bristande ledarskap fortlever. Vad som behövs är resurser dedikerade för att bedriva ett professionellt kvalitetsutvecklingsarbete!

Med tanke på den situation som idag råder i Sverige är denna amatörmässiga hantering av kvalitetsfrågan något vi inte har råd med. Vår befolkning åldras snabbt samtidigt som vi har en stor mängd nyanlända att hjälpa. Detta ställer enorma krav på välfärdssektorn. Därför måste välfärdssektorns förmåga att leverera kvalitet utvecklas snabbt. Genom att omvandla de gigantiska slöserier som finns i dagens verksamheter till värdeskapande tid kan vi snabbt komma framåt. Och det finns inget alternativ om vår svenska välfärd ska bestå i framtiden. Därför måste vi få makthavarna att lyssna och försöka förstå vad kvalitet och kvalitetsutveckling egentligen handlar om. Och detta handlar faktiskt om deras eget ledarskap. Vad vi behöver är en kompetent politisk kvalitetsledning! Det är ju faktiskt de som leder Sverige som ytterst leder svensk kvalitetsutveckling!

För att belysa detta lät jag temat i vårt senaste nummer av tidningen Potential bli just kvalitet i välfärden. I en omfattande artikel intervjuade vi ett antal kompetenta kvalitetsprofessionella personer som alla är verksamma i välfärdssektorn. Den bild de gav av vad ett verkningsfullt kvalitetsarbete innebär och kräver var mycket samstämmig. Tyvärr skiljer den sig totalt från den bild som företrädarna för våra politiska partier idag kommunicerar…

Läs gärna tidningen Potential. Sprid den gärna till så många som möjligt. Jag hoppas och tror att du, precis som jag, förstår att vi måste få till en sund och hållbar kvalitetsfokus i vår svenska politik. Det vi då kan göra tillsammans är att sprida kunskap om vad kvalitetsarbete egentligen innebär. Om vi alla kvalitetsprofessionella i landet gör så, tror jag faktiskt att vi kan göra skillnad!

Senaste inläggen

Bloggarkiv