Förbättringsarbete under ständig förbättring
Världen snurrar allt snabbare. Vi lever i ett paradigmskifte där ett flertal faktorer resulterar i enorma förändringar. Teknikutvecklingen accelererar in i ny smart teknologi som successivt närmar sig människans intelligens. Hållbarhetsfrågan växer i betydelse och regeringar i många länder styr kraftfullt mot en hållbar utveckling. Geopolitiska utmaningar påverkar globala relationer, handel och samverkan. Kundbehov, marknader och ägarskap omdanas.
Vad allt detta kommer att leda till är omöjligt att veta, men helt klart är att framgång allt mer handlar om förmåga att snabbt anpassa, utveckla och förbättra. Detta gäller lika mycket för individer så som för företag, organisationer och nationer.
Vi vet att historiska paradigmskiften alltid skapat både vinnare och förlorare. De som tar vara på alla de möjligheter som stora förändringar resulterar i kan vinna mer än någonsin annars, medan de som fortsätter som förr och tror att saker löser sig av sig självt ofta förlorat allt. Därför är det idag oerhört kritiskt att vi alla rustar oss för att möta dagens och framtidens alla utmaningar och lära oss omvandla dessa till häftiga möjligheter.
Som jag många gånger skrivit och föredragit om handlar allt detta i grunden om förbättringsförmåga, dvs förmågan att systematiskt och faktabaserat kunna hantera utmaningar, lösa problem samt utveckla alla de processer och flöden som finns runt om kring oss. Hög förbättringsförmåga grundad i gedigen förbättringsförmåga är vägen mot att bli agile och skapa manövrerbarhet.
Spännande är dessutom att dagens utveckling även skapar helt nya möjligheter att förbättra. Förbättringsarbetet är i allra högsta grad under ständig förbättring. Nya smarta verktyg lyfter förbättringsförmågan till nya nivåer. Utvecklingen går blixtsnabbt så det gäller att hänga med. För att kunna göra det måste man först behärska vad jag ibland kallar ”dåtidskunskapen”, dvs all den förbättringskunskap som utvecklats under mer än 100 år. Idag behöver denna inte vara särskilt svår att tillägna sig. En Sex Sigma Black Belt-utbildning ser jag som en absolut miniminivå, och därmed en lämplig bas, om man ska ha en chans att ta till sig ”framtidskunskapen”.
Själv jobbar jag och mina kollegor väldigt mycket med att förbättra förbättringskunskapen. Inom IAQ driver vi en mängd mycket kritiska forsknings- och utvecklingsprojekt inom våra Think Thanks där ledare, kvalitetsexperter och forskare tillsammans målmedvetet jobbar med denna utveckling. Inom Sandholm Associates arbetar vi med att kontinuerligt utveckla både gamla och nya utbildningar för att vi på bästa sätt ska kunna ge våra kunder vad som krävs för att ligga i fronten.
För dig som vill säkra upp din förbättringsförmåga rekommenderar jag en enkel tvåstegsresa. Första steget handlar om att säkerställa att du har ett bra grepp om den klassiska förbättringskunskapen (dåtidskunskapen). Som jag just skrev utgör en Sex Sigma Black Belt-utbildning basen i denna. Om du utöver detta även gått utbildningar som Sandholm Associates Kvalitetschefskurs och Processutveckling mot Lean är det mycket positivt, men för att skapa förmåga att förbättra räcker Black Belt-utbildningen en bra bit.
Det andra steget handlar om att ta till dig framtidskunskapen, vilken består av lära sig tillämpa maskininlärning och artificiell intelligens applicerad i verksamhetsutveckling och förbättring. För att kunna tillhandahålla denna kunskap har vi de senaste åren lagt väldigt mycket kunskap på att ta fram utbildningen Tillämpad maskininlärning med fokus på verksamhetsutveckling.
Mitt råd är alltså att du som inte redan är utbildad Black Belt omgående hakar på denna utbildning (nästa kursstart 14 oktober) och att du som redan nått denna nivå deltar i kursen om tillämpad maskininlärning (nästa kursstart 28 november).
Hör gärna av dig så hjälper jag gärna med fler råd!
//Lars