Nu är det dags utveckla ett hållbarhetsarbete som gör skillnad på riktigt!
Diskussionerna om miljö och hållbarhet har funnits länge. Redan på 1970-talet var miljödiskussionerna heta. Över åren har medvetenheten om behovet att agera ökat. Olika frågor har dominerat debatten. Det har handlat om energi, föroreningar, förbrukning av ändliga resurser, ozonskiktet, klimat etc. Miljöfrågan utvidgades över tiden och övergick till hållbarhet. Andra, för framtida generationer viktiga frågor, så som sociala och ekonomiska faktorer blev också en del av debatten. 2015 konkretiserade FN hållbarhetsområdet genom att formulera 17 globala utvecklingsmål (Agenda 2030), vilka sammanfattar de allra viktigaste hållbarhetsutmaningarna som mänskligheten står inför. Förståelsen för vad som är viktigt är följaktligen god. Hur vi ska uppnå den utveckling som krävs för att möta dessa mål känns dock desto otydligare och svårare.
En hållbar utveckling kommer inte att uppstå av sig självt. Och den kommer inte heller att uppstå genom att folk debatterar, protesterar eller demonstrerar. Att tydliggöra behovet av en mer hållbar utveckling är givetvis viktigt, men personligen tror jag denna insikt sedan länge är tillräckligt hög hos de flesta. Flertalet människor lär vilja göra gott. Den stora utmaningen och svårigheten handlar om hur vi ska gå tillväga för att göra skillnad på riktigt.
Att fokusera på och forska om de effekter och miljökonsekvenser som påverkar mänskligheten och vår planet är betydelsefullt, men kan bara ge oss ökad förståelse för hur kritisk situationen är. Om en mer hållbar utveckling ska nås måste vi börja i andra ändan och fokusera på de faktorer som driver en hållbar utveckling. I grunden handlar detta mycket om förmågan att lösa problem och förbättra. Ska man lösa ett problem måste man förstå det bakomliggande systemet och problemets rotorsaker och den vägen finna de mest verkningsfulla åtgärderna. Ett hållbarhetsarbete som gör skillnad på riktigt behöver alltså utgå ifrån faktabaserat problemlösningsarbete och vara förbättringsdrivet!
För att verkligen förstå hållbarhetsproblematiken måste denna ses både utifrån ett makro- och ett mikroperspektiv. Makroperspektivet hjälper oss att förstå och bedöma de skadliga och negativa effekter som uppstår som följd av konsekvenser orsakade av människans beteenden och förädling av resurser, medan mikroperspektivet förklarar hur väl den för mänskligheten nödvändiga transformeringen av resurser till önskade värden lyckas. Dessa två perspektiv representerar inte bara två viktiga och kompletterande synsätt gällande hållbarhet utan också två totalt avgörande kompetensområden, vilka båda behövs om en hållbar utveckling ska kunna uppnås.
Makroperspektivet kräver kompetens och förmåga att förstå, bedöma och prioritera de effekter och konsekvenser som uppstår som följd av mänskliga beteenden och drift av verksamheter. Denna kompetens finns i form av experter inom områden som berör de olika sakområden som innefattas av FN:s 17 globala utvecklingsmål. Det kan t ex handla om expertis rörande klimat, föroreningar, energi, hälsa, rättvisa, jämställdhet, utbildning, ekonomi etc. Områden inom vilka de finns gedigen kompetens, forskning och ett stort utbud av utbildningar.
Mikroperspektivet kräver å andra sidan kompetens som berör hur man på olika sätt ska finna och genomföra sådana åtgärder som krävs för att uppnå önskad utveckling och förbättring inom de olika prioriterade områdena. Delar av denna kompetens finns inom respektive sakområde, men här finns även en mycket betydelsefull övergripande kompetens som berör hur man utvecklar och förbättrar en verksamhet, löser problem faktabaserat, utvecklar processer mot ett högre värdeskapande, uppnår innovativa genombrott etc. En kompetens som sedan närmare 100-års tid utvecklats inom kunskapsområdet ”Quality Management”.
Genom att grunda det operativa hållbarhetsarbetet på mikronivå i kvalitets- och förbättringsarbete skapas helt nya möjligheter att uppnå resultat. En miljöexpert kan inte lösa de problem som ligger bakom de flesta miljökonsekvenser då dessa i stor utsträckning handlar om hur resurser används vid värdeskapande i våra verksamheters processer. En medicinsk expert kan inte ensam lösa sjukvårdens globala utmaningar då dessa handlar mycket om vårdens förmåga att utnyttja tillgängliga medicinska resurser på effektivast möjliga sätt. En pedagogisk expert kan inte lösa alla problem relaterade till möjligheterna att ge världens befolkning en god utbildning då detta handlar mycket om att leda och utveckla bra skolor. Genom att utveckla ett förbättringsgrundat hållbarhetsarbete i våra verksamheter finns dock helt andra möjligheter att uppnå fina resultat. De kunskaper som behövs finns tillgängliga inom Sex Sigma och Lean.
Själv tror jag oerhört mycket på denna inriktning av hållbarhetsarbete. Här finns möjligheterna att verkligen göra skillnad på riktigt. Just nu händer det dessutom massa spännande saker. Jag är personligen engagerad i detta på ett antal olika plan. Inom Sandholm Associates arbetar vi sedan länge hårt med att utveckla och förfina alla tankesätt, metoder och verktyg som behövs i ett verkningsfullt hållbarhetsarbet. Vid KTH:s relativt nystartade forskningscenter i Södertälje, vilket jag tillhör, fokuserar vi stora delar av vår forskning i denna riktning, i nära samverkan med Scania och AstraZeneca. Inom SQMA tar vi idag stora steg forskningsmässigt mot att integrera kvalitets- och hållbarhetskunskap.
International Academy for Quality (IAQ ) har under våren utvecklat en ny global utmärkelse som kommer att lyfta fram goda exempel på hur framgångsrikt kvalitetsarbete driver en hållbar utveckling. Syftet är att generera mer kunskap och inspirera fler till att jobba med ett verkningsfullt hållbarhetsarbete istället för att bara ”prata” hållbarhet. Jag har personligen lett detta utvecklingsarbete. Om några veckor kommer vi att dela mer information om denna utmärkelse, vilken går att söka redan i höst. Sverige kommer dessutom att bli ett av pilotländerna! Konferensen Excellence Summit, som vi kör digitalt och kostnadsfritt 10 september som följd av Covid-19, kommer att bli officiell lansering för IAQ Quality Sustainibility Award och fokuserar på hållbarhet och kvalitet.
Jag och Ebba Lindsö (tidigare bl a vd för Svenskt Näringsliv) håller just nu på att utveckla ett nytt program för ledningar och styrelser gällande hållbarhet. Läs gärna Ebbas mycket intressanta bok ”Tankar om hållbarhet och ledarskap” som din primära semesterlitteratur. Boken är ett viktigt bidrag till att förtydliga ledningens roll i hållbarhetsarbetet, något som är den yttersta framgångsfaktorn både avseende förbättrings- och hållbarhetsarbete.
I höst lanserar Sandholm Associates även en ny specifik kurs där jag avser att ge deltagarna en grundläggande förståelse för hur ett förbättringsdrivet kvalitetsarbete kan bedrivas. För dig som vill veta mer och inrikta ditt hållbarhetsarbete mot resultat rekommenderar jag denna utbildning. Kursen heter Resultatinriktat hållbarhetsarbete. De operativt nödvändiga metodkunskaperna som krävs för ett förbättringsdrivet hållbarhetsarbete finns dock primärt i vår Black Belt-utbildning och vår Leanledarutbildning. Givetvis är även vår Kvalitetschefskurs gediget grundad i detta sätt att leda hållbarhetsarbete.
Hör gärna av dig om du vill diskutera hållbarhetsarbete som verkligen leder framåt!